Industriarbetarnas tidning

Redo för framtiden

17 juni, 2020

Skrivet av

Sommarjobb.August Wieser har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

August Wieser, minns ni honom? Gävlekillen som för snart tre år sedan påbörjade en helt ny gymnasieutbildning. Närmare bestämt det industritekniska programmet med särskild inriktning på processteknik, och som beskrevs som klippt och skuren för morgondagens pappersarbetare.

Med hälften teori, hälften praktik. Högskoleförberedande dessutom.

När DA träffade August och hans klasskamrater första gången, hösten 2017, var det dock helt andra tider. Då var det högkonjunktur och full snurr i industrin och inne på de svenska bruken. Nästan varenda prognos pekade uppåt.

De då sextonåriga grabbarna, som satt bänkade i en teorisal på Polhemsskolan i centrala Gävle och fick lära sig varför man bland annat flisar ved, spåddes kort sagt en lysande framtid på svensk arbetsmarknad.

Pappersjättarna i stans utkanter – som Stora Enso och Billerud Korsnäs – tampades dessutom med stora pensionsavgångar och skulle därför välkomna dem med öppna famnen.

August Wieser var en av tio elever som påbörjade den nystartade utbildningen i Gävle för tre år sedan. Nu har han pluggat färdigt och sommarjobbar här på Billerud Korsnäs.  Foto: Lina Larsson

Men så kom plötsligt coronaviruset och vände allting upp och ner. Samhället och industrin tvärnitade, framtidsoptimismen sprack som en ballong och snart kunde vi läsa om varsel och permitteringar i en omfattning som aldrig förr. Världen över.

För massa- och pappersindustrins del blev det förvisso inte lika nattsvart som för många andra branscher, efterfrågan på till exempel toapapper sköt rejält i höjden ett tag, men ändå. Illa är det. Ingen tycks gå riktigt säker längre.

Samarbete mellan kommun och industri

Polhemsskolans industritekniska program med processteknisk inriktning startade hösten 2017 efter att ha legat i träda i många år. Detta eftersom massa- och pappersindustrin har ett stort behov av nyutbildad arbetskraft, då många arbetare går i pension.

Utbildningen är ett samarbete mellan Gävle kommun och de omkringliggande pappersbruken Stora Enso, Billerud- 
Kornäs och Smurfit Kappa.

För sistaårseleven August och hans kamrater innebar denna vår att de varken kunde vara i skolan eller ute på praktik mer. I stället fick de vara hemma och lära sig återstoden av vad en fullfjädrad pappersarbetare bör veta och kunna helt via skärm.

– I början tyckte jag väl att det var okej med distansundervisning. Men efter ett tag märkte man hur svårt det var att hitta motivation och fokus, förklarar August, som nu hunnit fylla arton och ta körkort.

Han rattar sin röda, tolv år gamla, Ford Fiesta ut från Gävle i riktning mot Billerud Korsnäs, bruket som han praktiserade på under utbildningen och som han nu under sommaren ska jobba på i tio veckor. Han tittar på bilen framför och fortsätter:

– Jag saknade kompisarna också, att ha någon att snacka med på rasterna. Det blev ju lite ensamt att sitta själv så där hela tiden. Dessutom kände jag mig lite besviken på att det inte blev så mycket till firande. Det var tråkigt. Man hade ju verkligen sett fram emot det.

Klassen som precis gått ut sista året på Polhemsskolans industritekniska program med processteknisk inriktining. Foto: Lina Larsson

Nej, något utspring, skrålande på lastbilsflak eller annat typiskt studentfirande blev det inte när August och 85000 andra ungdomar runtom i landet tog studenten det här året.

Döma hockeymatcher, som han brukar göra när det är säsong, kunde han heller inte göra. Likaså bila ner till Balatonsjön i Ungern, som han och hans familj har som tradition göra så här års.
– Min farfar kom därifrån, det är därför vi gör det. Han jobbade förresten på Iggesunds bruk en tid. Farmor också. Ja, även min pappa faktiskt, men nu jobbar han med fastigheter och bilar i stället.

Att han valde utbildningen beror på att han ”föll för konceptet”, säger han. Att både få praktisera och gå i skolan. För säkerhets skull lade han till extrakurser i svenska, engelska och matematik – kurser som gör att han kan söka till högskolan om han vill.
– Det brukar jag rekommendera de yngre eleverna att göra. Om man ändå är i skolan så är det ju lika bra att läsa så mycket man kan, tycker jag. Man vet ju aldrig.

I början var det lite svajigt. Vi var ju första årskullen på den här utbildningen.

August Wieser.

