Industriarbetarnas tidning

Det skulle va husvagn …

10 juli, 2020

Skrivet av

Arkivbilden.

Visst fanns det anledning att vara glad den här sommardagen 1956. Barfotaliv på en gräsplätt under skinande sol och med alla tänkbara campingattiraljer. Gasoltub, parasoll, husgeråd. Allt man behövde.

Tre veckors betald semester hade man. Inte bara två längre. Två, som riksdagen hade röstat igenom arton år tidigare för att stilla arbetarnas ökade ”behov av rekreation”, som det hette.

Men nu var det nya tider. Högkonjunktur, välfärdsdrömmar och full fart framåt. Och så semester på det. Året ­innan, 1955, hade charterresorna till Spanien slagit igenom på allvar, och överallt på de svenska vägarna rullade det numera semesterfirare på jakt efter några veckors avkoppling och äventyr.

På den tiden brukade semestern alltid infalla i juli. Det kommer sig av att fack och arbetsgivare inom industrin – strax efter andra världskriget – kom överens om att hålla fabrikerna stängda just då. Något som smittade av sig till andra branscher. Därav begreppet industrisemester.
Text: Pontus Ohlin

1956

… var också året då Volvo Amazon och även Ikeas monterbara möbler i platta paket 
presenterades för första gången.

10  procent av Sveriges befolkning har inte 
råd att resa bort på semester, 
enligt SCB. Det är en av de lägsta 
andelarna i Europa. Genomsnittet för 
hela EU är 28 procent.

Det var 42 år sedan är det vi fick 25 dagars semester. Året var 1978, samma år som Ingemar Stenmark och Björn Borg vann alpina världscupen respektive Wimbledon för tredje året i rad.

Och båda var födda – just det, 1956!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Industri­arbetare säljer semester för 20 000 kronor

Atlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

En hjältes död

En hjältes död

Småbarnspappan Rolf Wickström dödades av nazisterna. Han var en av de första som avrättades i Norge under andra världskriget. I Söderhamn sörjde hans svenska släktingar.

Varde juleljus

Varde juleljus

Liljeholmens stearinfabrik i Danvikstull på Södermalm i Stockholm, 1926. De största julljusen måste hängas upp då de ska poleras.

Paus på propellern

Paus på propellern

Vi bjuder på en arkivbild från 1946, som faktiskt kan fara med viss osanning.

Kriget mot facket – och en hjältes död

Småbarnspappan Rolf Wickström dödades av nazisterna. Han var en av de första som avrättades i Norge under andra världskriget. I Söderhamn sörjde hans svenska släktingar.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.