Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

27 mars, 2020

Skrivet av

Arbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda.

Elinor Torp, arbetsmiljöreporter.

I den lilla stad i Portugal där mina svärföräldrar bor spreds coronaviruset snabbt bland gästarbetare från Nepal. De plockar bär i slutna samhällen bortom samhället. Ja, det vi kallar skuggsamhället. Varför spreds viruset så snabbt här? En lekmannamässig gissning. Kanske för att de bor tätare tillsammans. Kanske för att restriktionerna inte riktigt når fram eller tycks omfatta dem. Bara dagarna innan viruset satte stora delar av Stockholm i karantän träffade jag fyra arbetare ur vårt eget laglösa arbetsliv. Människor som jobbar på parallellt och fortfarande åker pendeltåg till de påhugg som finns kvar.

”We in the shadow society fear the virus, maybe more”, sa en av dem plötsligt och spontant.

En river. En annan sanerar och takarbetar. En tredje jobbar (jobbade) på restaurang. Den fjärde städar i svenska hem. Hon har fortsatt med det, även om städjobben blivit färre. De åker fortfarande kollektivt till jobbet. Och när dagen är slut återvänder skuggsamhällets arbetare till knökfulla lägenheter i förorten. Inte sällan bor här mellan tolv och sexton personer i samma lya. ”Så hm, detta med karantän”, säger de och skakar på huvudet när vi digitalt tar upp kontakten.

Läs mer: Info om coronaviruset på flera språk

Förra veckan ringde också en riksdagsledamot och ville prata skuggsamhället i coronatider. Politikern hade blivit illa berörd av boken ”Vi, skuggorna” och noterat att de gånger han tidigt på mornarna åkt in till Sveriges Riksdag delade han vagn med människor som han gissade tillhörde det laglösa arbetslivet. I stort sett var det bara han och de förra veckan, reflekterade den folkvalde.

När dagen är slut återvänder skuggsamhällets arbetare till knökfulla lägenheter i förorten. Inte sällan bor här mellan tolv och sexton personer i samma lya.

När jag under dagen ringer en inspektör från Arbetsmiljöverket får jag också reda på att myndigheten upphört med sin tillsyn. Inspektören säger i telefonen:

”All inspektionsverksamhet ligger nere. Vi åker inte ut på olyckor heller. Det begärs bara in utredningar.”

”Å andra sidan har många arbeten avstannat också”, fortsätter arbetsmiljöinspektören som i likhet med flertalet tjänstemän i huvudstaden satts i frivillig karantän i hemmet.

Läs mer: DA granskar skuggsamhället – här hittar du alla artiklar i granskningen

Men så – mitt under coronastiltjen – rapporterar tidningen Byggnadsarbetaren: Entreprenören som renoverar Arbetsmiljöverkets nya lokaler i Solna står åtalad för arbetsmiljöbrott. Snart ska företaget upp i rätten. Och verket ska vittna. När Byggnadsarbetaren frågar myndighetens ställföreträdande generaldirektör om han känner till vilken entreprenör som ansvarar för ombyggnaden av Arbetsmiljöverkets nya lokaler svarar han:

”Det vet jag inte, det får du ta med fastighetsägaren.”

Så återigen. Fjärran från varandra. Även i coronatider.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

Lagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Viktigt att vi värnar det system vi har i dag”

Alireza Akhondi (C), ledamot i arbetsmarknadsutskottet: Centerpartiet står fast vid linjen att inte ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser utan kollektivavtal.

Bortstädad: Mannen som försvann

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Skugg­samhället är livsfarligt

Skugg­samhället är livsfarligt

Den växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skugg­samhället

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skugg­samhället

”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.