Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

15 maj, 2020

Debatt När världen öppnar upp efter krisen finns behov på världsmarknaden att fortsätta möta klimatutmaningarna.  Kunskapen, teknologin och lösningarna finns i Sverige, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

Om skribenten:

Ylva Berg är vd för Business Sweden som ägs gemensamt av staten och näringslivet.

Business Sweden hjälper svenska bolag att öka sin globala försäljning och internationella bolag investera och expandera i Sverige.

Ylva Berg har tidigare varit chef för det svenska exportrådet i Köpenhamn.

Den kris vi upplever nu kommer att påverka vår ekonomi fundamentalt. När restriktionerna lättar möter vi en ny verklighet, som vi behöver planera för redan nu.

Vilka sektorer och länder kommer återhämta sig först? Hur kommer brustna globala leverantörskedjor repareras? Har nya affärsmodeller uppstått bland mina konkurrenter under krisen?

Även om vi rör oss på osäker mark och prognoserna ser dystra ut är det avgörande för Sverige att identifiera möjligheter inom våra styrkeområden, som kan hjälpa oss att få hjulen i exporten att snurra igen.

För att stötta de exporterande företagen behövs särskilda insatser för små och medelstora företag. De behöver hjälp med att hantera kunder och leverantörer på marknader där de inte själva har räckvidd. Det är viktigt att dessa bolag inte tappar för mycket marknad, utan snabbt får allt stöd för att kunna återta sina positioner. Det är viktigt för jobben i Sverige.

Extra satsningar på näringslivsdelegationer, mässor, matchningsevent och marknadsföringskampanjer i prioriterade utlandsmarknader kommer att bli mycket viktigt.

För att säkra ytterligare arbetstillfällen behövs även proaktivt stöd till svenska företag med utländska ägare. De kommer att behöva hjälp med att förstå vilka stöd som nu finns tillgängliga även för dem i Sverige, och vi kommer också att behöva stärka deras förmåga att stå emot eventuella nedläggningshot då utländska företag gör om sina leverantörskedjor efter Corona.

Tillverkningsindustrin, fordonsindustrin, infrastruktur, och ny teknologi är alla branscher där Sverige har starka erbjudanden. När reserestriktionerna successivt lyfts behöver vi snabbt sjösätta riktade exportfrämjande program inom prioriterade svenska branscher och styrkeområde.

Extra satsningar på näringslivsdelegationer, mässor, matchningsevent och marknadsföringskampanjer i prioriterade utlandsmarknader kommer att bli mycket viktigt.

Analys av globala klimatutmaningar, efterfrågan på världsmarknaden och dialog med ledande svenska företag visar att det finns en stark vilja att bättre positionera och marknadsföra Sverige och företagens klimatsmarta lösningar för att effektivt och långsiktigt kunna bidra till ett bättre klimat.

Under krisen har vi kunnat följa kraftigt minskade koldioxidutsläpp som följd av minskat resande och stängd produktion. Lösningen på klimatutmaningarna är dock inte en stängd världsmarknad utan måste ske genom klimatsmarta investeringar i ny teknologi.

Kunskapen, teknologin och lösningarna finns i Sverige. Behoven och efterfrågan finns på världsmarknaden.

Riktade kommunikationsinsatser och samarbete krävs för att nå ut med vårt erbjudande till utländska företag, statliga aktörer och institutioner. En framgångsrik insats skulle inte bara öka den svenska konkurrenskraften och möjliggöra fortsatt utveckling av svensk hållbar teknologi, utan också aktivt främja hållbar utveckling och tillväxt samt bidra till genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030.

Coronakrisen är en utmaning som sätter spår i oss alla, tydliga och ambitiösa visioner för framtiden är viktigare än någonsin. Klimatkrisen har varit på agendan länge men viljan till förändring har varit svag, nu har pandemin visat att förändring är möjlig när den politiska viljan finns. Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat, här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet.

Ylva Berg
vd Business Sweden

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.