Industriarbetarnas tidning

Vem ska jobba i skogen?

25 juni, 2020

Skrivet av

Skilda världar.När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Joakim Gustafsson håller ögonen på skogsvägen en bit utanför Stockholm.
– Min far, som också är med ute på hygget i dag, har varit skogsbrukslärare i större delen av sitt liv, säger han. Skogen öppnar sig. Han svänger av och styr bilen över ett fält.
– Tanken när projektet nu trillar vidare är att vi ska komma ut i landet. Dit där skogen och uppdragen finns.

Han parkerar bilen på gräset. Framför honom fyller några personer säckar med plantor – täckrot. De lyfter säckarna och hänger dem över ryggen i en sele och går bort mot ett kalhygge längre bort. Än är det blött och lerigt. Vårsolen har inte lyckats torka upp i markerna.
– På en vecka kan vi lära dem att sätta plantorna på korrekta punkter. Men den vanliga produktionshastigheten kommer att ta dem månader att komma upp i, säger Joakim Gustafsson.
– Och det är kanske därför som branschen hittills har varit avvaktande.

Förutom vd för ett företag som sysslar med bland annat plantering och röjning, är Joakim Gustafsson en del av initiativet Beredskapslyftet. Den här veckan i april intensivutbildar de tjugofem personer i plantering. Anledningen är coronaviruset.

Abdulrahman Al Zaidi till höger, är en av eleverna på Beredskapslyftet, en veckolång utbildning för att bli plantör. Eleverna är nyanlända svenskar och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Foto: Lina Larsson

Sedan mitten av mars råder stor förvirring i skogsbranschen. Många skogsentreprenörer oroar sig för årets planteringssäsong. De undrar om deras personal över huvud taget kommer att kunna resa till Sverige. Samtidigt är den inhemska arbetslösheten högre än på länge. Tidigare välmående branscher har drabbats plötsligt och hårt av regeringens restriktioner.

Abdulrahman Al Zaidi har ställt ner planteringsröret på kalhygget. Han fick lämna arbetena som taxiförare och väktare.
– Men detta är något helt annat. Förut räddade jag folk, nu räddar jag naturen, säger han skämtsamt.
– Här gör vi något för framtiden och för våra barn, förut gjorde jag något för i dag och för människors säkerhet.

Den vanliga produktionshastigheten kommer att ta dem månader att komma upp i.

Joakim Gustafsson, intensivutbildare i Kunskapslyftet.

Varje år kommer tusentals skogsarbetare för att jobba som plantörer och röjare i Sverige. Många av dem reser från EU-länder, som Rumänien eller Polen, medan andra reser från länder utanför EU, som Thailand eller Ukraina. Varifrån de reser har i vanliga fall ingen större betydelse, men har visat sig avgörande i coronatider. I mitten av mars beslutar regeringen om ett inreseförbud till Sverige från länder utanför EU.

Undantag görs däremot för personer med ”nödvändiga funktioner”, bland annat säsongsanställda inom bär- och grönsaksodling. Men i april innefattas inte skogsarbetare av undantaget.

Den första siffran är hög. 3 000 säsongsarbetare saknas, larmar branschorganisationen Skogsentreprenörerna. Miljoner plantor riskerar att gå till spillo om frågan om den uteblivna arbetskraften inte löses omgående. Men siffran skrivs ner allteftersom. Ett par veckor senare säger de att det snarare handlar om 1 500 säsongsarbetare.

I slutet av april reviderar de åter­igen siffran. Nu är det uppskattningsvis en bit under tusen arbetare som saknas.
– Dels kunde nog något fler komma hit än vi först trodde, dels fanns fler redan på plats i landet. Men vi har också kunnat ställa om. Röjare har fått plantera. Det är många olika anledningar, det är ett lappande och lagande, säger Skogs­entreprenörernas vd Anna Furness.

