Industriarbetarnas tidning

Kenneth vill leva på sin bisyssla

16 juli, 2020

Skrivet av Lina Larsson

Bin är Kenneth Ungers passion. Men med ett stick kan det sluta riktigt illa. Därför är medicinen alltid med i fickan när honungen ska skördas.

Kenneth Unger. Foto: Lina Larsson

Kenneth Unger

Ålder: 53 år.

Arbete: Berry Superfos AB där han också är huvudskyddsombud.

Främsta bisyssla: Yrkesbiodlare. Driver Läckö Honung sedan tio år tillbaka.

Framtid: Tanken är att kunna leva på biodlingen.

Bin: Väldigt snälla. Sticker av rädsla eller om de utsätts för skarpa dofter som parfym eller alkohol.

Smaktips: Citronhonung på salta kex och limehonung på grillade revben.

Här berättar han om …

Hur intresset väcktes

Som liten fick jag hjälpa vår granne att veva honungsslungan och för det fick jag tolv burkar honung.

Jag älskade att ha honungen på nybakat bröd. Många år senare såg jag och pappa att det var folk inne i hans gamla barndomshem. Vi gick in.

Där satt biodlare som hade gjort huset till en biodlingslokal. De bjöd oss på kaffe och där väcktes mitt intresse för biodling. Jag började läsa på i varenda bok som fanns.

Att vara allergisk

Jag är allergisk mot både bin och pollen. Så det rinner i ögonen och snuvar i näsan under sommaren.

Det kan vara lite svårt ibland men jag har alltid med mig kortison, telefon, vatten och autoinjector om det skulle hända något.

Jag ser också alltid till att sista samtalet i telefonloggen är hem, så det ska vara smidigt att ringa om någonting händer. Om jag ringer har det troligtvis hänt något.

Tjusningen med biodling

Till en början gillade jag mest att gulla med bin och producera honung. Sedan övergick intresset mer till hur jag skulle kunna sälja min produkt. Jag började nätverka, vilket var oerhört kul.

Det har i sin tur lett mig in på andra intressen. Exempelvis medeltidsmarknader där jag också kan sälja honungen och andra saker som godis, mandel och lokal raps från gården där mina bin bor.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Far och son tog svart bälte ihop

Far och son tog svart bälte ihop

Pappersarbetaren Stefan Ekdahl och hans pappa Rolf har tagit svart bälte i karate tillsammans.

Benjamin blir en diva på scenen

Benjamin blir en diva på scenen

Traktorfantasten och dragqueen-artisten Benjamin Bryntesson brukar säga att han är en helt vanlig kille i Bengtsfors.

”De kan leva upp till 90 år”

”De kan leva upp till 90 år”

Robert Lustig han tio fåglar och tre katter – och drömmer om flera djur.

”Milou var räddningen då jag mådde dåligt”

”Milou var räddningen då jag mådde dåligt”

Ett bra samarbete mellan hund och människa är inte det lättaste. Maria Mildh antar utmaningen genom att ha kul tillsammans.

”Lediga veckor kan jag vara  med bandet”

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

Är det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”När jag spelar finns bara här och nu”

”När jag spelar finns bara här och nu”

Flöjten och orkestern tar Maina Bejefalk till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva – som kronprinsessans bröllop.

”Jag gillar det kluriga, att lösa saker”

”Jag gillar det kluriga, att lösa saker”

Natur och industri får inspirera när Bea Olsson skapar. Drivved från Klarälven blir lyktor, lampor och möbler.

Tommy kör som en borstbindare

Tommy kör som en borstbindare

Skogsarbetaren Tommy Halvardsson är på fritiden en av landets få borstbindare. Han berättar vad som krävs för att göra en ­borste. Och hur han hamnade här.

Nu tändas tusen juleljus för barnen

Nu tändas tusen juleljus för barnen

I över trettiofem år har svetsaren Tommy Wallentin klätt villan utanför Stockholm med tiotusentals juleljus. Nu gör han det för sista gången.

Sofia sadlade om till fransstylist

Sofia sadlade om till fransstylist

Sofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.