”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Skogsplantering i Vallentuna. Foto: Åke Ericson.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världar.När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Joakim Gustafsson håller ögonen på skogsvägen en bit utanför Stockholm.
– Min far, som också är med ute på hygget i dag, har varit skogsbrukslärare i större delen av sitt liv, säger han. Skogen öppnar sig. Han svänger av och styr bilen över ett fält.
– Tanken när projektet nu trillar vidare är att vi ska komma ut i landet. Dit där skogen och uppdragen finns.

Han parkerar bilen på gräset. Framför honom fyller några personer säckar med plantor – täckrot. De lyfter säckarna och hänger dem över ryggen i en sele och går bort mot ett kalhygge längre bort. Än är det blött och lerigt. Vårsolen har inte lyckats torka upp i markerna.
– På en vecka kan vi lära dem att sätta plantorna på korrekta punkter. Men den vanliga produktionshastigheten kommer att ta dem månader att komma upp i, säger Joakim Gustafsson.
– Och det är kanske därför som branschen hittills har varit avvaktande.

Förutom vd för ett företag som sysslar med bland annat plantering och röjning, är Joakim Gustafsson en del av initiativet Beredskapslyftet. Den här veckan i april intensivutbildar de tjugofem personer i plantering. Anledningen är coronaviruset.

Abdulrahman Al Zaidi till höger, är en av eleverna på Beredskapslyftet, en veckolång utbildning för att bli plantör. Eleverna är nyanlända svenskar och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Foto: Lina Larsson

Sedan mitten av mars råder stor förvirring i skogsbranschen. Många skogsentreprenörer oroar sig för årets planteringssäsong. De undrar om deras personal över huvud taget kommer att kunna resa till Sverige. Samtidigt är den inhemska arbetslösheten högre än på länge. Tidigare välmående branscher har drabbats plötsligt och hårt av regeringens restriktioner.

Abdulrahman Al Zaidi har ställt ner planteringsröret på kalhygget. Han fick lämna arbetena som taxiförare och väktare.
– Men detta är något helt annat. Förut räddade jag folk, nu räddar jag naturen, säger han skämtsamt.
– Här gör vi något för framtiden och för våra barn, förut gjorde jag något för i dag och för människors säkerhet.

Den vanliga produktionshastigheten kommer att ta dem månader att komma upp i.

Joakim Gustafsson, intensivutbildare i Kunskapslyftet.

Varje år kommer tusentals skogsarbetare för att jobba som plantörer och röjare i Sverige. Många av dem reser från EU-länder, som Rumänien eller Polen, medan andra reser från länder utanför EU, som Thailand eller Ukraina. Varifrån de reser har i vanliga fall ingen större betydelse, men har visat sig avgörande i coronatider. I mitten av mars beslutar regeringen om ett inreseförbud till Sverige från länder utanför EU.

Undantag görs däremot för personer med ”nödvändiga funktioner”, bland annat säsongsanställda inom bär- och grönsaksodling. Men i april innefattas inte skogsarbetare av undantaget.

Den första siffran är hög. 3 000 säsongsarbetare saknas, larmar branschorganisationen Skogsentreprenörerna. Miljoner plantor riskerar att gå till spillo om frågan om den uteblivna arbetskraften inte löses omgående. Men siffran skrivs ner allteftersom. Ett par veckor senare säger de att det snarare handlar om 1 500 säsongsarbetare.

I slutet av april reviderar de åter­igen siffran. Nu är det uppskattningsvis en bit under tusen arbetare som saknas.
– Dels kunde nog något fler komma hit än vi först trodde, dels fanns fler redan på plats i landet. Men vi har också kunnat ställa om. Röjare har fått plantera. Det är många olika anledningar, det är ett lappande och lagande, säger Skogs­entreprenörernas vd Anna Furness.

