DA reder ut Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.
Den här artikeln är skriven innan den statliga utredningen lagts fram. En uppdaterad version finns att läsa här.

Den tillsvidareanställda
I dag: Om arbetsgivaren ska göra sig av med folk på grund av arbetsbrist gäller grundregeln sist in, först ut – de med längst arbetstid är mer skyddade. Men det finns flera tillfällen då dessa turordningsregler inte gäller.
- Den anställda behöver ha ”tillräckliga kvalifikationer”. Om någon till exempel jobbat vid en maskin eller avdelning som lägger ner och personen inte kan omplaceras, kan hen bli av med jobbet trots lång anställningstid.
- Det är vanligt att arbetsgivaren förhandlar med facket om en avtalsturlista, där de tillsammans bestämmer vem som får gå och vem som får vara kvar.
- Företag med högst tio anställda får välja att behålla två nyckelpersoner med kortare anställning.
- En dom i Arbetsdomstolen gör det också tillåtet att ”hyvla” arbetstiden – minska antalet timmar på kontraktet – utan att ta hänsyn till turordningen.
I framtiden: ”Tydligt utökade undantag i turordningsreglerna” är ett av målen med januariavtalet (en överenskommelse mellan S, MP, C och L). Arbetsgivarna vill också att kompetens ska vara tyngre vägande när det avgörs vilka som får vara kvar.
Fler undantag skulle göra det lättare att säga upp arbetskraft med lång anställningstid, och skulle samtidigt minska fackets inflytande. Därför är många inom facket kritiska.
Facken vill också att det ska finnas större krav på att arbetsgivaren ger kompetensutveckling till sina anställda, så att de får den kompetens som krävs för jobbet.
Facken vill sätta stopp för hyvling.
Timanställning, hyvling, ofrivillig deltid, sms-jobb…
är exempel på saker som gör anställningar osäkrare. De är inte anställningsformer i sig, utan olika varianter av till exempel visstid och tillsvidareanställning.

Den inhyrda
I dag: Det händer att inhyrda blir av med uppdraget hos företaget där de jobbar från en dag till en annan. Då har de kvar anställningen i bemanningsföretaget, där de får garantilön. Vanliga uppsägningsregler gäller. Under coronakrisen har tusentals blivit varslade från bemanningsföretag, medan de som är fast anställda på arbetsplatsen blir permitterade.
I framtiden: LO vill minska de otrygga jobben, bland annat genom att inhyrning inte ska få användas om behovet av arbetskraft är permanent. Samtidigt vill arbetsgivarna ha möjlighet till flexibilitet.
Inför sina förhandlingar har parterna kommit överens om formuleringar som handlar om att arbetsgivarens möjlighet till rätt bemanning ska öka, och att tillsvidareanställning som anställningsform ska stärkas. Vad det kommer innebära i det slutliga förhandlingsresultatet återstår att se.

Visstidaren
I dag: Har kontrakt för en bestämd tid. Enligt lagen kan man förenklat vara allmänt visstidsanställd eller vikarie i vardera två år under en femårsperiod – sedan ska man bli tillsvidareanställd. Fast om man blandar olika former av visstidsanställningar kan de pågå längre.
I många avtal finns särskilda regler. På IF Metalls teknikavtal, till exempel, kan man vara visstidsanställd i högst 12 månader, men tiden kan förlängas om facket går med på det.
Grundregeln är att visstiden inte kan sägas upp, om det inte står något annat i kontraktet.
I framtiden: En hjärtefråga för facken när de ska förhandla med arbetsgivarna. Var fjärde kvinna inom LO har en tidsbegränsad anställning. Fack och arbetsgivare har kommit överens om att ”allmän visstid ska ersättas” och att anställningsformen tillsvidareanställning ska stärkas. Nu ska de förhandla om vad det ska betyda i praktiken.
När det gäller utredningen som regeringen har tillsatt om ändringar i las befarar en del fackliga att det inte kommer att bli några större förbättringar för visstidare.
Allmän visstid
2007 infördes en ny tidsbegränsad anställningsform – allmän visstid. Det innebär att en arbetsgivare kan visstidsanställa utan att uppge något särskilt skäl, som att
det är ett vikariat för någon, provanställning eller
säsongsarbete.

