Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

11 maj, 2020

Debatt Just nu ser vi företagsledare, näringslivstoppar och vanliga anställda i olika projekt för att tillsammans lösa den akuta krisen. Precis så borde förändringsarbete se ut även långsiktigt. Företagsledningarna bör ju också kompetensutveckla sig – tillsammans med dem som utför jobbet, skriver Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg.

Om skribenten

Anders Olofsson är förtroendevald inom IF Metall och jobbar på Caterpillar i Göteborg.

Våra arbeten är ofta inkonstanta. Ny teknik tillförs, arbetssätt förändras, omvärlden ställer nya krav. Det är centralt att facken ställer krav på att anställda får kompetensutveckling under hela arbetslivet. För att vi som jobbar får en stark ställning både på arbetsplatsen, och på arbetsmarknaden i stort.

Men en sak jag ofta förundras över är varför det så sällan är någon debatt kring näringslivets representanter. Hur är det med deras fortbildning? Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna?

Efter över 20 år med fackliga uppdrag har jag träffat en stor mängd personer med ledande positioner inom näringslivet. Nästan alltid slås jag av den konformism som präglar deras sätt att tänka. Ibland fantiserar jag att de i sin uppväxt och i sina skolor stöpts i små formar, liknande dem man använde när man gjorde tennsoldater i sin barndom. Alldeles för ofta saknas nyfikenheten som drivkraft för att förstå hur arbetaren tänker och vilka behov vi som är deras anställda kan tänka oss ha.

Jag upplever en värld som är tribalistisk, ofta allt för självintresserad och med för lite förståelse för hur viktigt det är med gemenskap och delaktighet. Det är inte tillräckligt att ha ledare som är duktiga på att räkna, ha affärsidéer, kunna skatter och marknader. De måste också ha förståelse för de mänskliga behoven. Kunna lönesättning och arbetsmiljö och förstå arbetsorganisationen utifrån de människor som jobbar tillsammans. Allt det som måste fungera för att hela pusslet skall kunna läggas.

I förändringsarbete är transparens och delaktighet viktiga faktorer. Jag har sett alldeles för många misslyckanden, där prestigen hos de som leder arbetet hämmar de andras engagemang. Utan inflytande är det svårt för anställda att se det som är bra med förändringar. Och visst tar det nya längre tid att jobba fram om fler involveras, men utfallet blir uteslutande mer framgångsrikt.

En modell för att i större utsträckning kunna lära av varandra är att tillämpa partgemensamma utbildningar eller projekt, där anställda och ledning tillsammans förkovrar sig i kunskap, och driver förändringsarbetet. När båda perspektiven finns med från början ökar förståelsen och en större tillit kan byggas – som är viktigt för fortsatt framgång.

Det finns faktiskt lyckade exempel, bland annat genom Produktionslyftet, som initierades av IF Metall och Teknikföretagen. Programmets syfte är att stärka den svenska industrins konkurrenskraft och utvecklingsförmåga. Det har gjorts bland annat genom att skapa produktionssystem på den lokala arbetsplatsen utifrån LEAN-konceptet, men kopplat till den specifika arbetsplatsens och den svenska industrins styrkefaktorer. Under 18 månader deltar anställda tillsammans med företagsledning och chefer i utbildningar, workshops och praktiskt genomförande under ledning av Produktionslyftets coacher. Det är inte bara kunskaperna som stärks under perioden utan också relationer och förståelse för varandra byggs upp.

I tider av kris händer ibland saker som får oss att närma oss varandra. Just nu läser jag nästan dagligen om olika arbetsplatser där man tillsammans prövar och diskuterar olika åtgärder för att möta de stora och svåra utmaningar vi står inför. Regeringen har skapat förutsättningar genom korttidspermitteringar och andra åtgärder som ger en avsevärt bättre situation jämfört med finanskrisen 2008–2009.

Men nästan allt handlar om att möta nuvarande svårigheter och inte om den gemensamma efterföljande framtiden. En del av den tid vi nu har till förfogande skulle kunna användas till att starta upp partgemensamma projekt liknande Produktionslyftet eller inom områden som arbetsmiljö, jämställdhet, ledarskap, klimatomställning eller innovation.

Jag är övertygad att vi har mycket att lära av varandra och genom att möta utmaningarna tillsammans får vi ett kompetenslyft som lyfter oss alla!

En kommentar till “Följ med oss på kompetensutveckling

  • Näringslivet kör med rena lögner eller sanningar beroende på vems synvinkel som ses. Svenska akademiker, speciellt då civilingenjörer diskrimineras ordentligt samtidigt som näringslivet kan arbetskraftsinvandra sin personal där ingen kan kontrollera arbetskraftens lönenivå eller dito löneökningar. Dessutom värderar de kunskap, erfarenhet o teknisk förståelse att se andra aspekter inom utvecklingen. Genom att just ignorera detta så kan de släppa fram konkurrenter som tar fram enklare o billigare produkter då det svenska näringslivet ignorerar tekniska aspekter i projekten. De värderar mera låga löner än annat.

    När det däremot gäller andra jurister, advokater, konkursförvaltare, generaldirektörer då är deras arbete så viktigt o då kan de också få så mycket högre arvoden än en stackars ingenjörer var värde kan ignoreras.
    En generaldirektör får en lön (!) på minst 115200 kronor i månaden på att exportera militära hemligheter samtidigt som juridiken säger att ingen hemligt material har läckt ut. En annan skulle lätt i tjeckien kopiera datat och plocka ut vilken information som fanns där, det är väldigt naivt att låta jurister bestämma vad som är möjligt när det i verkligenheten görs av cyberbrottslingar som inte har några som helst juridiska aspekter att ta hänsyn till, deras mål är att tjäna massor av pengar o då via terror, bedrägeri, attacker eller andra i sig olagliga sätt att tillskansa sig pengar. Kanske sälja datat till någon som vet bättre hur man gör…

    Och här sitter Ingenjören som FAS3’are då denna är diskriminerad, antingen för att den säger sanningen och inte lyder ledningen som ingen teknik kan.

Lämna ett svar till Mikael Palmkvist Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Du kanske också vill läsa…

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.