Täckrot – en vanlig planta i de svenska skogarna och den som eleverna på Beredskapslyftet får lära sig att plantera. Zandra Holmberg kan absolut tänka sig att jobba i skogen. Tidigare har hon arbetat på lager och inom handeln. Foto: Lina Larsson

GS-facket har en annan bild. De menar att planteringssäsongen inte alls är hotad och kallar branschens utspel för ”politik”. ”Detta då vi vet att arbetskraftsinvandring underlättar underbudskonkurrens och lönedumpning”, skriver de i ett pressmeddelande i början av maj.
– Vi reagerade när branschen sa att hela årets planteringssäsong är hotad för att de inte kan få in migrerande arbetskraft. De rapporter vi har fått från vårt folk i skogen är att man har löst detta med inhemsk arbetskraft. Vi och arbetsgivarna har haft olika verklighetsuppfattning, säger GS:s förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

De hade bokat och betalat, men blev av med biljetterna. Vi letade rätt på ett annat flygbolag och köpte nya.

Rickard Moritz, skogsvårdschef på Värne Skog, var mån om att få hit den rumänska personalen.

Redan en dryg månad tidigare publicerade han en debattartikel i Expressen där han uppmanade de stora skogsbolagen att ta sitt ansvar och anställa inhemsk arbetskraft.
– Entreprenörerna inom skogsvården är så hårt pressade av skogsbolagen att det blir svårt för dem att följa kollektivavtalen. Då blir det så klart också svårt att hitta arbetskraft, säger han.

Anna Furness säger att hon egentligen inte har något emot en satsning på att lära upp nya skogsarbetare.
– Vi ser också den inhemska matchningen som en lösning, men det är plan b, säger hon.
– Det ger inte samma produktivitet eftersom de här personerna inte har samma fackkunskaper. Vi kan lära upp dem, men det kommer att bli dyrare och inte lika professionellt utfört.

Att få fram en siffra på hur många säsongsarbetare som egentligen saknas inför årets säsong är svårt. Antalet skiljer sig stort i olika delar av landet. Skogsentreprenörer söderut är mer förskonade än de norrut, eftersom röjningen och planteringen i de södra delarna av landet startar tidigare. Stora delar av deras personal var redan i landet när regeringen klubbade inreseförbudet.

Joakim Gustafsson tror på att snabbutbilda plantörer, men säger att det är ett hårt jobb. ”Plantorna ska i backen oavsett om det är trettiotvå grader varmt eller snöblandat regn.” Foto: Lina Larsson

Vissa företag har drabbats hårt, andra bara delvis och en del inte alls. Och så finns det arbetsgivare som har gått miste om hela sin personal.
– Vi har redan anställningsavtal med våra anställda som sitter fast i Thailand, säger Dala Kvalitetsskogs vd Fredrik Gundhe i början av maj och berättar att han saknar nästan hundra personer inför årets planteringssäsong.
– Och de här arbetslösa svenskarna är inte så lätta att anställa som det påstås. Det har varit likadant de senaste tio åren, det här är säsongsanställningar och det är inga attraktiva jobb.

Nu hoppas han att regeringen ska lätta på inreseförbudet eller göra undantag för skogsarbetare. I väntan på det vågar han inte anställa i någon större omfattning. Risken är att han blir stående med dubbel personal. Efter att Silviu Berculean hade köpt en biljett gick flygbolaget omkull och vägrade att betala tillbaka pengarna.

Ett tag såg det ut som att han inte skulle lyckas ta sig från Rumänien till Sverige. En dag i maj står han trots allt i skogen norr om Stockholm och lastar av kartonger med plantor tillsammans med sin bror och två andra skogsarbetare.
– Vårt land var nästan helt nedstängt på grund av coronaviruset. Vi hade militärpolis på gatorna, säger han.

