Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Dagarna då livet förändrades

14 april, 2020

Krönika ”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Om skribenten:

Linda Forså är anställd på SSAB Oxelösund. Är också arbetsmiljöansvarig och regionalt skyddsombud för IF Metall Sörmland.

Det här var dagarna när allt förändrades. Vi satt där, samma välkända ansikten i rummet som jag arbetat med i flera år. En grupp som är van att fatta beslut och som har många år av gemensamma fackliga kunskaper i ryggen. Ombudsmän som kan arbetsrätten, Arbetsutskottet och jag som är expert på arbetsmiljö.

Vi var den grupp som ett par år tidigare upprättats för att kunna hantera just sånt här. Kriser. Nu darrade det i rummet. Som om ångesten blivit fysiskt synlig.

Allt gick i ett rasande tempo och vi tvingades ta till åtgärder vi aldrig trott att vi skulle behöva ta till

AFS 2001:1, AFS 2018:4, Smittämne klass 3: allvarlig konsekvenser, begränsade möjligheter att bota, mycket smittsamt. Stödet i arbetsmiljölagen. SAM-snurran.

Telefonen ringer och ringer. Vi svarar och försöker stötta. Ombudsmännen har fullt upp med förhandlingar om uppsägningar, korttidsavtal och permitteringar.

Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?

IF Metall Sörmland, där jag jobbar som regionalt skyddsombud, stängde för besök och vi fick kraftigt begränsa vår närvaro ute på arbetsplatserna. Utbildningar – bara att ställa in. Vi kan alla vara den som sprider smitta.

Vi är hemma vid snuva och hosta, sjukdagarna växer på hög. Vi vabbar hellre en gång för mycket än en gång för lite. Inte en enda gång hör jag vår arbetsgivare sucka.

Avtalsrörelsen skjuts upp. Nu jobbar vi ihop, arbetsgivare och arbetstagare och förtroendevalda, mitt i kaoset som uppstått.

Det upprättats digitala plattformar så att vi ska kunna kommunicera och dela information, oavsett vart vi befinner oss. Jag sitter i pyjamasbyxor på Skypemöten och diskuterar fackliga och politiska frågor. Fixar kaffe hemma i mitt eget kök. Ser färgval och tapeter på väggarna hemma hos mina arbetskamrater. Roliga kaffemuggar och katter som stryker sig mot kameran på datorn.

Det finns en charm i detta. Men det är också tomt, ensamt. Kaffet smakar inte riktigt samma sak. Skrattet är inte lika hjärtligt i en digitalt grupp.

”Arbetsgivaren har ett ansvar även om arbetet utförs i hemmet”

Nu arbetar de som kan hemifrån. På golvet, på trästolen i köket, liggandes ner i sängen. Det finns inga instruktioner och riskerna med det ska vi inte ens tala om. Skyddskläderna består av mjukisbyxor, en urtvättat t-tröja och raggsockor.

Ett skyddsombuds mardröm. Det är svårt för en arbetsgivare att ta ett ansvar i våra egna hem även om föreskriften gäller också vid ett vid köksbordet under arbetstid. Nu är vi alla vara våra egna skyddsombud. Vi måste lära oss att ta pauser, röra på oss och tänka på vår hälsa. Hälsan ja, det är ju på grund av ett hälsohot som vi som kan arbetar hemma.

När jag skriver det här har nästan 900 personer avlidit av Covid 19 och jag vet namnet på två av dem. Vet att det kommer bli fler än två men håller tummarna för att jag har fel.

Så jag gråter och arbetar. Tittar på nyheterna, finner lite styrka i att se att personer faktiskt återhämtar sig och att siffrorna är skeva. Att vi alla sluter upp. Vi stannar hemma över påsken. Stannar hemma så mycket vi kan. Håller avstånden. Skyddar de utsatta grupperna.

Men alla kan inte jobba hemifrån. Och när fackavdelningen stängt och jag inte kan verka som regionalt skyddsombud så går jag i stället till min ordinarie arbetsplats, som tack och l0v finns kvar. Så mycket som möjligt i samhället måste ju fortsätta att fungera.

Även här gäller förstås handsprit och avstånd. Vi smygtittar på nyheterna. Vi är hemma vid snuva och hosta, sjukdagarna växer på hög. Vi vabbar hellre en gång för mycket än en gång för lite. Inte en enda gång hör jag vår arbetsgivare sucka.

I fikarummet på en av Sveriges tyngsta industrier smakar kaffet gott igen. Vi sitter i blåställ och skrattar åt skämt. Vi håller avstånd – men vi är i samma rum. En glimt av det som var vardag tills alldeles nyligen. En värld vi kommer att komma tillbaka till, men just nu det enda stället där allt får vara precis som vanligt en stund.

 

Fotnot: Förra veckan började samtalen från icke-medlemmar ramla in. Fackföreningsrörelsen växer och eftersom det är  tillsammans vi är starka så finns det i detta snurrande kaos ett hopp om att vi faktiskt kommer ut ut det här just så. Tillsammans och starkare.

Fotnot 2: Ett skyddsombud är alltid ett skyddsombud. Så om du som läser det här jobbar hemma: sträck på din rygg, strunta i att hänga tvätten på lunchen utan ta en extra promenad för att spara på kroppen. Välj gärna ett par raggsockor med halkskydd. 🙂

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Utan facket står skyddsombudet ensamt

Utan facket står skyddsombudet ensamt

De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Inget stöd att vänta från högerregeringen”

”Inget stöd att vänta från högerregeringen”

Vad kan vi vänta av den kommande regeringen vad gäller stöd till fackliga organisationer, skyddsombud och arbetsmiljöarbete? Knappast något, snarare ett motstånd, skriver Sofia Amloh, riksdagsledamot för S.

Stå upp för skydds­ombuden

Personlig erfarenhet från arbetsplatserna går inte att ersätta med en chattbot på Arbetsmiljöverkets hemsida, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Så här ser våra dagar ut när vi ser till att arbetsplatserna är säkra. Vi räddar liv, skriver regionala skyddsombudet Linda Forså.

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Färre medlemmar har haft kontakt med sitt skyddsombud eller samtalat med sin närmaste chef om arbetsmiljön under pandemin. Det är en trend som måste brytas.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

Det vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.