Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

8 april, 2020

Skrivet av Carl Melin

Debatt De nuvarande turordningsreglerna har brister, men det finns inga skäl för fackföreningarna att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin, samhällsanalytiker på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Om skribenten:

Carl Melin är forskningsledare och samhällsanalytiker på Futurion, en oberoende tankesmedja som är inriktat på framtidens arbetsliv. Ägare och finansiärer är TCO:s medlemsförbund.

Förhandlingarna om förändringar i arbetsrätten pågår fortfarande mellan fack och arbetsgivare – coronaepidemin till trots. Parallellt med förhandlingarna arbetar även en statlig utredning vars resultat kan bli ny lagstiftning om inte parterna kommer överens.

Oavsett hur det går i förhandlingarna finns det skäl till att i grunden ha en positiv syn på en moderniserad arbetsrätt. Det är dock ett problem att många – framförallt i näringslivet och en del partier – förväxlar modernisering med att ge arbetsgivaren mer makt på bekostnad av arbetstagarnas trygghet.

I framtidens arbetsliv kommer den exakta anställningsformen ha mindre betydelse och vi kommer i än högre grad se arbetsplatser där tillsvidareanställda, visstidsanställda, inhyrda, egenanställda och konsulter arbetar tillsammans. Arbetsplatsen i dess fysiska form förändras också då teknikutvecklingen underlättar distansarbete, en mognad som påskyndats av pandemin.

Behovet av kompetensutveckling ökar dessutom ständigt och den enskilde arbetstagarens kompetens blir det som i realiteten avgör hur trygg anställningen är. Det finns en utbredd mytbildning om att kompetens inte har någon betydelse vid uppsägningar utan att det bara handlar om anställningstid. Att stärka rätten till kompetensutveckling är därför bra då uppdaterad kompetens ger en reell anställningstrygghet som inte antal tjänsteår ger.

Det är dock lättare sagt än gjort att garantera rätten till kompetensutveckling i lag eller avtal. Historiskt kunde kompetensutveckling definieras som rätten att ”gå en kurs”– men i dag sker lärande alltmer sällan så. I stället integreras lärandet oftare på arbetsplatsen och i arbetet.

Kompetensutveckling handlar både om ”up-skilling” – att bli bättre på det nuvarande jobbet – och om ”re-skilling” – att behöva ställa om och byta jobb och yrke. Arbetsgivarens ansvar för det första är ganska självklar, men inte det senare. Gränsdragningen mellan dessa är dock inte alltid självklar i praktiken.

Det finns två uttalade syften med de pågående förhandlingarna som i grunden är bra för arbetstagarna. Det är att skillnaden i anställningstrygghet mellan olika anställningsformer ska minska och att rätten till kompetensutveckling ska stärkas.

Om det första löses genom att tryggheten minskar för tillsvidareanställda innebär det dock inget framsteg. Och inte heller om det senare inte leder till en reellt förbättrad kompetensutveckling. Det får inte vara lätt för arbetsgivaren att definiera interna möten eller kick-offer som utbildning, eller förvänta sig att arbetstagarna i realiteten ”bjuder” på den tid de lägger på utbildning.

Risken är alltså stor att det som arbetstagarna ska ”få ut” i en förhandling får liten betydelse i praktiken samtidigt som det som arbetsgivarna vinner – större rätt att fritt få säga upp anställda – får stor.

De nuvarande turordningsreglerna handlar inte så mycket om att bestämma vem det är som ska sägas upp som att undvika godtycke. Ingen facklig företrädare kommer att tvinga en arbetsgivare att säga upp en nyckelperson som är avgörande för företagets framtid – och därmed kollegornas anställningstrygghet.

Svenska fackföreningar har i decennier visat att de är villiga att ta ansvar för en fungerande omställning och tillväxt och det har varit bra både för landet, arbetstagarna och näringslivet. Internationella jämförelser visar att svagare fack blir mer stridslystna och mindre ansvarstagande, vilket inte är bra för någon.

”Det går alltid att hitta lösningar”

De nuvarande turordningsreglerna har brister men en styrka är att arbetsgivaren behöver motivera eventuella avsteg och i realiteten också ibland att hjälpa de uppsagda att komma vidare. Det sista är inte minst viktigt då det kan vara arbetsgivarens ovilja att kompetensutveckla medarbetaren som gjort att en viss person inte längre anses ha den kompetens som krävs.

Framtidens arbetsmarknad ställer nya krav och därför behöver regelverket moderniseras. Det finns dock inga skäl för fackföreningarna att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna och deras organisationer.

Det finns heller inga skäl för politikerna att tvinga på arbetsmarknaden ett nytt regelverk som ensidigt gynnar en part på bekostnad av den andra.

2 kommentarer till “Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt

  • Det Calle skriver om LAS kan stämma på mer fackförbund inom TCO som har lite bättre utbildning.
    Men inte om man ser på andra fack där de anställda med låg utbildning måste ha 2 eller 3 jobb för att få det att gå ihop med dagliga utgifter.
    Klart vi skall sträva efter alla har/får en utbildning så de kan ha ett jobb som känns tryggt. Vidareutbildning i alla yrken och åldrar, så funkar LAS som den är.

Lämna ett svar till Adis Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.