Industriarbetarnas tidning

Det skulle va husvagn …

10 juli, 2020

Skrivet av

Arkivbilden.

Visst fanns det anledning att vara glad den här sommardagen 1956. Barfotaliv på en gräsplätt under skinande sol och med alla tänkbara campingattiraljer. Gasoltub, parasoll, husgeråd. Allt man behövde.

Tre veckors betald semester hade man. Inte bara två längre. Två, som riksdagen hade röstat igenom arton år tidigare för att stilla arbetarnas ökade ”behov av rekreation”, som det hette.

Men nu var det nya tider. Högkonjunktur, välfärdsdrömmar och full fart framåt. Och så semester på det. Året ­innan, 1955, hade charterresorna till Spanien slagit igenom på allvar, och överallt på de svenska vägarna rullade det numera semesterfirare på jakt efter några veckors avkoppling och äventyr.

På den tiden brukade semestern alltid infalla i juli. Det kommer sig av att fack och arbetsgivare inom industrin – strax efter andra världskriget – kom överens om att hålla fabrikerna stängda just då. Något som smittade av sig till andra branscher. Därav begreppet industrisemester.
Text: Pontus Ohlin

1956

… var också året då Volvo Amazon och även Ikeas monterbara möbler i platta paket 
presenterades för första gången.

10  procent av Sveriges befolkning har inte 
råd att resa bort på semester, 
enligt SCB. Det är en av de lägsta 
andelarna i Europa. Genomsnittet för 
hela EU är 28 procent.

Det var 42 år sedan är det vi fick 25 dagars semester. Året var 1978, samma år som Ingemar Stenmark och Björn Borg vann alpina världscupen respektive Wimbledon för tredje året i rad.

Och båda var födda – just det, 1956!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Industri­arbetare säljer semester för 20 000 kronor

Atlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

Kost, logi – och jobb

Kost, logi – och jobb

Folkets hus i Skönsberg, Sundsvall 1951. Urhi Karlsson får sig en tallrik spenatsoppa serverad av Helga Rödén.

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

Att gallra och röja i skogen – det är det bästa Gunnar Wetterberg vet. Då släpper han tankarna på bokprojekt, Fråga Lund och allt annat.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

Kassako på löpande band

Kassako på löpande band

År 1979 rullade det på för svensk bilindustri.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Timlönen vid Lilla Edets pappersbruk under det ekonomiska glansåret 1963 var 4,70 kronor.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.