Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

7 maj, 2020

Debatt Det är dags att vi leverantörer börjar verka med vår produktion där kunden finns. För att komma tillbaka där vi började behöver vi kartlägga vad vi i Sverige och Europa glömt bort – hur man tillverkar vissa saker, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen, FKG.

Om skribenten:

Fredrik Sidahl är vd för Fordonskomponentgruppen, FKG, branschorganisationen för Skandinaviens leverantörer i fordonsindustrin.

Det är maj 2020 och saker händer enligt manualen för en bättre B-film. Det är dessvärre på riktigt, och vi har ju ingen pandemimanual. Men vi äger ett öppet, pragmatiskt och solidariskt samhälle – kanske en del av vårt ”svenska DNA”

Århundrades (hoppas jag) kris började med att fabrikerna i vårt land sluta tillverka i brist på komponenter som kommer från ett land som ligger 750 mil bort, och jag kan inte låta bli att fundera på, hur kunde det bli så här?

Jag backar bandet en sådär 15 år då storföretagen krävde ett lågkostnadsland (LCC) för att vi leverantörer skulle kvalificera in som en leverantör på OK-listan. Pris på komponenten var ett mantra – givet att kvalité med mera var på plats.

Jag fattar inte varför kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, bara för att ta ett exempel bland många.

Hela prisdrevet under åren har trimmat oss till en konkurrenskraft i världsklass, men tillbaka till dåtid.

FKG genomförde 2009 en studie tillsammans med Tillväxtverket och dåvarande Exportrådet som fick namnet ”Dyrt att köpa billig”. I den jämfördes lågkostnadsländer med tillverkning mot Sverige utifrån fyra typiska komponenter. Studien visade att komponenttillverkning som lämpar sig till automatiska processer har så lite som sju procent i arbetsinsats, en kostnad där skillnaden mellan våra lönekostnader här och där borta snabbt förbrukas i transporter och sämre förmåga att parera volymändringar, som så många gånger sker i fordonsindustrin.

Men den stora vinsten är tryggheten och vetskapen av att det våra tillverkningsprocesser – fabrikerna – värderar är människor, kvalité, miljö och hållbarhet på riktigt och inte en vacker formulering i en hållbarhetsredovisning. Till detta skall vi lägga till jobben det skapar och därmed i slutändan vårt välstånd.

Jag tycker det är dags att på riktigt introducera Närproducerat. Vi leverantörer ska verka med vår produktion där kunden finns. Kanske inte genomförbart till 100,0 procent men förmodligen till en mycket högre andel än i dag.

För att genomföra, komma tillbaka där vi började, behöver vi kartlägga vad vi i Sverige och Europa har glömt bort: hur man tillverkar vissa saker. Jag fattar inte varför kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, bara för att ta ett exempel bland många.

Jag vet att våra svenska fordonsfabriker köper hundratals artiklar från exempelvis Kina, jag undrar, är inte volymerna hos fordonstillverkarna i Europa tillräckliga för att göra fabrikerna lönsamma?

Min analys av allt detta handlar om invanda mönster, så här har vi alltid gjort – åtminstone på senare tid – och det är för komplext att ändra på. Skitsnack, det är vad det är, och den lilla kostnaden i sammanhanget, sett över tid, är en billig försäkring och som sagt, hållbarhet på riktigt.

När coronakrisen till slut är över kan vi växla eftertanke till förtanke och vi kan med en gnutta sunt förnuft och sunda affärsmodeller skapa ett än bättre leverantörssystem hemma i Sverige och Europa.

3 kommentarer till “Dags att på riktigt introducera Närproducerat

  • Varför ska människor köpa bil tillverkad i ett annat land/producerad av ett utländskt företag?
    Bättre att Tyskar köper Tyska bilar, Amerikanare köper sina truckar etc etc…..eller???
    Global handel skapar välstånd, man får aldrig kompromissa med det för då har vi snart 30% av befolkningen ute och plockar potatis och jobbar på fälten.

    • Inte ett antingen eller! Att tro att bara maximal globalisering och förenklad marknadslogik ska leda allt till det rätta är snarare ideologi än pragmatism.

  • Global handel är en sak. Ska man ha just in time leverans. Kanske man får prioritera närhet till leverantören.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

Stark återhämtning i bil­industrin

Stark återhämtning i bil­industrin

”Det är bra snurr helt enkelt”, säger Fordonskomponentgruppens vd Fredrik Sidahl.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Coronakrisen är här nu – för sent att vänta till augusti”

Först i augusti kan regeringens förslag om utvidgat stöd till korttidsarbete införas. Alldeles för sent, enligt Malin Karlsson, klubbordförande på underleverantören Spectra Premium.

Corona-krisen stänger företag

Corona-krisen stänger företag

Corona-krisen närmar sig den svenska bilindustrin. Det börjar bli bråttom med det utlovade korttidsstödet, säger Fordonskomponentgruppens vd Fredrik Sidahl.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.