Industriarbetarnas tidning

Tillbaka på Scania efter fyra veckor

21 april, 2020

Skrivet av

I dag kommer en stor del av Scanias permitterade personal tillbaka till jobbet. Luigi Garrapa är en av dem.

Luigi Garrapa, 64 år, har dubbla känslor över att återvända till jobbet som montör på Scanias chassiavdelning i Södertälje. 25 mars stängde lastbilstillverkaren sina fabriker över hela Europa.

Luigi Garrapa är själv i riskgruppen för Covid-19 eftersom har är rökare och har högt blodtryck. Han har inte varit ute särskilt mycket under permitteringen och då han handlat har han använt munskydd.

– Flera arbetskamrater har ringt mig och pratat. En del är oroliga för smittriskerna på jobbet, säger han.

Frågor som kommit upp är om företaget håller med munskydd, hur nära det ska vara varandra i monteringen och i kafferummet.

– Vi får helt enkelt se när vi kommer dit. På ett sätt är det ändå skönt att börja jobba igen, det har varit lite långtråkigt att sitta hemma. Jag har passat på att vila ordentligt, säger Luigi Garrapa.


24 mars: Anställda på Scania i Södertälje går ut genom grinden vid chassi­porten, osäkra på när de kommer tillbaka. Foto: Åke Ericson

Dagen då fordonsindustrin stannade

Mitt i krisen. Luigi Garrapa på Scania var en av tusentals industriarbetare som permitterades. Oron för hans 84-åriga mamma i Italien tynger honom.

Korttidsarbete ska skydda jobben

  • Infördes den 16 mars.
  • Bygger på att fack och arbetsgivare är överens om att försöka undvika varsel genom att tillfälligt minska arbetstid och inkomst.
  • Företag kompenseras av staten med upp till 70 procent av lönekostnaden. Anställda får behålla minst 88 procent av sin inkomst.

Strax efter klockan fyra på eftermiddagarna står snurrgrinden vid chassiporten på Scania i Södertälje aldrig still. Tisdagen den 24 mars lämnade montörerna sina jobb med stor osäkerhet om när de får komma tillbaka igen. När cheferna kallade till möte några dagar tidigare var beskedet att det skulle dröja tre veckor till att börja med. Sedan ändrades det och förlängdes. Då visste ingen när grinden skulle börja snurra igen. För hjulen i svensk fordonsindustri stod still.

När fabriker i länder som Italien, Frankrike, Tyskland och Belgien stängde, bröts leveranskedjorna till jättarna AB Volvo, Volvo Cars och Scania i Sverige.

Den här tisdagen den 24 mars är stämningen ändå uppsluppen ute på parkeringen. Scania-anställda har bildat grupper och resonerar med varandra om den ovissa framtiden. Många röker en sista cigarrett innan de sätter sig i bilarna och rullar hemåt. En del samåker, som några yngre killar i en silverfärgad Toyota. Föraren varvar upp motorn och släpper kopplingen så däcken spinner över asfalten, ett svart streck blir kvar på parkeringen.

Luigi Garrapa som hunnit bli 64 år skakar på huvudet och ler. Han slänger ciggen och hostar lite lätt i armvecket.

Scanias globala produktionschef Ruthger de Vries tar senare emot inne i växellådsfabriken i Södertälje. Ljudet från skornas klackar mot golvet är det enda som hörs i den stora industrilokalen. Han ser sig omkring, märkbart tagen.

– Allt det här är inte värt någonting om vi inte har personal som jobbar. En tyst, folktom fabrik är det värsta som finns för en produktionschef, säger han.

IF Metall-ordföranden Michael Lyngsie som står bredvid, nickar och beskriver känslan som ”olustig”. Han har under många år själv jobbat i växellådsfabriken.

Båda var med under finanskrisen 2008–2009 när efterfrågan i fordonsindustrin störtdök. Men det går ändå inte att jämföra med den pågående coronakrisen där fabriker stänger helt.

– Regeringens krispaket och möjligheten till korttidsarbete är oerhört starkt, säger Michael Lyngsie.

– Det räddar oss i det här läget, säger Ruthger de Vries.

Ruthger de Vries och Michael Lyngsie i den tomma Scania-fabriken. Foto: Lina Larsson

Scania och IF Metall-klubben var bland de första i Sverige att komma överens om ett avtal om korttidsarbete. Att de kunde enas så snabbt beror bland annat på att de för några år sedan införde en ny ordning för hur förhandlingar ska gå till.

