Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

27 mars, 2020

Skrivet av

Arbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda.

Elinor Torp, arbetsmiljöreporter.

I den lilla stad i Portugal där mina svärföräldrar bor spreds coronaviruset snabbt bland gästarbetare från Nepal. De plockar bär i slutna samhällen bortom samhället. Ja, det vi kallar skuggsamhället. Varför spreds viruset så snabbt här? En lekmannamässig gissning. Kanske för att de bor tätare tillsammans. Kanske för att restriktionerna inte riktigt når fram eller tycks omfatta dem. Bara dagarna innan viruset satte stora delar av Stockholm i karantän träffade jag fyra arbetare ur vårt eget laglösa arbetsliv. Människor som jobbar på parallellt och fortfarande åker pendeltåg till de påhugg som finns kvar.

”We in the shadow society fear the virus, maybe more”, sa en av dem plötsligt och spontant.

En river. En annan sanerar och takarbetar. En tredje jobbar (jobbade) på restaurang. Den fjärde städar i svenska hem. Hon har fortsatt med det, även om städjobben blivit färre. De åker fortfarande kollektivt till jobbet. Och när dagen är slut återvänder skuggsamhällets arbetare till knökfulla lägenheter i förorten. Inte sällan bor här mellan tolv och sexton personer i samma lya. ”Så hm, detta med karantän”, säger de och skakar på huvudet när vi digitalt tar upp kontakten.

Läs mer: Info om coronaviruset på flera språk

Förra veckan ringde också en riksdagsledamot och ville prata skuggsamhället i coronatider. Politikern hade blivit illa berörd av boken ”Vi, skuggorna” och noterat att de gånger han tidigt på mornarna åkt in till Sveriges Riksdag delade han vagn med människor som han gissade tillhörde det laglösa arbetslivet. I stort sett var det bara han och de förra veckan, reflekterade den folkvalde.

När dagen är slut återvänder skuggsamhällets arbetare till knökfulla lägenheter i förorten. Inte sällan bor här mellan tolv och sexton personer i samma lya.

När jag under dagen ringer en inspektör från Arbetsmiljöverket får jag också reda på att myndigheten upphört med sin tillsyn. Inspektören säger i telefonen:

”All inspektionsverksamhet ligger nere. Vi åker inte ut på olyckor heller. Det begärs bara in utredningar.”

”Å andra sidan har många arbeten avstannat också”, fortsätter arbetsmiljöinspektören som i likhet med flertalet tjänstemän i huvudstaden satts i frivillig karantän i hemmet.

Läs mer: DA granskar skuggsamhället – här hittar du alla artiklar i granskningen

Men så – mitt under coronastiltjen – rapporterar tidningen Byggnadsarbetaren: Entreprenören som renoverar Arbetsmiljöverkets nya lokaler i Solna står åtalad för arbetsmiljöbrott. Snart ska företaget upp i rätten. Och verket ska vittna. När Byggnadsarbetaren frågar myndighetens ställföreträdande generaldirektör om han känner till vilken entreprenör som ansvarar för ombyggnaden av Arbetsmiljöverkets nya lokaler svarar han:

”Det vet jag inte, det får du ta med fastighetsägaren.”

Så återigen. Fjärran från varandra. Även i coronatider.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

Lagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Viktigt att vi värnar det system vi har i dag”

Alireza Akhondi (C), ledamot i arbetsmarknadsutskottet: Centerpartiet står fast vid linjen att inte ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser utan kollektivavtal.

Bortstädad: Mannen som försvann

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Skugg­samhället är livsfarligt

Skugg­samhället är livsfarligt

Den växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skugg­samhället

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skugg­samhället

”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

Riksrevisionen kommer till samma slutsats som vi gjort i granskningen av skuggsamhället: alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft, skriver Elinor Torp.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.