Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Vi kan inte bara äta hamburgare

7 juli, 2020

Skrivet av

Stefan Eriksson är sågverksarbetare och musiker. Foto: David Lundmark.

Krönika Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?

För ett tag sedan stod vi ett gäng och snackade om ungar och dinosaurier. Hur det kunde komma sig att så många smågrabbar har en dinosauriefas? Dessutom verkar det komma helt naturligt. Jag minns själv att jag tidigt bestämde mig för att inte gifta mig, utan att i stället resa till dinosauriernas land och bo där. Smyga i djungeln och kika på skräcködlor varje dag, det verkade fantastiskt.

Hur som helst så stod vi där och pratade när plötsligt den äldsta kompisen, en nyfiken gosse på 60 år, tog till orda och sa ”jag är ju inne i min dinosauriefas nu”. Jag insåg att jag aldrig riktigt lämnat min fas heller utan åkte hem för att läsa på lite om dem igen.

Det är ganska svindlande grejer om man tänker efter. Det jag fastnade för var tiden som gått. Det var ungefär 65 miljoner år sedan den sista av dem klampade omkring på jorden, vansinnigt länge sedan. Samtidigt verkar forskare vara överens om att de uppkommit för omkring otroliga 230 miljoner år sedan.

Det innebär att vi är närmare i tid till en Tyrannosaurus än vad den var i tid till en Stegosaurus, ni vet den med hornplattor på ryggen och en spikförsedd svans. Vi kan i alla fall slå fast att de fanns skitlänge. Som jämförelse läste jag en gång att om vår planet hade varit 24 timmar gammal, så hade vi människor funnits bara i några sekunder.

Det är ju ingenting! Ändå har vi lyckats fixa så att hav och regnskog mår pyton och dessutom gjort så att varenda människa som bor i de största städerna har en kärnvapenrobot riktad mot fontanellen.

Hur blev det så fel, frågade jag mig. Jag tror att svaret är att vi kräver sådana enorma resurser. I nästan varenda bil vi ser som tutar omkring, sitter det en människa som kallt räknar med att kunna tanka fullt och äta hamburgare varje dag för alltid.

Det funkar ju inte att ta mer än vi ger. En dinosaurie klarade sig med lite växter att äta eller möjligtvis sänka hörntänderna i en annan svagare ödla, om den nu råkade ha tänder avsedda för det. Det kostade helt enkelt inte lika mycket och framför allt sköt dom inte raketer på varandra.

Jag avslutar med en scen ur böckerna om Lars Håård. Huvudpersonen satt i köket och funderade över tillvaron, han kände sig så liten och betydelselös. Så hans far gick och hämtade en bok som hette Världens underligheter eller något i den stilen, slog upp en sida och visade den bekymrade. ”Titta här”, sa han sedan. ”För väldigt länge sedan fanns det en slags krokodyll som kunde bli 16 meter lång, vad är du mot en sådan?”

Stefan Eriksson är sågverksarbetare och musiker.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

När radion slutar funka

När radion slutar funka

Dom som dräper oss har en sedelbunt där hjärtat borde sitta, skriver sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

Bekväma tider föder veka människor

Jag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Vi ska äga välfärden tillsammans

Vi ska äga välfärden tillsammans

Nej, industriarbetarna har aldrig varit ”basically gone”. I och med den gröna omställningen är vi viktigare än någonsin för klimatet – och vår välfärd, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Grön politik ger motståndskraft

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

Kriget kräver omprövning

Kriget kräver omprövning

Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ge oss en svensk industripakt

Ge oss en svensk industripakt

Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgenäs.

”Vi måste både återvinna mer – och öppna nya gruvor”

”Vi måste både återvinna mer – och öppna nya gruvor”

Vi behöver både återvinna metaller och utvinna allt som går ur gruvavfall. Men det räcker ändå inte för den gröna omställningen som nu krävs, skriver LKAB:s presschef Anders Lindberg.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.