Skäms inte för att själen är trasig

Ledare På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker.

Om man brutit benet eller skadat tummen så ser alla att man har ont. Men om man drabbas av hjärtesorg eller om depressionen tar strypgrepp om själen är det inte lika uppenbart för omvärlden att man behöver hjälp. Alltför ofta går det för långt i form av missbruk eller rent av självmord.

I Sverige är psykisk ohälsa av olika slag det vanligaste hälsoproblemet. Ändå pratar vi förvånansvärt lite om detta ute på våra arbetsplatser eller i vänkretsen.
Många gånger kan den psykiska ohälsan ta sig fysiska uttryck som ont i nacken eller i ryggen eller i annan fysisk smärta. Då kanske vi går och får hjälp med det som värker i kroppen men det som värker i själen förblir en hemlighet.

Så var det för industriarbetaren Tommy Jeansson på Volvo i Olofström. Alltför länge gick han och bar på sin inre trasighet och när livet plötsligt befann sig i ett dramatiskt skede med alltifrån finanskris till livskris var det som att allt bara blev svart och han började dricka okontrollerat. Alkohol är tyvärr ofta vårt sätt att självmedicinera.

Trots att han befann sig i djup kris pratade han inte om sitt inre mörker med någon. Mörkret blev djupare och han fick allt svårare att sköta ett normalt liv.

– Jag höll på att förlora allt. Vänner, familj, rubbet, säger han till Dagens Arbete.

Men det var då i det svartaste svarta som han tog mod till sig och ringde psykiatrin och fick tala med en psykolog. Till slut vågade han berätta om sin trasiga uppväxt och om sitt eget liv som varit en enda jakt på snabba kickar. Om hur han ena stunden kört i maxfart genom tillvaron för att i nästa stund bara vara tom, uppgiven och deprimerad.

Tommy Jeansson fick i mogen ålder diagnosen bipolär sjukdom typ 2 och adhd. Det var både ett smärtsamt besked och en lättnad. Nu kunde han äntligen ta kontrollen över tillvaron och lära sig att hantera sin psykiska ohälsa. Han fick stöd av familj och i arbetet.

Han bestämde sig också för att berätta öppet och skriva om sin sjukdom.

– Vi ska vara bra på alla möjliga sätt och vi ska lägga ut fina bilder på instagram. Jag gjorde tvärtom, berättar Jeansson.

Han skrev om sina diagnoser på facebook. Det blev sedan till en bok.

Tommy Jeanssons mod att berätta är föredömligt. Det är först när vi vågar blotta vår egen svaghet som vi kan finna styrkan gemensamt. Ingen ska behöva skämmas för sin psykiska ohälsa.

Ångesten tog över Tommys liv

Helle Klein