Därför får vi inte missa att ställa om
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
Debatt Det är dags att vi leverantörer börjar verka med vår produktion där kunden finns. För att komma tillbaka där vi började behöver vi kartlägga vad vi i Sverige och Europa glömt bort – hur man tillverkar vissa saker, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen, FKG.
Fredrik Sidahl är vd för Fordonskomponentgruppen, FKG, branschorganisationen för Skandinaviens leverantörer i fordonsindustrin.
Det är maj 2020 och saker händer enligt manualen för en bättre B-film. Det är dessvärre på riktigt, och vi har ju ingen pandemimanual. Men vi äger ett öppet, pragmatiskt och solidariskt samhälle – kanske en del av vårt ”svenska DNA”
Århundrades (hoppas jag) kris började med att fabrikerna i vårt land sluta tillverka i brist på komponenter som kommer från ett land som ligger 750 mil bort, och jag kan inte låta bli att fundera på, hur kunde det bli så här?
Jag backar bandet en sådär 15 år då storföretagen krävde ett lågkostnadsland (LCC) för att vi leverantörer skulle kvalificera in som en leverantör på OK-listan. Pris på komponenten var ett mantra – givet att kvalité med mera var på plats.
Jag fattar inte varför kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, bara för att ta ett exempel bland många.
Hela prisdrevet under åren har trimmat oss till en konkurrenskraft i världsklass, men tillbaka till dåtid.
FKG genomförde 2009 en studie tillsammans med Tillväxtverket och dåvarande Exportrådet som fick namnet ”Dyrt att köpa billig”. I den jämfördes lågkostnadsländer med tillverkning mot Sverige utifrån fyra typiska komponenter. Studien visade att komponenttillverkning som lämpar sig till automatiska processer har så lite som sju procent i arbetsinsats, en kostnad där skillnaden mellan våra lönekostnader här och där borta snabbt förbrukas i transporter och sämre förmåga att parera volymändringar, som så många gånger sker i fordonsindustrin.
Men den stora vinsten är tryggheten och vetskapen av att det våra tillverkningsprocesser – fabrikerna – värderar är människor, kvalité, miljö och hållbarhet på riktigt och inte en vacker formulering i en hållbarhetsredovisning. Till detta skall vi lägga till jobben det skapar och därmed i slutändan vårt välstånd.
Jag tycker det är dags att på riktigt introducera Närproducerat. Vi leverantörer ska verka med vår produktion där kunden finns. Kanske inte genomförbart till 100,0 procent men förmodligen till en mycket högre andel än i dag.
För att genomföra, komma tillbaka där vi började, behöver vi kartlägga vad vi i Sverige och Europa har glömt bort: hur man tillverkar vissa saker. Jag fattar inte varför kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, bara för att ta ett exempel bland många.
Jag vet att våra svenska fordonsfabriker köper hundratals artiklar från exempelvis Kina, jag undrar, är inte volymerna hos fordonstillverkarna i Europa tillräckliga för att göra fabrikerna lönsamma?
Min analys av allt detta handlar om invanda mönster, så här har vi alltid gjort – åtminstone på senare tid – och det är för komplext att ändra på. Skitsnack, det är vad det är, och den lilla kostnaden i sammanhanget, sett över tid, är en billig försäkring och som sagt, hållbarhet på riktigt.
När coronakrisen till slut är över kan vi växla eftertanke till förtanke och vi kan med en gnutta sunt förnuft och sunda affärsmodeller skapa ett än bättre leverantörssystem hemma i Sverige och Europa.
Varför ska människor köpa bil tillverkad i ett annat land/producerad av ett utländskt företag?
Bättre att Tyskar köper Tyska bilar, Amerikanare köper sina truckar etc etc…..eller???
Global handel skapar välstånd, man får aldrig kompromissa med det för då har vi snart 30% av befolkningen ute och plockar potatis och jobbar på fälten.
Inte ett antingen eller! Att tro att bara maximal globalisering och förenklad marknadslogik ska leda allt till det rätta är snarare ideologi än pragmatism.
Global handel är en sak. Ska man ha just in time leverans. Kanske man får prioritera närhet till leverantören.