Täckrot – en vanlig planta i de svenska skogarna och den som eleverna på Beredskapslyftet får lära sig att plantera. Zandra Holmberg kan absolut tänka sig att jobba i skogen. Tidigare har hon arbetat på lager och inom handeln. Foto: Lina Larsson

GS-facket har en annan bild. De menar att planteringssäsongen inte alls är hotad och kallar branschens utspel för ”politik”. ”Detta då vi vet att arbetskraftsinvandring underlättar underbudskonkurrens och lönedumpning”, skriver de i ett pressmeddelande i början av maj.
– Vi reagerade när branschen sa att hela årets planteringssäsong är hotad för att de inte kan få in migrerande arbetskraft. De rapporter vi har fått från vårt folk i skogen är att man har löst detta med inhemsk arbetskraft. Vi och arbetsgivarna har haft olika verklighetsuppfattning, säger GS:s förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

De hade bokat och betalat, men blev av med biljetterna. Vi letade rätt på ett annat flygbolag och köpte nya.

Rickard Moritz, skogsvårdschef på Värne Skog, var mån om att få hit den rumänska personalen.

Redan en dryg månad tidigare publicerade han en debattartikel i Expressen där han uppmanade de stora skogsbolagen att ta sitt ansvar och anställa inhemsk arbetskraft.
– Entreprenörerna inom skogsvården är så hårt pressade av skogsbolagen att det blir svårt för dem att följa kollektivavtalen. Då blir det så klart också svårt att hitta arbetskraft, säger han.

Anna Furness säger att hon egentligen inte har något emot en satsning på att lära upp nya skogsarbetare.
– Vi ser också den inhemska matchningen som en lösning, men det är plan b, säger hon.
– Det ger inte samma produktivitet eftersom de här personerna inte har samma fackkunskaper. Vi kan lära upp dem, men det kommer att bli dyrare och inte lika professionellt utfört.

Att få fram en siffra på hur många säsongsarbetare som egentligen saknas inför årets säsong är svårt. Antalet skiljer sig stort i olika delar av landet. Skogsentreprenörer söderut är mer förskonade än de norrut, eftersom röjningen och planteringen i de södra delarna av landet startar tidigare. Stora delar av deras personal var redan i landet när regeringen klubbade inreseförbudet.

Joakim Gustafsson tror på att snabbutbilda plantörer, men säger att det är ett hårt jobb. ”Plantorna ska i backen oavsett om det är trettiotvå grader varmt eller snöblandat regn.” Foto: Lina Larsson

Vissa företag har drabbats hårt, andra bara delvis och en del inte alls. Och så finns det arbetsgivare som har gått miste om hela sin personal.
– Vi har redan anställningsavtal med våra anställda som sitter fast i Thailand, säger Dala Kvalitetsskogs vd Fredrik Gundhe i början av maj och berättar att han saknar nästan hundra personer inför årets planteringssäsong.
– Och de här arbetslösa svenskarna är inte så lätta att anställa som det påstås. Det har varit likadant de senaste tio åren, det här är säsongsanställningar och det är inga attraktiva jobb.

Nu hoppas han att regeringen ska lätta på inreseförbudet eller göra undantag för skogsarbetare. I väntan på det vågar han inte anställa i någon större omfattning. Risken är att han blir stående med dubbel personal. Efter att Silviu Berculean hade köpt en biljett gick flygbolaget omkull och vägrade att betala tillbaka pengarna.

Ett tag såg det ut som att han inte skulle lyckas ta sig från Rumänien till Sverige. En dag i maj står han trots allt i skogen norr om Stockholm och lastar av kartonger med plantor tillsammans med sin bror och två andra skogsarbetare.
– Vårt land var nästan helt nedstängt på grund av coronaviruset. Vi hade militärpolis på gatorna, säger han.

Arbetsgivaren köpte en ny biljett till honom och resten av de fjorton rumänska skogsarbetare som ska jobba med plantering för företaget under årets säsong. Värne Skog är en av de arbets­givare som trots omständigheterna har lyckats få hit all sin personal.
– Vi börjar en vecka senare, men det har löst sig för oss. Och det är vi tacksamma för, säger vd:n Magnus Gunnarsson.
– Alla säger att det finns arbetskraft i Sverige. Men det är som att sätta mig vid en dator. Jag kan inget om datorer, det fungerar inte. Priserna på plantering har varit väldigt pressade under många år och det är därför vi har tappat våra svenska skogsarbetare.

