Industriarbetarnas tidning

Så ser ditt anställningsskydd ut

19 maj, 2020

Skrivet av

DA reder ut Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Den här artikeln är skriven innan den statliga utredningen lagts fram. En uppdaterad version finns att läsa här

 

Den tillsvidareanställda

I dag: Om arbetsgivaren ska göra sig av med folk på grund av arbetsbrist gäller grundregeln sist in, först ut – de med längst arbetstid är mer skyddade. Men det finns flera tillfällen då dessa turordningsregler inte gäller.

  • Den anställda behöver ha ”tillräckliga kvalifikationer”. Om någon till exempel jobbat vid en maskin eller avdelning som lägger ner och personen inte kan omplaceras, kan hen bli av med jobbet trots lång anställningstid.
  • Det är vanligt att arbetsgivaren förhandlar med facket om en avtalsturlista, där de tillsammans bestämme­r vem som får gå och vem som får vara kvar.
  • Företag med högst tio anställda får välja att behålla två nyckelpersoner med kortare anställning.
  • En dom i Arbetsdomstolen gör det också tillåtet att ”hyvla” arbetstiden – minska antalet timmar på kontraktet – utan att ta hänsyn till turordningen.

I framtiden: ”Tydligt utökade undantag i turordningsreglerna” är ett av målen med januariavtalet (en överenskommelse mellan S, MP, C och L). Arbetsgivarna vill också att kompetens ska vara tyngre vägande när det avgörs vilka som får vara kvar.

Fler undantag skulle göra det lättare att säga upp arbetskraft med lång anställningstid, och skulle samtidigt minska fackets inflytande. Därför är många inom facket kritiska.

Facken vill också att det ska finnas större krav på att arbetsgivaren ger kompetensutveckling till sina anställda, så att de får den kompetens som krävs för jobbet.

Facken vill sätta stopp för hyvling.

Timanställning, hyvling, ofrivillig deltid, sms-jobb…

är exempel på saker som gör anställningar osäkrare. De är inte anställningsformer i sig, utan olika varianter av till exempel visstid och tillsvidare­anställning.

Den inhyrda

I dag: Det händer att inhyrda blir av med uppdraget hos företaget där de jobbar från en dag till en annan. Då har de kvar anställningen i bemanningsföretage­t, där de får garantilön. Vanliga uppsägningsregler gäller. Under corona­krisen har tusentals blivit varslade från bemanningsföretag, medan de som är fast anställda på arbets­platsen blir permitterade.

I framtiden: LO vill minska de otrygga jobben, bland annat genom att inhyrning inte ska få användas om behovet av arbetskraft är permanent. Samtidigt vill arbetsgivarna ha möjlighet till flexibilitet.

Inför sina förhandlingar har parterna kommit överens om formuleringar som handlar om att arbetsgivarens möjlighet till rätt bemanning ska öka, och att tillsvidareanställning som anställningsform ska stärkas. Vad det kommer innebära i det slutliga förhandlingsresultatet återstår att se.

Visstidaren

I dag: Har kontrakt för en bestämd tid. Enligt lagen kan man förenklat vara allmänt visstidsanställd eller vikarie i vardera två år under en femårsperiod – sedan ska man bli tillsvidareanställd. Fast om man blandar olika former av visstidsanställningar kan de pågå längre.

I många avtal finns särskilda regler. På IF Metalls teknikavtal, till exempel, kan man vara visstidsanställd i högst 12 månader, men tiden kan förlängas om facket går med på det.

Grundregeln är att visstiden inte kan sägas upp, om det inte står något annat i kontraktet.

I framtiden: En hjärtefråga för facken när de ska förhandla med arbetsgivarna. Var fjärde kvinna inom LO har en tidsbegränsad anställning. Fack och arbetsgivare har kommit överens om att ”allmän visstid ska ersättas” och att anställningsformen tillsvidareanställning ska stärkas. Nu ska de förhandla om vad det ska betyda i praktiken.

När det gäller utredningen som regeringen har tillsatt om ändringar i las befarar en del fackliga att det inte kommer att bli några större förbättringar för visstidare.

Allmän visstid

2007 infördes en ny tidsbegränsad anställningsform – allmän visstid. Det innebär att en arbetsgivare kan viss­tidsanställa utan att uppge något särskilt skäl, som att
det är ett vikariat för någon, provanställning eller
säsongsarbete.