Den som arbetsgivaren vill bli av med
I dag: Det är inte bara vid arbetsbrist en person kan bli uppsagd, man kan också bli av med jobbet av personliga skäl. Arbetsgivaren kan hävda att någon misskött sig eller på annat sätt uppträtt olämpligt. Den anställda ska först ha fått chans att bättra sig. Den vanliga uppsägningstiden gäller. Tycker den anställda att arbetsgivaren har fel kan hen, till exempel genom facket, ogiltigförklara uppsägningen och hävda att den är felaktig. Då fortsätter anställningen tills tvisten är löst.
Vid allvarliga former av misskötsel kan en anställd avskedas. Då har personen ingen uppsägningstid utan slutar direkt.
I framtiden: Uppsägning av personliga skäl är något som många arbetsgivare tycker är krångligt och dyrt. De vill att det ska var mer förutsägbart när de har rätt att säga upp, och minska kostnaderna som kan uppstå om uppsägningen ogiltigförklaras och de behöver betala lön under hela tvisten. Både regeringens tillsatta utredning och parternas arbetsgrupp tittar på den frågan. Från fackligt håll finns rädslan att arbetsgivaren i större utsträckning ska få säga upp vem de vill. Parterna har dock skrivit i sin avsiktsförklaring att arbetsgivarna inte ska få fri uppsägningsrätt.

Den som riskerar att bli arbetslös
I dag: Tillsvidareanställda som blir uppsagda från en arbetsplats med kollektivavtal har rätt till omställningsstöd för att få utbildning eller hjälp att hitta ett nytt jobb. Blir man uppsagd har man också rätt till förtur att bli anställd igen om företaget rekryterar inom nio månader efter sista arbetsdagen.
I framtiden: Arbetsgivare och fack har kommit överens om att försöka utarbeta ett helt nytt omställningssystem, med stöd från staten. Önskemålet är att stödet ska bli mer omfattande. Det skulle kunna leda till att visstidsanställda och personer som har extra svårt att hitta jobb också får stöd. Parterna vill även göra om a-kassan.
Den här artikeln är skriven innan den statliga utredningen lagts fram. En uppdaterad version finns att läsa här.
Då får någon sägas upp
Det måste finnas skäl till att någon sägs upp – saklig grund. Det kan vara två saker:
Arbetsbrist
Behöver inte betyda brist på saker att göra, utan är oftast en förändring i organisationen. Arbetsgivaren avgör om det råder arbetsbrist, och turordningsreglerna sist in först ut är grundprincipen när folk sägs upp.
Personliga skäl
Kan vara att man upprepade gånger misskött jobbet, arbetsvägrat, uppträtt olämpligt eller har begått brott. Om misskötseln är extra allvarlig kan personen bli avskedad och får sluta utan uppsägningstid.
Det här vill …
Facket
- Minska de osäkra anställningarna, som visstid och inhyrning.
- Öka rätten till heltid. Stoppa hyvling. I dag kan arbetsgivaren ensidigt minska en anställds arbetstid.
- Ha mer kompetensutveckling. Ha bättre omställning så det blir lättare att hitta nytt jobb.
Arbetsgivarna
- Kunna göra fler undantag från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Kompetens ska vara mer avgörande för vem som får stanna.
- Göra det mer förutsägbart och mindre kostsamt att säga upp någon av personliga skäl.
Politikerna
- För C och L var fler undantag i turordningen centralt när de slöt januariavtalet med S och MP. V har sagt att de tänker rösta emot det.
- M, KD och SD har öppnat för uppluckard turordning men M har sagt att de ändå kan gå emot regeringen och säga nej till ändringar i las.
Oviss framtid
Kan arbetsgivare och fack komma överens? Kan LO enas? Får politikerna igenom sina förslag? Det finns mycket som är osäkert – det som står här är bara möjliga utfall som bygger på vad fack, arbetsgivare och politiker har sagt.