Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.
– Min spontana reaktion var ”oj så frikostigt det blev för arbetsgivaren”.

Caroline Johansson är biträdande lektor i civilrätt vid Uppsala universitet och har forskat om kollektiv arbetsrätt. Som många andra hade hon läst uppgifter som läckt ut från utredningen om las. Hon tyckte att mycket lät som om det tippade balansen till arbetsgivarnas fördel. Intrycket består när hon har sett utredningen.

– Nu tycker jag nästan man har gått ännu längre.

Det är framför allt två saker som hon tycker ger fördelar till arbetsgivarsidan. Det är dels att undantagen i turordningsreglerna ska bli fler – och gälla alla företag. Dels att det blir billigare att säga upp personer av personliga skäl.

När det gäller personliga skäl har många uppmärksammat att uppsägningar inte ska gå att ogiltigförklara i företag med högst 15 anställda. Den uppsagda får inte längre ha kvar anställningen under en tvist, men kan få skadestånd om uppsägningen visar sig sakna grund. Caroline Johansson påpekar att det också föreslås stora förändringar i företag med över 15 anställda. Där går uppsägningarna att ogiltigförklara, men för att den anställde ska få behålla jobbet under tiden som tvisten pågår krävs att personen ”gör sannolikt” att uppsägningen är felaktig. För det krävs ett domstolsbeslut. Det blir en ”omvänd presumtion” – i stället för att utgångspunkten är att den anställde får vara kvar, är utgångspunkten att man inte får vara det.

– Det blir arbetstagaren som blir skyldig att agera.

Syftet med förändringarna är att det ska bli mindre kostsamt, särskilt för mindre företag, att säga upp någon av personliga skäl när det verkligen finns fog för uppsägningen.

– Men vad jag kan se har man fått det billigare även vid uppsägningar som saknar saklig grund.

Spontant tycker jag att man verkar ha gjort en redan frikostig paragraf ännu frikostigare för arbetsgivaren.

Caroline Johansson

Hon tar också upp skärpningar av kraven på att en anställd måste ha ”tillräckliga kvalifikationer” för att få vara kvar vid en uppsägning på grund av arbetsbrist. En person med lång anställningstid måste kanske omplaceras till en annan tjänst och måste då klara det jobbet. Nu är det accepterat att personen har en viss upplärningstid. Den möjligheten tas bort – den anställde måste ha tillräckliga kvalifikationer direkt.

– Jag vet inte hur man kom fram till det, men spontant tycker jag att man verkar ha gjort en redan frikostig paragraf ännu frikostigare för arbetsgivaren.

Tillsammans tror Caroline Johansson att de föreslagna reglerna för uppsägning kan ge företagen mindre motiv att förhandla om avtalsturlistor med facket. Fem undantag kan kanske räcka för ett litet företag som säger upp.

– Det är klart att det förändrar dynamiken. För mindre företag blir det helt klart en fördel – och det minskar incitamenten att teckna kollektivavtal.

Men det finns saker som är tänkta att väga upp till arbetstagarsidans fördel. Det främsta är kraven på arbetsgivaren att ge fortlöpande kompetensutveckling till de anställda, även visstidarna. Annars kan en anställd kräva skadestånd när anställningen upphör. Det skulle kunna vara ett sätt att balansera de skärpta kraven på att anställda måste ha tillräckliga kvalifikationer utan inlärningsperiod vid en uppsägning.

Den regeln är speciell i las, som annars bara reglerar hur en anställning börjar och slutar, inte vad som ska hända när den pågår, säger Caroline Johansson.

– Det är typiskt sett sådant som brukar regleras i kollektivavtal. Det är inget som man sett i las tidigare.

Till skillnad från reglerna om uppsägning, som är tydliga med exakt antal undantag och så vidare, är de föreslagna bestämmelserna om kompetensutveckling öppna för tolkning. Den typen av skrivningar är svåra, säger Caroline Johansson. Vad är skälig kompetensutveckling? Det ska följa den tekniska utvecklingen, får inte vara för betungande för arbetsgivaren och så vidare. Exakt var gränsen går för vad som är skäligt kommer antagligen behöva avgöras av domstol.

– Om det ska väga upp blir det upp till arbetstagarsidan att ta strid om var gränsen går.

De nya reglerna kan möjligen ändå vara ett trumfkort för facket, tror Caroline Johansson, eftersom de kan vara ett sätt att få arbetsgivarna att vilja förhandla för att få klarare regler. Då kan även turordningsreglerna komma upp i förhandlingarna, eftersom de förslagen går att ersätta med kollektivavtal. En möjlighet vore att koppla kompetensutvecklingen till en avtalsförsäkring, tror hon.

Ett annat förslag är att personer med allmän visstid snabbare ska få företrädesrätt till fasta tjänster på företaget, gränsen sänks från tolv månaders anställning till nio. Att motverka osäkra anställningar har stått högt upp på fackets önskelista, men utöver den sänkningen har utredningen inga förslag om det, till exempel om efter hur lång tid visstider automatiskt omvandlas till tillsvidareanställning.

– Jag trodde att man skulle vara inne mer och peta där, säger Caroline Johansson.