”Det får inte bli en falsk trygghet”

Vad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

Tollo Linear gör höj- och sänkbara ställdon till sjukvård, jordbruk och vindkraftsverk. Ett företag inom metallindustrin som finns på flera platser i världen. Men medan de andra fabrikerna står still kör Sverige för fullt. Nyligen kom ett direktiv från USA. Samtliga anställda måste bära munskydd. Ett helt lass anlände från Kina. Tusentals filter.

– Det blev ramaskri, berättar huvudskyddsombudet Susanne Alekova, som ringde till IF Metall i Stockholm och frågade vad hon skulle göra.

”Du kan ju inte som skyddsombud säga nej till skydd”, svarade förbundskontoret.

En gång i veckan, på måndagar, är det covid-möte på fabriken. Susanne Alekova träffar ledningen och HR för att ta upp aktuella corona-frågor. Eftersom hon själv är undersköterska i grunden och jobbade inom äldrevården innan hon kom till industrin undrade hon:

– Kan vi skänka skydden till sjukvården?

Nej, svarade koncernledningen i USA och skickade med en video där en amerikansk sjuksköterska instruerade hur man sätter på munskydden på rätt sätt och spritar sig innan och efter.

– Helst ska du markera vad som är fram och bak för på vissa skydd syns inte det. Vi ska skriva våra initialer, tyckte USA. Och när vi använt munskyddet lägga det i en påse om det går att återanvända, berättar Susanne Alekova som opponerade sig direkt.

– Bakterier och virus kommer ju frossa i den där goa värmen i påsen. Använda munskydd måste naturligtvis slängas direkt. Egentligen efter varje gång du tar av det. Även om du bara dricker vatten. Och var ska de slängas? De är ju en smittrisk i sig.

Nu har företaget beställt hem speciella sopkärl märkta med smittrisk.

– Det får inte bli en falsk trygghet, säger Susanne Alekova som även är regionalt skyddsombud i Östra Skåne.

Till fabriken i Kristianstad kom också temperaturmätare för att kontrollera om anställda har feber eller inte.

– Vem ska göra det? Och hur skyddar vi den som gör det? blir nästa fråga. Ända sedan sportlovet har vår företagsledning här i Sverige varit tydliga med att den som känner av minsta symtom ska stanna hemma. Vi har samarbetat på ett väldigt bra sätt kring coronan, berättar Susanne Alekova.

Kulturkrocken uppstår med USA.

– Där kan man bli stämd om man inte har tillräckligt med skydd. Det som varit mitt problem är att förklara för dem att svensk lag gäller i Sverige.

Nu har fabriken i Kristianstad hittat ett mellanting.

– Vi kan inte tvinga anställda att bära munskydd. Det måste vara frivilligt.

Så blev det. De som vill bära munskydd gör det.

Susanne Alekova, med sin bakgrund som undersköterska, kan inte släppa tanken på hur mycket sämre skyddade personalen i människovårdande yrken är.

– Det är ju de ska ta hand om oss när vi blir gamla och sjuka. Och så spottar vi på dem.

Stål slår mot stål i bakgrunden och hon ber om ursäkt för bullret.
IF Metallarna är kvar på golvet. Unionens tjänstemän jobbar hemifrån.

– Jag kan inte förstå att lagen kan skilja sig så fruktansvärt mellan två arbetsplatser. Folk går till jobbet och är där i åtta, tio timmar oavsett om du jobbar inom industrin eller i vården. Arbetsmiljölagen måste ju gälla för alla!

Som undersköterska och skyddsombud antar Susanne Alekova att det blir hon som får ta tempen på personalen. Sopkärlen märks upp och ställs ut vid matsalen och på andra strategiska platser där folk går mest.

– Pedaler går lätt sönder och lock kan vi inte hålla på och röra vid så det blir en touch-grej. HR och jag tränar nu på hur man tar på och av de här munskydden. Sedan ska vi gå runt och visa. Tar du av dem fel hamnar ju smittan på händerna.

Susanne Alekova undrar ändå om inte coronakrisen, mitt i allt elände, kan föra något viktigt med sig.

– Vi har levt lite skyddade från krig och katastrofer i Sverige. Det är sällan vi drabbas personligen. Kanske behöver vi en kris för att förstå hur viktiga vissa samhällsfunktioner är och påminnas om varför vi betalar skatt.