Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Thomas Lund reflekterar över hur det var när han arbetade nattskift, en tid han inte saknar. Foto: Åke Ericson.

Skiftschemat delar Grycksbo

Arbetstid.Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

En skiftarbetare jobbar i snitt 36 timmar i veckan, fyra timmar färre än en dagarbetare. Att korta den tiden med ytterligare sex timmar – till 30 – det tror Grycksbos avdelningsordförande Thomas Nilsson är fullt realistiskt. – Ja, säger han. Lika realistiskt som när man en gång kämpade för åtta timmars arbetsdag. De här fyra timmarna som man får i kompensation när man jobbar skift, de räcker helt enkelt inte till för sömn, umgänge och återhämtning.

Arctic Paper Grycksbo

Ett icke-integrerat pappersbruk strax utanför Falun. Producerar bestruket grafiskt papper och har en produktionskapacitet på cirka 225 000 ton per år.

På bruket arbetar cirka 340 anställda. Det finns fem skiftlag, med cirka 25 anställda i varje lag.

Thomas Nilsson inte bara tror, han är övertygad om att en arbetstidsförkortning för skiftarbetare är nödvändig. Det var också därför som han och avdelningen yrkade och drev igenom en sådan motion under det senaste förbundsmötet, då man spikade kraven inför avtalsrörelsen. Detta innebär alltså att Grycksbos krav numera ingår i kravlistan som förbundet lämnade över till Industriarbetsgivarna strax före jul. Krav vilka man nu förhandlar om. Den 31 mars går kollektivavtalet ut och då ska det nya helst vara påskrivet och klart. Thomas Nilsson stödjer sina åsikter inte bara på hörsägen och egen tidigare erfarenhet.

Thomas Nilsson tycker att det är på tiden att skift-schemat ändras och att arbetstimmarna blir färre. Foto: Åke Ericson.

I november förra året beslutade han och avdelningen att skicka ut en enkät till brukets alla skiftarbetare.
– Många hade nämligen klagat på schemat, och när vi sedan fick in alla svaren kunde vi snabbt konstatera att det här var ett ganska stort och spritt problem. Folk mådde dåligt, tyckte att man arbetade i för långa perioder. Sedan dess har avdelningen bildat en särskild skiftschemagrupp med en representant från varje skiftlag. Syftet med gruppen är att diskutera och vaska fram förslag till ett nytt skiftschema.

Jag kunde inte sova mer än ett par tre timmar per dygn.

Thomas Lund.

Det nuvarande är ungefär 25 år gammalt och duger inte längre, menar Thomas Nilsson.
– Till saken hör också att vi nu är ungefär hälften så många som vi var år 2000. Samtidigt som vi gör mer papper. Då blir ju timmarna som man är på bruket mycket slitsammare. En av dem som ingår i gruppen och som kan intyga att det är tufft att jobba natt är Thomas Lund, nyss fyllda 50.
Sedan ett år tillbaka arbetar han dagtid som arbetsställets huvudskyddsombud här på bruket, men under sina 30 arbetsår dessförinnan gick han skift och det är med viss vånda som han ser tillbaka på den tiden.
– Under nattperioderna fick jag till slut sådana stora problem att jag inte kunde sova mer än ett par, tre timmar per dygn. Ingenting hjälpte, berättar han. Varken tabletter, svag bakgrundsmusik eller kompakt tystnad.

Att somna gick bra, men efter två, tre timmar vaknade han och kunde omöjligt somna om.
– Under de perioderna kunde jag vara riktigt grinig. Då tappade jag humöret för de mest banala saker.

Som vad då?
– Som att hammaren inte låg på rätt ställe, att diskmaskinen inte var tömd, vad som helst. Ja, jag kunde bli fruktansvärt arg.

Vad sa din fru?
– Hon jobbar själv natt, inom äldrevården, och vet hur det är. Men visst fick man be om förlåtelse många gånger.

Hur sover du i dag?
– Som en sten. Sex timmar varje natt. Dessutom är mitt allmänmående mycket bättre i dag, det är där jag känner den stora skillnaden.

Carola Winlöf, Thomas Lund och Johan Karlström har alla erfarenhet av dålig sömn. Foto: Åke Ericson.

Carola Winlöf har också passerat 50 och jobbat skift i många år, innan hon började arbeta fackligt på heltid, som avdelningens kassör.
– Jag upplevde det precis som Thomas, säger hon.
– De första åren gick det bra, men sedan blev det bara värre och värre och till slut blev det bara några timmars sömn. Ett riktigt nattskiftshumör kunde jag ha.

Nattskiftshumör?
– Ja, jag blev arg för precis ingenting. Ibland önskade jag att jag haft en liten stuga i skogen där jag fick vara för mig själv och sura!

Johan Karlström, 33, jobbar som maskinförare i ett av brukets fem olika skiftlag. Han känner till viss del igen sig i Carolas och Thomas beskrivningar.
– Jag har jobbat skift i tretton år. Jag sov bättre när jag började, men nu blir det inte mer än tre fyra timmars sömn. Jag somnar fort, men sedan så vaknar jag lika fort också.

Det är onsdag, klockan närmar sig två och inne i skärsalen träffar vi på Roger Nirs i skiftlag 4, laget som snart ska bytas av. Han säger skämtsamt att han har jobbat här sedan ”juratiden”, men blir desto allvarligare när ämnet skiftschema kommer på tal. Det vill han byta ut, säger han. Likaså får veckoarbetstiden gärna kortas ner.
– Ja, för arbetsperioderna är jävligt långa. Som den här perioden vi är inne i nu, när vi måste jobba över 60 timmar innan vi får ledigt. Det är för mycket.