Valde du rätt utbildning?
– I början var det lite svajigt. Vi var ju första årskullen på den här utbildningen och det kändes som att det var mycket som var oklart. Men nu i efterhand är jag nöjd. Och så har jag ju fått sommarjobb dessutom, så det känns helt rätt.

I tio veckor ska han jobba sexskift på Billerud Kornäs, ett bruk som årligen tillverkar och skeppar iväg tonvis med vätskekartong till när och fjärran.
– Var fjärde vätskeförpackning i världen kommer faktiskt härifrån, säger han lite stolt medan han rullar in på besöksparkeringen intill den jättelika anläggningen.

Han är extra glad att han fick sommarjobb på pappersmaskin.
– Det är där jag trivs bäst. Uppgifterna kanske inte är de mest roliga, men kollegorna där är väldigt schyssta. Och hellre det än tvärtom.

Vad gör du om tio år, tror du?
– Jag vet inte, men jag tror inte att jag är kvar på Korsnäs i alla fall. Ibland funderar jag på att gå i farsans fotspår, hålla på med fastigheter, bilar och sånt.

Som inte alls har med massa och papper att göra?
– Precis. Men å andra sidan har jag ju hittills bara praktiserat och inte jobbat skift än. Vem vet, skiftarbete kanske passar min livsstil jättebra, och så blir jag kvar här resten av livet!

 


”Framtiden 
blir nog bra – trots coronan”

Enkät.Sju studenter från industritekniska programmet med särskild inriktning på processteknik om sin gymnasietid.

Oskar Eriksson

– Jag visste inte riktigt vad jag förväntade mig när jag sökte det här programmet, men jag blev glatt överraskad och i dag är jag väldigt nöjd med mitt val. Nu är det bara att hoppas på att man får in foten på något företag. Kanske Kornäs, jag ska sommarjobba där i alla fall.

Daniel Månsson

– Det har var tre spännande år. Mycket praktik, mycket teori. Roligare än att bara sitta av all tid i ett klassrum i alla fall. Men synd med coronan, man hade ju sett fram emot att få fira ordentligt efter alla de här åren.

 

Robin Gravström

Coronan kom väldigt olämpligt. Inte för att jag är särskilt rädd för själva sjukdomen, utan för hur det ska bli med jobb i framtiden. Tyvärr har jag inte lyckats få något jobb i sommar, men jag hoppas att jag kommer in på ett traineeprogram. Vi får se hur det blir.

Isak Leino

Utbildningen var bra, men coronan ställde till det. Vi fick ju varken vara på praktik eller i skolan, vilket var tråkigt. I dag är jag inte lika övertygad om att det kommer finnas mycket jobb i framtiden. Men å andra sidan är det ju fortfarande många som snart ska gå i pension.

Liam M Tenser

– Jag känner mig lika taggad att jobba på pappersbruk som jag var för tre år sedan, och nu ska jag sommarjobba på förrådet på Stora Enso i Skutskär. Utbildningen har varit jättebra, tycker jag. Minus coronan förstås.

Gustav Larsson

– En rolig utbildning, tycker jag. Speciellt praktiken, att få komma ut och se hur det går till från grunden, i verkligheten, där allting händer. Det har jag fått göra på Stora Enso, och där ska jag också jobba nu i sommar.

Anton Ivarsson

– Det har varit tre bra år. Med mycket praktik. Och det är bra för jag tycker att det är mycket roligare att vara på en fabrik än i skolan. Jag ska sommarjobba på Stora Enso nu och det ser jag fram emot. Framtiden för vår bransch blir nog bra – trots coronan.


Lasse Pettersson, elevernas huvudlärare

– Det har funkat jättebra. Det har varit en kul och intressant resa att få vara med ända från starten. Bara en elev hoppade av, men han kom tillbaka och ska börja trean nu. När coronan kom blev det lite oroligt till en början. Vi ville ju på alla sätt säkerställa att sistaårs-
eleverna skulle få den utbild-ning som de ska ha. Men det gick bra 
till slut. De cirka 100 timmar gymnasiearbete som eleverna 
hade kvar kunde vi lösa med distansundervisning.

”Gott om jobb finns det ju”

En dag på bruket

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Nästan alla massa- och pappersbruk i Sverige har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19.
”Det var inte helt oväntat”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson, som själv drabbats av sjukdomen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

På Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk.
– Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

En dag på bruket

En dag på bruket

Dagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

”Gott om jobb finns det ju”

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Svanskogs bruk läggs ner

Svanskogs bruk läggs ner

Svanskogs bruk i Värmland – som tillverkar hälften av världens ölunderlägg – ska läggas ned. ”Det känns väldigt dystert”, säger Pappers avdelningsordförande Peter Wikström.

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.

Tuffa tider för tidningspapper

Tuffa tider för tidningspapper

På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.