”Coronakrisen är här nu – för sent att vänta till augusti”
Först i augusti kan regeringens förslag om utvidgat stöd till korttidsarbete införas. Alldeles för sent, enligt Malin Karlsson, klubbordförande på underleverantören Spectra Premium.
Viruset stress-testar den sårbara produktionen
2 mars, 2020
Skrivet av Harald Gatu
PERSPEKTIV Tvärnit eller inbromsning? De ekonomiska följderna av Coronaviruset är ovissa. Men en sak är säker: Det innebär ett stress-test för ”just in time”-samhället.
För nio år sedan havererade kärnkraftverket i Fukushima i Japan. Jordbävningen med den efterföljande tsunamin slog ut nödkylningen och fick härden att smälta och radioaktivitet läckte ut.
De katastrofala följderna av de radioaktiva utsläppen innebar ett hårt slag för Japan. Men haveriet kom att påverka tillvaron långt bortom det egentliga katastrofområdet. En påminnelse om sårbarheten det nya samhället uppbyggt på ”globala värdekedjor” med leverantörsnät förgrenat över flera kontinenter. En påminnelse som kunde märkas exempelvis så långt från olycksplatsen som i General Motors fabrik i Louisiana i USA som i ett slag ekade tom. Inga Chevrolet Colorado, inga Canyon-pickuper lämnade monteringsbanorna, eftersom inga komponenter kom från Japan. Och inga fanns i lager. Fabriken stod stilla.
Eller att inga bilar någonstans runtom i världen plötsligt kunde vitlackeras. Varför? Jo, just det pigment som användes i den vita billacken tillverkades endast i en fabrik som råkade ligga tillräckligt nära Fukushima för att lamslås.
Det mänskliga priset av Corona-virusets effekter kan framför allt avläsas i de dagliga rapporterna om antalet smittade och döda. De ekonomiska följderna är svårare att värdera. Förra veckans världsomspännande börsras, det kraftigaste sedan finanskrisen hösten 2008, utlöstes av de italienska virusrapporterna och stängningen av Venedigkarnevalen. Investerarna är nervösa eftersom morgondagen inte går att förutse. Nervositeten kan avläsas i aktiekurser, guldpriset och räntan på amerikanska tio-åriga statsobligationer. Allt pekar åt samma håll.
”Krisen kommer att leda till katastrof och dra med sig Trump i fallet” förutspår Nouriel Roubini, ekonomiprofessorn som kallats Dr Doom för att hans dystra spådomar tidigare lyckats förutse allvarliga nedgångar såsom finanskraschen 2008. Krisen är allvarligare än vad investerarna befarar, säger han i en intervju i tyska Der Spiegel.
Krisen är inte allvarlig bara för Kina utan för hela världen, något som underströks nyligen i en genomgång i Financial Times. Kinas ekonomi är fyra gånger större än vad den var under Sars-epidemin, som dessutom drabbade betydligt färre i Kina än Corona. Kina väger tyngre i dag än då. Landet står för 40 procent av världens råvaruimport. Kineserna köper var tionde vara som produceras i världen. Och även om Sveriges största handelspartner är Tyskland så påverkas svensk industri indirekt eftersom tysk industri köper in 30 procent av sina insatsvaror från Kina.
Tvärniten kan alltså komma och risken är stor att fordonsindustrin blir den första bransch som tvingas ta smällen, precis som under finanskrisen hösten 2008. Branschens underleverantörer inväntar den sista båten från Kina, sedan är det tomt. När tar lagren slut? Ungefär 6–7 veckor efter sista leverans. Normalt tar det någon vecka att packa in grejerna i containrar, transportera till hamnen, sedan följer 32 dagar på båt och sedan någon vecka för sista transport till kunden. Nästa vecka kan det börja märkas.
Då hamnar också frågan om korttidsarbete i hetluften. Är politikerna beredda? Det system som sjösattes av regeringen Reinfeldt visade sig vara odugligt och förre IF Metall-ordföranden Anders Ferbe har på regeringens uppdrag vässat ett förslag som ska göra stödet mer användbart.
Utöver korttidsarbetet lär andra stöd också diskuteras. Erfarenheterna från stödinsatserna från finanskrisen imponerar knappast. De så kallade undsättningslån som erbjöds underleverantörerna den gången visade sig omöjliga att ta. 8 procents ränta och pengarna skulle vara återbetalade inom ett halvår. Inga företag nappade.
Underleverantörernas vd Fredrik Sidahl öppnar i en intervju med Dagens Arbete i dag dörren till en annan, mer långsiktig diskussion: är dagens globalisering långsiktigt hållbar? Klimatkrisens extremväder, Fukushima, pandemier som Corona-viruset, Brexit och Trumps tullar är olika exempel på vad som kan störa det finmaskiga leverantörsnätet. Är det inte klokare med mera närproducerat, frågar sig Sidahl.
Under ett drygt kvartssekel har ”just in time”-samhället blivit alltmer sårbart. Lagerhållningen har minimerats för att inte binda kapital, lagren är alltid på väg, till sjöss och är tänkt att dyka upp vid rätt tillfälle. Om de nu överhuvudtaget kommer fram.
Fotnot: Texten publicerades innan regeringen presenterade sitt förslag på att utvidga nuvarande system för korttidsarbete, så att det kan användas även vid situationer liknande denna.
