Industriarbetarnas tidning

Kan industrijobb se ut så här?

5 maj, 2020

Skrivet av

Varför vill du skriva om arbetare, Henrik Valentin som skrivit boken Brutet Löfte, en positiv skildring av industrijobb?

– För tre år sedan var jag på verkstan och servade bilen. Det var rent och snyggt och luktade inte avgaser. När jag sedan besökte en mekanisk verkstad såg det likadant ut där och för första gången fick jag lära mig vad en CNC-operatör är. Jag blev jätteförvånad. Kan industrijobb se ut så här!

Hur var din bild?

– Som huvudpersonen i boken, Göran, utbrister när en HR-assistent föreslår att han ska omskola sig: Det är skitigt, det är omklädning med pissrännor  … Den schablonbilden har många. Göran hade följt med sin pappa ut på verkstadsgolvet som nioåring och lovat att aldrig gå i hans fotspår. Nu är han 52 och precis sagts upp från sitt jobb som tjänsteman på grund av arbetsbrist.

Vad brottas Göran med?

– Hans väg som tjänsteman är slut. Behovet av kvalificerade svetsare är enormt och han erbjuds att gå en arbetsmarknadsutbildning. Först blir han vansinnig. Sedan trillar polletten ner.

Hur har researchen gått till?

– IF Metall i Östra Värmland har hjälpt mig mycket. De har visat mig runt på Degerfors järnverk som jag i boken kallar Möckelfors steel. Min bror har visat mig olika typer av svetsar. När jag började gräva i det här noterade jag också att industritekniska gymnasiet i Malmö är nedlagt! Man tror inte det är sant. Industrin står inför jätteproblem att försöka attrahera unga.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

”I ambulansen ber jag om att få somna”

”I ambulansen ber jag om att få somna”

DA:s Anne-Marie Höglund läser Patrik Lundberg uppgörelse med klassamhället och minns sin egen pappas självmord.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Bilder av det nya Europa

Bilder av det nya Europa

Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.