Industriarbetarnas tidning

”Det får inte bli en falsk trygghet”

28 april, 2020

Skrivet av

Vad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

Världsdagen för arbetsmiljö

Varje år, den 28 april, uppmärksammas hälsa och säkerhet på arbetsplatsen runt om i världen. Fackliga organisationer hedrar och minns människor som dött i arbetet.

Tollo Linear gör höj- och sänkbara ställdon till sjukvård, jordbruk och vindkraftsverk. Ett företag inom metallindustrin som finns på flera platser i världen. Men medan de andra fabrikerna står still kör Sverige för fullt. Nyligen kom ett direktiv från USA. Samtliga anställda måste bära munskydd. Ett helt lass anlände från Kina. Tusentals filter.

– Det blev ramaskri, berättar huvudskyddsombudet Susanne Alekova, som ringde till IF Metall i Stockholm och frågade vad hon skulle göra.

”Du kan ju inte som skyddsombud säga nej till skydd”, svarade förbundskontoret.

En gång i veckan, på måndagar, är det covid-möte på fabriken. Susanne Alekova träffar ledningen och HR för att ta upp aktuella corona-frågor. Eftersom hon själv är undersköterska i grunden och jobbade inom äldrevården innan hon kom till industrin undrade hon:

– Kan vi skänka skydden till sjukvården?

Nej, svarade koncernledningen i USA och skickade med en video där en amerikansk sjuksköterska instruerade hur man sätter på munskydden på rätt sätt och spritar sig innan och efter.

– Helst ska du markera vad som är fram och bak för på vissa skydd syns inte det. Vi ska skriva våra initialer, tyckte USA. Och när vi använt munskyddet lägga det i en påse om det går att återanvända, berättar Susanne Alekova som opponerade sig direkt.

– Bakterier och virus kommer ju frossa i den där goa värmen i påsen. Använda munskydd måste naturligtvis slängas direkt. Egentligen efter varje gång du tar av det. Även om du bara dricker vatten. Och var ska de slängas? De är ju en smittrisk i sig.

Nu har företaget beställt hem speciella sopkärl märkta med smittrisk.

– Det får inte bli en falsk trygghet, säger Susanne Alekova som även är regionalt skyddsombud i Östra Skåne.

Munskydd och febermätning. Att jobba på ett amerikanskt företag i coronatider skiljer sig åt. Susanne Alekova har som huvudskyddsombud på Tollo Linear haft bråda dagar. Foto: Hans-Peter Bloom

Till fabriken i Kristianstad kom också temperaturmätare för att kontrollera om anställda har feber eller inte.

– Vem ska göra det? Och hur skyddar vi den som gör det? blir nästa fråga. Ända sedan sportlovet har vår företagsledning här i Sverige varit tydliga med att den som känner av minsta symtom ska stanna hemma. Vi har samarbetat på ett väldigt bra sätt kring coronan, berättar Susanne Alekova.

Kulturkrocken uppstår med USA.

– Där kan man bli stämd om man inte har tillräckligt med skydd. Det som varit mitt problem är att förklara för dem att svensk lag gäller i Sverige.

Nu har fabriken i Kristianstad hittat ett mellanting.

– Vi kan inte tvinga anställda att bära munskydd. Det måste vara frivilligt.

Så blev det. De som vill bära munskydd gör det.

Susanne Alekova, med sin bakgrund som undersköterska, kan inte släppa tanken på hur mycket sämre skyddade personalen i människovårdande yrken är.

– Det är ju de ska ta hand om oss när vi blir gamla och sjuka. Och så spottar vi på dem.

Stål slår mot stål i bakgrunden och hon ber om ursäkt för bullret.
IF Metallarna är kvar på golvet. Unionens tjänstemän jobbar hemifrån.

– Jag kan inte förstå att lagen kan skilja sig så fruktansvärt mellan två arbetsplatser. Folk går till jobbet och är där i åtta, tio timmar oavsett om du jobbar inom industrin eller i vården. Arbetsmiljölagen måste ju gälla för alla!

Som undersköterska och skyddsombud antar Susanne Alekova att det blir hon som får ta tempen på personalen. Sopkärlen märks upp och ställs ut vid matsalen och på andra strategiska platser där folk går mest.

– Pedaler går lätt sönder och lock kan vi inte hålla på och röra vid så det blir en touch-grej. HR och jag tränar nu på hur man tar på och av de här munskydden. Sedan ska vi gå runt och visa. Tar du av dem fel hamnar ju smittan på händerna.

Susanne Alekova undrar ändå om inte coronakrisen, mitt i allt elände, kan föra något viktigt med sig.

– Vi har levt lite skyddade från krig och katastrofer i Sverige. Det är sällan vi drabbas personligen. Kanske behöver vi en kris för att förstå hur viktiga vissa samhällsfunktioner är och påminnas om varför vi betalar skatt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Noga planerat inför säkert stopp

Noga planerat inför säkert stopp

Underhållsstopp och coronapandemi betyder smittrisk. På Smurfit Kappa i Piteå planerades stoppet därför in i minsta detalj.

”Skyddsombud behövs i kris”

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Nästan alla massa- och pappersbruk i Sverige har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19.
”Det var inte helt oväntat”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson, som själv drabbats av sjukdomen.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.