I stället för att fack och arbets­givare tar fram var sitt förslag, för att sedan sätta sig vid förhandlingsbordet, så sätter man sig tillsammans direkt.

– Då är vi inte låsta från början, säger Michael Lyngsie.

Han betonar att det krävdes mod från både fack och arbetsgivare för att våga sig på det nya sättet att mötas för att lösa gemensamma problem.

– En del handlade om ett generationsskifte i ledningen men också i fackklubben.

”Regeringens ­krispaket och möjligheten till korttids­arbete är oerhört starkt”, sa Michael Lyngsie, IF Metall-ordförande Scania. Foto: Lina Larsson

Michael Lyngsie och andra förtroendevalda i IF Metall får signaler från medlemmar som oroas över när de kan komma tillbaka till jobbet. Men det handlar också om rädsla för att smittan då ska spridas på arbetsplatsen.

– Vi förbereder uppstart. Nu måste efterfrågan komma i gång. När vi startar så måste medarbetarna känna sig trygga. Det handlar om social distansering även här och möjlighet till handtvätt. En trygg arbetsmiljö, säger Ruthger de Vries.

De siktar på att starta om produktionen vecka 17, berättar han. Och det ska visa sig stämma. Nu sätts fabrikerna igång igen.

24 000 personer kopplade till produktionen permitterades från Scania globalt. Samtidigt har de som arbetar med servicenätverk och reservdelar haft fullt upp med att hålla i gång lastbilsflottan, så att den kan leverera samhällsviktigt materiel som livsmedel och medicinsk utrustning.

Luigi Garrapa var som sagt en av alla Scania-anställda som omfattades av korttidsarbete. När han den här tisdagen den 24 mars tar hissen upp till lägenheten i en av Stockholms södra förorter använder han bilnyckeln för att trycka på knappen och hissdörren öppnas genom en lätt tryckning med höften. Det är fascinerande hur snabbt vi människor anpassat oss till rådande omständigheter.

– Ni får ursäkta att det är så stökigt. Nu har jag flera veckor på mig att städa, säger Luigi.

Mer hinner han inte säga innan han blir avbruten av katten Kendrik som tar i från magen när han säger mjau. Hela dagen har han väntat på att husse ska servera mat.

Kendrik har blivit ett viktigt sällskap för Luigi. Katten som blev kvar när dottern flyttade ut. Luigi suckar. Flera veckors permittering från jobbet som montör på chassiavdelningen gör att han nu får en massa tid för att ta tag i det han skjutit upp – att rensa och städa i lägenheten.

– För jag går inte ut, bara om jag måste handla.

Luigi bävar lite för den ofrivilliga ledigheten. För drygt ett år sedan gick hans fru bort och han har inte orkat gå igenom alla de saker som samlats under ett långt äktenskap. För att inte tala om alla känslomässiga minnen.

Till det så gnager oron i magen. Luigis 84-åriga mamma bor ensam i en liten by i södra Italien, ett av Europas värst drabbade länder. Hon får knappt gå och handla. De har kontakt på telefon och den planerade semesterresan dit i sommar vet ingen om den blir av. Luigi har också en bror utanför Venedig, en av de regioner i världen där covid-19 slagit som hårdast.

– Man vet inte så mycket. Jag hoppas Sverige klarar sig bättre från viruset än Italien och Spanien, säger Luigi.

Just coronavirusets härjningar i Italien var en orsak till att Scania behövde stänga i Sverige. Viktiga komponenter slutade tillverkas i landets norra, industritäta delar.

Luigi längtar tillbaka. Trots sina 64 år har han klarat sig från krämpor och har inga som helst problem att montera bromsslangar och andra kopplingar på lastbilsaxlarna.

– Jag jobbar på rätt sätt.

Han tittar ut från köksfönstret över bilparkeringen.

– Och jag borde sluta röka. Det är inte bra om man får corona.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Permitterade snart åter till jobbet på Scania

Permitterade snart åter till jobbet på Scania

Under nästa vecka startar Scania upp produktionen i Europa i mindre skala. ”De flesta som permitterats i Sverige kommer tillbaka till jobbet”, säger Michael Lyngsie, IF Metalls klubbordförande på Scania i Södertälje.

Korttidsavtal klart på Scania

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Stark återhämtning i bil­industrin

Stark återhämtning i bil­industrin

”Det är bra snurr helt enkelt”, säger Fordonskomponentgruppens vd Fredrik Sidahl.

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

Privatiseringen måste stoppas

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.