Roger Nirs berättar att han också har haft problem med sömnen och varit irriterad i perioder. Det blev dock bättre för ett par år sedan när han gjorde ett uppehåll i skiftgången och i stället arbetade dagtid ett tag. – Tack vare det breaket sover jag numera ganska bra, säger han.

Vad händer om du inte får sova tillräckligt?
–Jag blir irriterad. Kanske inte så mycket här på jobbet, men hemma och då går det ju ut över familjen. Nu har jag vuxna barn, men förr: ”Nu får ni vara försiktiga ungar, för nu är farsan nattgrinig!

Per Nilsson och Mariana Enlund är nöjda med hur skiftschemat är i dag. Foto: Åke Ericson.

Pappersbruket i Grycksbo, som ägs av Arctic Paper, har anor sedan 1700-talet och tillverkar finpapper som till största del går på export. Det är till exempel härifrån som den exklusiva klocktillverkaren Rolex köper papperet till sina broschyrer och förpackningar, vilket kanske säger något om kvaliteten. Och affärerna går utmärkt.

Under det senaste halvåret har massapriserna fallit, vilket gynnat Grycksbo, och efter flera år av ekonomisk oro och förlust går man numera faktiskt med vinst. I brukets matsal växlar vi några ord med bolagets vd, Michael Fejér, som alltså har stor anledning att vara nöjd. Men han är förstås inte förtjust i det krav på arbetstidsförkortning för skiftarbetare som det lokala facket här i Grycksbo fört fram och fått gehör för på andra bruk. Han ler och säger bara:
– Nä, hur skulle det se ut?!

 Nu får ni vara försiktiga ungar, för nu är farsan nattgrinig!

Roger Nirs

Roger Nirs kontrollerar att skärningen på arken är den rätta. Foto: Åke Ericson.

Avdelningens krav och ambitioner möter också viss kritik i de egna leden. Driftsoperatören Per Nilsson, 42, är en av dem som inte tycker att man ska rucka på nuvarande tider och regler.
– Jag har inga som helst problem med arbetstiden som den är i dag, säger han när vi träffar honom framför datorskärmarna i manöverrummet för PM10.
– Nu jobbar vi tio dagar och är lediga sju. Jag skulle kanske kunna arbeta sju och vara ledig fem i stället, men … nej, det är bra som det är.

Det tycker även hans kollega som ska byta av honom, Mariana Enlund, 35. Och precis som Per och många andra vi pratar med tycks hon gilla sitt arbete. Kamraterna, uppgifterna, jargongen och, ja, skiftarbetet i sig.
– Jag verkligen älskar skiftgång, understryker hon. Då får jag längre ledigheter och det passar mig utmärkt. Att jobba tio och sedan vara ledig sju är jättebra, då hinner man vila upp sig.

Vad tycker du om kortare årsarbetstid?
– Men då blir det ju i stället mer utfyllnadstid. Ju mindre vi jobbar desto färre betalda semesterdagar får vi. Tar vi ut fler semesterdagar, då blir vi skyldiga företaget att gå ut och jobba på friveckorna.
– Nej, jag skulle förlora semesterdagar på det. Och semestern, den är helig för mig!

Christine Damberg vill att schemat ska rulla på som vanligt. Foto: Åke Ericson.

Christine Damberg, 38, ingår i samma skiftlag som Mariana och delar hennes åsikter.
– Jag tycker att schemat är bra som det är. Visst, vi jobbar tio dagar i rad och vissa kan då tycka att det är jättejobbigt med nätterna, men om man nu tycker det så kan man väl söka sig till ett annat jobb då. Någon arbetstidsförkortning vill hon heller inte ha. – Nej. För då blir det mindre ledig tid däremellan, och då hinner man inte vila upp sig. Jag trivs som det är, jobba i tio dagar och vara ledig i sju. Då kan man ju åka iväg någonstans utan att det inkräktar på ens semesterdagar.

 

Pappers vs Industri­arbetsgivarna

I förhandlingarna som pågår kräver Pappers en rad förbättringar för sina medlemmar. Förutom sänkt årsarbetstid bland annat:

  • 4 procents löneökning
  • Utökat arbetstidskonto (ATK)
  • Högre pensionsavsättningar
  • Utökad rätt till tjänstledighet

Industriarbetsgivarna sågar fyraprocentskravet, och menar att löneökningstakten måste ner under dagens märke på 2,17 procent. Vidare yrkar man bland annat: Införande av korttidsarbete och möjlighet för de lokala parterna att avtala om timlön under längre tid än dagens tre månader.

Läs mer: Arbetsmiljö | Avtalsrörelsen | Ditt arbete | Reportage


po@da.se

1Kommentarer

Thomas Nilsson:

Tyvärr har en del medlemmar fått det här med semester och arbetstidsförkortning om bakfoten. Idag jobbar en skiftarbetare 36 timmar i veckan, om man lyckas få igenom en arbetstidsförkortning till 30 timmar i veckan så innebär det så klart mera ledighet, inte mer arbete.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

1

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

HAMSTRINGLåt dig inte stressas av pappersbristen i butikerna. Produktionen på bruken rullar på som vanligt.

Skulderna plågar företagen

PerspektivI corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

LönAvtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

”Låt missnöjet höras ända till Storgatan”

KrönikaOm lönekrav och bättre villkor ska höras ända till beslutsfattarna på Storgatan i Stockholm måste vi hålla ihop, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Robotiseringen av arbetslivet

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

RobotiseringFärre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Här kan industriarbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Striden om arbetsrätten

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

8 marsArbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.