Silviu Berculean har rest till Sverige för att jobba i flera år. Han leder arbetet i skogslaget och är ansvarig för att rapportera hur många plantor de har satt varje dag – ofta ett par tusen. Foto: Åke Ericson.

Resten av arbetslaget har redan börjat gå bort mot kalhygget. Silviu Berculean lyfter ett par kartonger i plastremmarna och följer efter dem. Vid kanten av det lätt sluttande hygget ställer han ner kartongerna och börjar fylla säckarna med plantor.

Beväpnad med var sin bazooka – som planteringsrören lite skämtsamt brukar kallas – sätter de sedan plantorna en efter en medan de går i en stor cirkel kring hygget. De jobbar fort. Hela kalhygget ska vara avklarat inom ett par timmar, och utöver garantilönen får de betalt per satt planta.

De jobbar tillsammans och delar lika på ackordet. När Silviu Berculean gått ett helt varv, kränger han av sig selen och börjar på nytt fylla säckarna. Det är hårt jobb, konstaterar han. Avstånden som de måste gå varje dag är långa.
– Vi kommer att vara färdiga om två timmar. Det måste gå fort, säger han. Såväl lokala som nationella medier har sänt inslag om den uteblivna arbetskraften, tidningarna har rapporterat och en strid ström av pressmeddelanden har skickats ut från både fack och arbets­givare.

Vårt land var nästan helt nedstängt på grund av coronaviruset. Vi hade militärpolis på gatorna.

Silviu Berculean, skogsarbetare från Rumänien.

Vad som från början var två helt ­skilda verklighetsbeskrivningar har under den senaste tiden närmat sig varandra. Branschen har skrivit ner sina katastrofsiffror – mycket har ändå gått att lösa. Av de tjugofem eleverna som gick Beredskapslyftets utbildning har tio fått jobb i skogen någon månad senare.

Men Abdulrahman Al Zaidi blev aldrig skogsarbetare. Han har återigen fått jobb som väktare, och sökt in till polisutbildningen – en dröm sedan länge. I maj förlänger regeringen inreseförbudet till den 15 juni. Ett par dagar senare öppnar de däremot för att fler kan komma att omfattas av undantagen.
– Vi vill nu se över om reglerna för inreseförbudet behöver utvecklas, i synnerhet vad gäller reglerna för säsongsarbetare inom trädgårdsnäringen och skogsbruket, säger finansmarknads­minister Per Bolund (MP) till TT.

Vad många i skogsbranschen hoppats på kan nu bli verklighet – allt blir kanske som vanligt igen? Oavsett om årets planteringssäsong var hotad eller inte. Två veckor senare kommer beskedet. Regeringen meddelar att beslutet är ­taget: från och med den 8 juni ­undantas skogsarbetare från inrese­förbudet. Då kan plantörer från hela världen återigen resa till Sverige.

Tarek Jamel, 18 år, trivs bra med jobbet och med att vara ute i naturen. ”Det är inte tungt om man är van att gå i skogen. Jag bor nära skogen och brukar gå och springa där.” Foto: Lina Larsson

Läs mer:


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Avtal på plats för korttidsarbete för bemanningsanställda

Nu kan även bemanningsanställda få stöd vid korttidsarbete. IF Metall och övriga facken inom LO har kommit överens med motparten om ett centralt avtal.

1

”När jag spelar finns bara här och nu”

PROFILENFlöjten och orkestern tar Maina Bejefalk till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva – som kronprinsessans bröllop.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Vad är prislappen för folkhälsa?

KRÖNIKAMarknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Foto: Lisa Arfwidson

Syr kontorsgardiner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.35 på AB Edsbyverken.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.