Industriarbetarnas tidning

”Det får inte bli en falsk trygghet”

28 april, 2020

Skrivet av

Vad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

Världsdagen för arbetsmiljö

Varje år, den 28 april, uppmärksammas hälsa och säkerhet på arbetsplatsen runt om i världen. Fackliga organisationer hedrar och minns människor som dött i arbetet.

Tollo Linear gör höj- och sänkbara ställdon till sjukvård, jordbruk och vindkraftsverk. Ett företag inom metallindustrin som finns på flera platser i världen. Men medan de andra fabrikerna står still kör Sverige för fullt. Nyligen kom ett direktiv från USA. Samtliga anställda måste bära munskydd. Ett helt lass anlände från Kina. Tusentals filter.

– Det blev ramaskri, berättar huvudskyddsombudet Susanne Alekova, som ringde till IF Metall i Stockholm och frågade vad hon skulle göra.

”Du kan ju inte som skyddsombud säga nej till skydd”, svarade förbundskontoret.

En gång i veckan, på måndagar, är det covid-möte på fabriken. Susanne Alekova träffar ledningen och HR för att ta upp aktuella corona-frågor. Eftersom hon själv är undersköterska i grunden och jobbade inom äldrevården innan hon kom till industrin undrade hon:

– Kan vi skänka skydden till sjukvården?

Nej, svarade koncernledningen i USA och skickade med en video där en amerikansk sjuksköterska instruerade hur man sätter på munskydden på rätt sätt och spritar sig innan och efter.

– Helst ska du markera vad som är fram och bak för på vissa skydd syns inte det. Vi ska skriva våra initialer, tyckte USA. Och när vi använt munskyddet lägga det i en påse om det går att återanvända, berättar Susanne Alekova som opponerade sig direkt.

– Bakterier och virus kommer ju frossa i den där goa värmen i påsen. Använda munskydd måste naturligtvis slängas direkt. Egentligen efter varje gång du tar av det. Även om du bara dricker vatten. Och var ska de slängas? De är ju en smittrisk i sig.

Nu har företaget beställt hem speciella sopkärl märkta med smittrisk.

– Det får inte bli en falsk trygghet, säger Susanne Alekova som även är regionalt skyddsombud i Östra Skåne.

Munskydd och febermätning. Att jobba på ett amerikanskt företag i coronatider skiljer sig åt. Susanne Alekova har som huvudskyddsombud på Tollo Linear haft bråda dagar. Foto: Hans-Peter Bloom

Till fabriken i Kristianstad kom också temperaturmätare för att kontrollera om anställda har feber eller inte.

– Vem ska göra det? Och hur skyddar vi den som gör det? blir nästa fråga. Ända sedan sportlovet har vår företagsledning här i Sverige varit tydliga med att den som känner av minsta symtom ska stanna hemma. Vi har samarbetat på ett väldigt bra sätt kring coronan, berättar Susanne Alekova.

Kulturkrocken uppstår med USA.

– Där kan man bli stämd om man inte har tillräckligt med skydd. Det som varit mitt problem är att förklara för dem att svensk lag gäller i Sverige.

Nu har fabriken i Kristianstad hittat ett mellanting.

– Vi kan inte tvinga anställda att bära munskydd. Det måste vara frivilligt.

Så blev det. De som vill bära munskydd gör det.

Susanne Alekova, med sin bakgrund som undersköterska, kan inte släppa tanken på hur mycket sämre skyddade personalen i människovårdande yrken är.

– Det är ju de ska ta hand om oss när vi blir gamla och sjuka. Och så spottar vi på dem.

Stål slår mot stål i bakgrunden och hon ber om ursäkt för bullret.
IF Metallarna är kvar på golvet. Unionens tjänstemän jobbar hemifrån.

– Jag kan inte förstå att lagen kan skilja sig så fruktansvärt mellan två arbetsplatser. Folk går till jobbet och är där i åtta, tio timmar oavsett om du jobbar inom industrin eller i vården. Arbetsmiljölagen måste ju gälla för alla!

Som undersköterska och skyddsombud antar Susanne Alekova att det blir hon som får ta tempen på personalen. Sopkärlen märks upp och ställs ut vid matsalen och på andra strategiska platser där folk går mest.

– Pedaler går lätt sönder och lock kan vi inte hålla på och röra vid så det blir en touch-grej. HR och jag tränar nu på hur man tar på och av de här munskydden. Sedan ska vi gå runt och visa. Tar du av dem fel hamnar ju smittan på händerna.

Susanne Alekova undrar ändå om inte coronakrisen, mitt i allt elände, kan föra något viktigt med sig.

– Vi har levt lite skyddade från krig och katastrofer i Sverige. Det är sällan vi drabbas personligen. Kanske behöver vi en kris för att förstå hur viktiga vissa samhällsfunktioner är och påminnas om varför vi betalar skatt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Noga planerat inför säkert stopp

Noga planerat inför säkert stopp

Underhållsstopp och coronapandemi betyder smittrisk. På Smurfit Kappa i Piteå planerades stoppet därför in i minsta detalj.

”Skyddsombud behövs i kris”

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

Anklagelser om partiskhet upprör utredare

Anklagelser om partiskhet upprör utredare

Frågan om de regionala skyddsombuden har länge varit infekterad. Men när remissvaren på den senaste utredningen nu kommit in reagerar till och med utredarna på det hårda tonläget.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.