Industriarbetarnas tidning

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

17 september, 2020

Skrivet av

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig.

I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort det.

– Det känns som att krisen har pågått ännu längre. För näringslivet är det ett helt nytt läge. Ibland skildras det i media som att läget har svängt, men väldigt många branscher har fortfarande gigantiska problem. Vad som är glädjande är att stora delar av industrin har kommit igång. Flera varsel har dragits tillbaka och korttidsarbetet har minskat. Fordonsindustrin är nyckeln för väldigt många företag. Och det verkar som att alla tre fordonsbolagen snurrar på ganska bra, även om det är på lägre nivåer än tidigare.

Du uttryckte tidigare en oro för hur krisen skulle slå just mot fordons- och verkstadsindustrin.

– När jag pratar med fordonsindustrin säger de att orderingången har kommit igång. De säger att de hoppas att de kan komma igång med en vettig produktion igen, men att det beror på vad som händer i övriga Europa. Fordonsindustrin jobbar hårt med att klara sina underleverantörskedjor, men jag skönjer ändå en viss optimism hos såväl bilföretaget som de två lastbilsföretagen.

Så de har klarat krisen ganska bra ändå?

– Industriföretagen har haft en hygglig konjunktur under ganska många år nu. De har starka balansräkningar och klarar därför nedstängningar och en nedgång.

”Om vi ser en ljusning framåt sommaren kanske vi får igång hjulen snart igen”, sa du i mars. Såg du någon ljusning?

– I mitten av juni sa flera av de stora, tunga företagen till mig att de planerade att gå upp i takt i augusti. Då kände jag att det var signaler om att företagen är på väg tillbaka och har börjat tänka strategiskt igen. I en del fall är produktionen fortfarande på en lägre nivå, men jag tycker nog ändå att det svängde inom industrin precis innan sommaren.

Hur har korttidsarbetet tagits emot?

– Alla säger att det har varit fullständigt suveränt. Vi har räddat tiotusentals personer från arbetslöshet tack vare korttidsarbetet. Kanske handlar det om ännu fler? Det finns inga beräkningar ännu. Även om varslen är många och arbetslösheten ökar, står det klart att korttidsarbetet har dämpat ökningen av arbetslösheten. Företagen berömmer det som den enskilt viktigaste åtgärden.

Innan sommaren såg vi stora varsel inom industrin. Finns det en risk att ytterligare läggs nu under hösten?

– Ja, om osäkerheten om 2021 är väldigt stor. Då tänker företagen att de måste anpassa sig efter en lägre volym det kommande året. Och att de i så fall måste varsla redan under hösten, eftersom de vet att uppsägningstiderna är ganska långa. Men det är inte samma sak som att det faktiskt blir uppsägningar. Företagen har ibland en tendens att säkerhetsvarsla.

Vad krävs för att de ska slippa känna den här osäkerheten?

– En signal om att företagen kan fortsätta nyttja korttidsarbetet ifall pandemin skulle ta fart igen och skapa behov av ytterligare neddragningar. Men grunden är att bekämpa smittan. Så att vi inte får ett enormt utbrott till hösten och med det nya nedstängningar.

I våras ville du inte svara på om detta var en värre kris än finanskrisen. Kan du göra det nu?

– Finanskrisen var fruktansvärt brutal inom industrin. Den var ett hårdare slag mot industrin än den här krisen. Men ser man till Sverige som nation är det bara att studera BNP-siffrorna. Då är det givet att den här krisen är den djupaste sedan depressionen på 30-talet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

SKF-facket befarar varsel

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Tillbaka på Scania efter fyra veckor

Tillbaka på Scania efter fyra veckor

I dag kommer en stor del av Scanias permitterade personal tillbaka till jobbet. Luigi Garrapa är en av dem, och han har dubbla känslor. DA mötte honom redan när fabriksportarna slog igen den 24 mars.

Ferbe om uppdraget som corona­samordnare: Många är fortfarande i chock

Ferbe om uppdraget som corona­samordnare: Många är fortfarande i chock

Regeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

GS sluter avtal om korttidsarbete

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Coronakrisen är här nu – för sent att vänta till augusti”

Först i augusti kan regeringens förslag om utvidgat stöd till korttidsarbete införas. Alldeles för sent, enligt Malin Karlsson, klubbordförande på underleverantören Spectra Premium.

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.