Arbetsgivaren köpte en ny biljett till honom och resten av de fjorton rumänska skogsarbetare som ska jobba med plantering för företaget under årets säsong. Värne Skog är en av de arbets­givare som trots omständigheterna har lyckats få hit all sin personal.
– Vi börjar en vecka senare, men det har löst sig för oss. Och det är vi tacksamma för, säger vd:n Magnus Gunnarsson.
– Alla säger att det finns arbetskraft i Sverige. Men det är som att sätta mig vid en dator. Jag kan inget om datorer, det fungerar inte. Priserna på plantering har varit väldigt pressade under många år och det är därför vi har tappat våra svenska skogsarbetare.

Silviu Berculean har rest till Sverige för att jobba i flera år. Han leder arbetet i skogslaget och är ansvarig för att rapportera hur många plantor de har satt varje dag – ofta ett par tusen. Foto: Åke Ericson.

Resten av arbetslaget har redan börjat gå bort mot kalhygget. Silviu Berculean lyfter ett par kartonger i plastremmarna och följer efter dem. Vid kanten av det lätt sluttande hygget ställer han ner kartongerna och börjar fylla säckarna med plantor.

Beväpnad med var sin bazooka – som planteringsrören lite skämtsamt brukar kallas – sätter de sedan plantorna en efter en medan de går i en stor cirkel kring hygget. De jobbar fort. Hela kalhygget ska vara avklarat inom ett par timmar, och utöver garantilönen får de betalt per satt planta.

De jobbar tillsammans och delar lika på ackordet. När Silviu Berculean gått ett helt varv, kränger han av sig selen och börjar på nytt fylla säckarna. Det är hårt jobb, konstaterar han. Avstånden som de måste gå varje dag är långa.
– Vi kommer att vara färdiga om två timmar. Det måste gå fort, säger han. Såväl lokala som nationella medier har sänt inslag om den uteblivna arbetskraften, tidningarna har rapporterat och en strid ström av pressmeddelanden har skickats ut från både fack och arbets­givare.

Vårt land var nästan helt nedstängt på grund av coronaviruset. Vi hade militärpolis på gatorna.

Silviu Berculean, skogsarbetare från Rumänien.

Vad som från början var två helt ­skilda verklighetsbeskrivningar har under den senaste tiden närmat sig varandra. Branschen har skrivit ner sina katastrofsiffror – mycket har ändå gått att lösa. Av de tjugofem eleverna som gick Beredskapslyftets utbildning har tio fått jobb i skogen någon månad senare.

Men Abdulrahman Al Zaidi blev aldrig skogsarbetare. Han har återigen fått jobb som väktare, och sökt in till polisutbildningen – en dröm sedan länge. I maj förlänger regeringen inreseförbudet till den 15 juni. Ett par dagar senare öppnar de däremot för att fler kan komma att omfattas av undantagen.
– Vi vill nu se över om reglerna för inreseförbudet behöver utvecklas, i synnerhet vad gäller reglerna för säsongsarbetare inom trädgårdsnäringen och skogsbruket, säger finansmarknads­minister Per Bolund (MP) till TT.

Vad många i skogsbranschen hoppats på kan nu bli verklighet – allt blir kanske som vanligt igen? Oavsett om årets planteringssäsong var hotad eller inte. Två veckor senare kommer beskedet. Regeringen meddelar att beslutet är ­taget: från och med den 8 juni ­undantas skogsarbetare från inrese­förbudet. Då kan plantörer från hela världen återigen resa till Sverige.

Tarek Jamel, 18 år, trivs bra med jobbet och med att vara ute i naturen. ”Det är inte tungt om man är van att gå i skogen. Jag bor nära skogen och brukar gå och springa där.” Foto: Lina Larsson

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

Arbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]

Från varsel till högtryck

Snabbt och brutalt svepte effekterna av coronaviruset in på Gnutti Carlo i Kungsör. Alla inhyrda fick sluta och 38 sades upp. Men efter semestrarna var alla välkomna tillbaka.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Unga får gå först

Coronakrisen, med restriktioner och minskad efterfrågan, ökade varslen kraftigt inom industrin.

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Vänd oron till framtidstro

Politiken, liksom parterna på arbetsmarknaden, måste nu se till att människor återfår hoppet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätt Striden om las

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.