Den som arbetsgivaren vill bli av med

I dag: Det är inte bara vid arbetsbrist en person kan bli uppsagd, man kan också bli av med jobbet av personliga skäl. Arbetsgivaren kan hävda att någon misskött sig eller på annat sätt uppträtt olämpligt. Den anställda ska först ha fått chans att bättra sig. Den vanliga uppsägningstiden gäller. Tycker den anställda att arbetsgivaren har fel kan hen, till exempel genom facket, ogiltigförklara uppsägningen och hävda att den är felaktig. Då fortsätter anställningen tills tvisten är löst.

Vid allvarliga former av misskötsel kan en anställd avskedas. Då har personen ingen uppsägningstid utan slutar direkt.

I framtiden: Uppsägning av personliga skäl är något som många arbetsgivare tycker är krångligt och dyrt. De vill att det ska var mer förutsägbart när de har rätt att säga upp, och minska kostnaderna som kan uppstå om uppsägningen ogiltigförklaras och de behöver betala lön under hela tvisten. Både regeringens tillsatta utredning och parternas arbetsgrupp tittar på den frågan. Från fackligt håll finns rädslan att arbetsgivaren i större utsträckning ska få säga upp vem de vill. Parterna har dock skrivit i sin avsiktsförklaring att arbets­givarna inte ska få fri uppsägningsrätt.

Den som riskerar att bli arbetslös

I dag: Tillsvidareanställda som blir uppsagda från en arbetsplats med kollektivavtal har rätt till omställningsstöd för att få utbildning eller hjälp att hitta ett nytt jobb. Blir man uppsagd har man också rätt till förtur att bli anställd igen om företaget rekryterar inom nio månader efter sista arbetsdagen.

I framtiden: Arbetsgivare och fack har kommit överens om att försöka utarbeta ett helt nytt omställningssystem, med stöd från staten. Önskemålet är att stödet ska bli mer omfattande. Det skulle kunna leda till att visstidsanställda och personer som har extra svårt att hitta jobb också får stöd. Parterna vill även göra om a-kassan.

Den här artikeln är skriven innan den statliga utredningen lagts fram. En uppdaterad version finns att läsa här

 

Då får någon sägas upp

Det måste finnas skäl till att någon sägs upp – saklig grund. Det kan vara två saker:

Arbetsbrist

Behöver inte betyda brist på saker att göra, utan är oftast en förändring i organisationen. Arbetsgivaren avgör om det råder arbetsbrist, och turordningsreglerna sist in först ut är grundprincipen när folk sägs upp.

Personliga skäl

Kan vara att man upprepade gånger misskött jobbet, arbetsvägrat, uppträtt olämpligt eller har begått brott. Om misskötseln är extra allvarlig kan personen bli avskedad och får sluta utan uppsägningstid.


Det här vill …

Facket
  • Minska de osäkra anställningarna, som visstid och inhyrning.
  • Öka rätten till heltid. Stoppa hyvling. I dag kan arbetsgivaren ensidigt minska en anställds arbetstid.
  • Ha mer kompetensutveckling. Ha bättre omställning så det blir lättare att hitta nytt jobb.
Arbets­givarna
  • Kunna göra fler undantag från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Kompetens ska vara mer av­görande för vem som får stanna.
  • Göra det mer förutsägbart och mindre kostsamt att säga upp någon av personliga skäl.
Politikerna
  • För C och L var fler undantag i turordningen centralt när de slöt januariavtalet med S och MP. V har sagt att de tänker rösta emot det.
  • M, KD och SD har öppnat för uppluckard turordning men M har sagt att de ändå kan gå emot regeringen och säga nej till ändringa­r i las.

Oviss framtid

Kan arbetsgivare och fack komma överens? Kan LO enas? Får politikerna igenom sina förslag? Det finns mycket som är osäkert – det som står här är bara möjliga utfall som bygger på vad fack, arbetsgivare och politiker har sagt.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Imorgon ska parterna vara färdiga med förhandlingarna som kan avgöra framtiden för svensk arbetsmarknad. Vi reder ut vad ett förändrat anställningsskydd kan betyda för dig som anställd.

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

Så här vill utredaren ändra las

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.