Industriarbetarnas tidning

”Det får inte bli en falsk trygghet”

28 april, 2020

Skrivet av

Vad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

Världsdagen för arbetsmiljö

Varje år, den 28 april, uppmärksammas hälsa och säkerhet på arbetsplatsen runt om i världen. Fackliga organisationer hedrar och minns människor som dött i arbetet.

Tollo Linear gör höj- och sänkbara ställdon till sjukvård, jordbruk och vindkraftsverk. Ett företag inom metallindustrin som finns på flera platser i världen. Men medan de andra fabrikerna står still kör Sverige för fullt. Nyligen kom ett direktiv från USA. Samtliga anställda måste bära munskydd. Ett helt lass anlände från Kina. Tusentals filter.

– Det blev ramaskri, berättar huvudskyddsombudet Susanne Alekova, som ringde till IF Metall i Stockholm och frågade vad hon skulle göra.

”Du kan ju inte som skyddsombud säga nej till skydd”, svarade förbundskontoret.

En gång i veckan, på måndagar, är det covid-möte på fabriken. Susanne Alekova träffar ledningen och HR för att ta upp aktuella corona-frågor. Eftersom hon själv är undersköterska i grunden och jobbade inom äldrevården innan hon kom till industrin undrade hon:

– Kan vi skänka skydden till sjukvården?

Nej, svarade koncernledningen i USA och skickade med en video där en amerikansk sjuksköterska instruerade hur man sätter på munskydden på rätt sätt och spritar sig innan och efter.

– Helst ska du markera vad som är fram och bak för på vissa skydd syns inte det. Vi ska skriva våra initialer, tyckte USA. Och när vi använt munskyddet lägga det i en påse om det går att återanvända, berättar Susanne Alekova som opponerade sig direkt.

– Bakterier och virus kommer ju frossa i den där goa värmen i påsen. Använda munskydd måste naturligtvis slängas direkt. Egentligen efter varje gång du tar av det. Även om du bara dricker vatten. Och var ska de slängas? De är ju en smittrisk i sig.

Nu har företaget beställt hem speciella sopkärl märkta med smittrisk.

– Det får inte bli en falsk trygghet, säger Susanne Alekova som även är regionalt skyddsombud i Östra Skåne.

Munskydd och febermätning. Att jobba på ett amerikanskt företag i coronatider skiljer sig åt. Susanne Alekova har som huvudskyddsombud på Tollo Linear haft bråda dagar. Foto: Hans-Peter Bloom

Till fabriken i Kristianstad kom också temperaturmätare för att kontrollera om anställda har feber eller inte.

– Vem ska göra det? Och hur skyddar vi den som gör det? blir nästa fråga. Ända sedan sportlovet har vår företagsledning här i Sverige varit tydliga med att den som känner av minsta symtom ska stanna hemma. Vi har samarbetat på ett väldigt bra sätt kring coronan, berättar Susanne Alekova.

Kulturkrocken uppstår med USA.

– Där kan man bli stämd om man inte har tillräckligt med skydd. Det som varit mitt problem är att förklara för dem att svensk lag gäller i Sverige.

Nu har fabriken i Kristianstad hittat ett mellanting.

– Vi kan inte tvinga anställda att bära munskydd. Det måste vara frivilligt.

Så blev det. De som vill bära munskydd gör det.

Susanne Alekova, med sin bakgrund som undersköterska, kan inte släppa tanken på hur mycket sämre skyddade personalen i människovårdande yrken är.

– Det är ju de ska ta hand om oss när vi blir gamla och sjuka. Och så spottar vi på dem.

Stål slår mot stål i bakgrunden och hon ber om ursäkt för bullret.
IF Metallarna är kvar på golvet. Unionens tjänstemän jobbar hemifrån.

– Jag kan inte förstå att lagen kan skilja sig så fruktansvärt mellan två arbetsplatser. Folk går till jobbet och är där i åtta, tio timmar oavsett om du jobbar inom industrin eller i vården. Arbetsmiljölagen måste ju gälla för alla!

Som undersköterska och skyddsombud antar Susanne Alekova att det blir hon som får ta tempen på personalen. Sopkärlen märks upp och ställs ut vid matsalen och på andra strategiska platser där folk går mest.

– Pedaler går lätt sönder och lock kan vi inte hålla på och röra vid så det blir en touch-grej. HR och jag tränar nu på hur man tar på och av de här munskydden. Sedan ska vi gå runt och visa. Tar du av dem fel hamnar ju smittan på händerna.

Susanne Alekova undrar ändå om inte coronakrisen, mitt i allt elände, kan föra något viktigt med sig.

– Vi har levt lite skyddade från krig och katastrofer i Sverige. Det är sällan vi drabbas personligen. Kanske behöver vi en kris för att förstå hur viktiga vissa samhällsfunktioner är och påminnas om varför vi betalar skatt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Noga planerat inför säkert stopp

Noga planerat inför säkert stopp

Underhållsstopp och coronapandemi betyder smittrisk. På Smurfit Kappa i Piteå planerades stoppet därför in i minsta detalj.

”Skyddsombud behövs i kris”

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

Verktygen för att klara stress och oro

Verktygen för att klara stress och oro

Vi människor har fyra grundläggande strategier för att möta stress och oro. Psykologen Johan Bergstad om vikten av att välja rätt strategi till rätt tillfälle.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.