Människovärdet står på spel
Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Industriarbetarnas tidning
Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.
27 mars, 2020
Skrivet av Elinor Torp
Arbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda.
I den lilla stad i Portugal där mina svärföräldrar bor spreds coronaviruset snabbt bland gästarbetare från Nepal. De plockar bär i slutna samhällen bortom samhället. Ja, det vi kallar skuggsamhället. Varför spreds viruset så snabbt här? En lekmannamässig gissning. Kanske för att de bor tätare tillsammans. Kanske för att restriktionerna inte riktigt når fram eller tycks omfatta dem. Bara dagarna innan viruset satte stora delar av Stockholm i karantän träffade jag fyra arbetare ur vårt eget laglösa arbetsliv. Människor som jobbar på parallellt och fortfarande åker pendeltåg till de påhugg som finns kvar.
”We in the shadow society fear the virus, maybe more”, sa en av dem plötsligt och spontant.
En river. En annan sanerar och takarbetar. En tredje jobbar (jobbade) på restaurang. Den fjärde städar i svenska hem. Hon har fortsatt med det, även om städjobben blivit färre. De åker fortfarande kollektivt till jobbet. Och när dagen är slut återvänder skuggsamhällets arbetare till knökfulla lägenheter i förorten. Inte sällan bor här mellan tolv och sexton personer i samma lya. ”Så hm, detta med karantän”, säger de och skakar på huvudet när vi digitalt tar upp kontakten.
Läs mer: Info om coronaviruset på flera språk
Förra veckan ringde också en riksdagsledamot och ville prata skuggsamhället i coronatider. Politikern hade blivit illa berörd av boken ”Vi, skuggorna” och noterat att de gånger han tidigt på mornarna åkt in till Sveriges Riksdag delade han vagn med människor som han gissade tillhörde det laglösa arbetslivet. I stort sett var det bara han och de förra veckan, reflekterade den folkvalde.
När dagen är slut återvänder skuggsamhällets arbetare till knökfulla lägenheter i förorten. Inte sällan bor här mellan tolv och sexton personer i samma lya.
När jag under dagen ringer en inspektör från Arbetsmiljöverket får jag också reda på att myndigheten upphört med sin tillsyn. Inspektören säger i telefonen:
”All inspektionsverksamhet ligger nere. Vi åker inte ut på olyckor heller. Det begärs bara in utredningar.”
”Å andra sidan har många arbeten avstannat också”, fortsätter arbetsmiljöinspektören som i likhet med flertalet tjänstemän i huvudstaden satts i frivillig karantän i hemmet.
Läs mer: DA granskar skuggsamhället – här hittar du alla artiklar i granskningen
Men så – mitt under coronastiltjen – rapporterar tidningen Byggnadsarbetaren: Entreprenören som renoverar Arbetsmiljöverkets nya lokaler i Solna står åtalad för arbetsmiljöbrott. Snart ska företaget upp i rätten. Och verket ska vittna. När Byggnadsarbetaren frågar myndighetens ställföreträdande generaldirektör om han känner till vilken entreprenör som ansvarar för ombyggnaden av Arbetsmiljöverkets nya lokaler svarar han:
”Det vet jag inte, det får du ta med fastighetsägaren.”
Så återigen. Fjärran från varandra. Även i coronatider.