Industriarbetarnas tidning

Det skulle va husvagn …

10 juli, 2020

Skrivet av

Arkivbilden.

Visst fanns det anledning att vara glad den här sommardagen 1956. Barfotaliv på en gräsplätt under skinande sol och med alla tänkbara campingattiraljer. Gasoltub, parasoll, husgeråd. Allt man behövde.

Tre veckors betald semester hade man. Inte bara två längre. Två, som riksdagen hade röstat igenom arton år tidigare för att stilla arbetarnas ökade ”behov av rekreation”, som det hette.

Men nu var det nya tider. Högkonjunktur, välfärdsdrömmar och full fart framåt. Och så semester på det. Året ­innan, 1955, hade charterresorna till Spanien slagit igenom på allvar, och överallt på de svenska vägarna rullade det numera semesterfirare på jakt efter några veckors avkoppling och äventyr.

På den tiden brukade semestern alltid infalla i juli. Det kommer sig av att fack och arbetsgivare inom industrin – strax efter andra världskriget – kom överens om att hålla fabrikerna stängda just då. Något som smittade av sig till andra branscher. Därav begreppet industrisemester.
Text: Pontus Ohlin

1956

… var också året då Volvo Amazon och även Ikeas monterbara möbler i platta paket 
presenterades för första gången.

10  procent av Sveriges befolkning har inte 
råd att resa bort på semester, 
enligt SCB. Det är en av de lägsta 
andelarna i Europa. Genomsnittet för 
hela EU är 28 procent.

Det var 42 år sedan är det vi fick 25 dagars semester. Året var 1978, samma år som Ingemar Stenmark och Björn Borg vann alpina världscupen respektive Wimbledon för tredje året i rad.

Och båda var födda – just det, 1956!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Industri­arbetare säljer semester för 20 000 kronor

Atlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

Att gallra och röja i skogen – det är det bästa Gunnar Wetterberg vet. Då släpper han tankarna på bokprojekt, Fråga Lund och allt annat.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

Kassako på löpande band

Kassako på löpande band

År 1979 rullade det på för svensk bilindustri.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Timlönen vid Lilla Edets pappersbruk under det ekonomiska glansåret 1963 var 4,70 kronor.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Gunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Får chefen neka min semester?

Får chefen neka min semester?

Har arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.