Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

22 september, 2020

Debatt Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Om skribenterna:

Debattartikeln är skriven av sex förtroendevalda på IF Metall Sörmland. På bilden från vänster:

Sandra Ekholm, vice ordförande
Erika Larsson, ombudsman
Linda Forså, arbetsmiljöansvarig
Madelein Gusterman, jämställdhetsansvarig
Yvonne Rundquist, andra vice ordförande
Victoria Boström, ledamot i avdelningsstyrelsen och regionalt skyddsombud

Typiskt, det där ordet igen.  Det är väl från den där hösten då kvinnor började hata män? 

Alltså, jag förstod aldrig vad det där egentligen handlade om? Du får väl säga ifrån?

Kommentarerna angående metoo är många. I dag handlar debatten efter metoo mest om männen som hängdes ut i medierna, de som straffades utan en rättegång.

Men vad var det som egentligen hände hösten 2017?

Handlingar som skett för många år sedan nådde det officiella ljuset och trycktes upp för hela världen att beskåda. Chockvågorna som slog ner i maktens korridorer, styrelserum, fikarum, arbetsplatser och även i våra hem.

Samhället gungade till. Vi höll andan. Varje sten lyftes det på. Vittnesmålen var många och en skräck att läsa. Allt från kommentarer till våldtäkter. Saker vi inte skulle tala om, tysthetskulturer som bröts sönder. Maktpositioner rubbades.  

Även inom industrin har det faktum att vi är kvinnor, inneburit att vi fått kommentarer. Att delar av oss har vidrörts utan vårt samtycke. Det har varit en öppen härskarteknik och objektifiering av våra kroppar. Vi har fått höra att vi inte passar i en tung industri. Många gånger kunde vi se vargen komma i sina fårakläder. Ibland kom det som en blixt från klar himmel.  

Sa vi ifrån fick vi höra att vi skulle ha mer skinn på näsan. Det pratades om ”högt till tak” och att vi skulle tåla lite i en mansdominerad värld.  

Många av oss visste inte att det vi utsattes för var trakasserier, för det var så normaliserat.  Metoo förändrade det.  

Vi började prata om det som hände. Vad vi upplevde, vad vi utsatts för. Fackföreningarna stämde upp med oss i det vrål som drog igenom Sverige.  

Vi fick utbildningar i hur vi skulle hantera sexuella trakasserier. Förtroendevalda och anställda i alla led. Vi diskuterar det på lokala utbildningar, på konferenser och i styrelserum. Våra arbetsgivare upprättade handlingsplaner och satte reglerna på arbetsplatsen. Arbetsgrupper började arbeta med machokulturen. 

Och nu?

Vi har inte nått målet, men vi har påbörjat resan dit. Jargongen på arbetsplatserna har ändrats, klimatet förändrats.  Tyvärr förekommer det fortfarande sexuella trakasserier. Men tack vare metoo finns nu helt andra verktyg att arbeta med. Och varje gång vi tar upp ämnet så kommer en kvinna våga stiga fram och berätta.  De rösterna får vi aldrig tysta igen.  

Att bli utsatt för sexuella trakasserier är lika smärtsamt nu som innan metoo. Kränkningen är lika kännbar. Men nu vi vet någonstans, att vi inte är ensamma i det vi upplevt.  

I medierna läser vi om män som hängts ut, och om det var rätt att namnge på det här sättet. Vi kan också läsa om kvinnor som nu straffats för att man vågat berätta. 

Men metoo var inte bara det som hände på tidningssidorna. Den här hösten och vintern handlade om att börja ifrågasätta och våga säga ifrån. Om beteenden och om makt. Det handlade förstås i olika grad också om upprättelse, hämnd, och det viktigaste – att börja diskutera problemet.  

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer. Vi menar att det i dag på industrigolvet finns ett förändrat samtalsklimat och nya verktyg att bättre hantera trakasserier och övergrepp.

Metoo handlade om att förändra en arbetsmarknad, en organisation, ett samhälle och många kvinnors liv.

En kommentar till “Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg

  • Exakt så var det när man började jobba inom industrin.
    Fokus låg inte på mina kunskaper eller erfarenhet. Utan det man sa på intervjun var: ”Du vet att det mest är män som jobbar här? Man måste ha lite skinn på näsan. Det är en rätt rå jargong här. Kommer DU att klara av det?”
    Sen råga på allt: Har du planer att bilda familj?
    Hur kan det vara en relevant fråga?
    Ställs den till män som söker jobb?
    Och framförallt, blir män varnade och ifrågasatta om de klarar av den råa machokulturen som råder på arbetet?
    Här struntar vi om du har cnc-utb utan det dom vill veta är om du kommer klara av som tjej att bli trakasserad.
    Ni vet… Boys will be boys….
    Uttrycket som rättfärdigar dåligt beteende.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Förändring börjar med en person som Thomas”

”Förändring börjar med en person som Thomas”

Skammen när bilden började spridas i skiftlaget var min. Men då lärde Thomas mig hur det ligger till, skriver Linda Forså.

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

Kurser, konferenser och jämställdhets-quiz – #metoo har satt spår i hur IF Metall arbetar mot sexuella trakasserier.”Det är som om alla har frågan på näthinnan nu”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Kvinnan tiger ej längre i församlingen

#metoo-rörelsen skakar just nu om större delen av det svenska samhället. Vittnesmålen från kvinnor i alla olika branscher är både skrämmande och befriande. 

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. ”Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade”, säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

Metoo-rörelsen kan få facket att vakna

Metoo-rörelsen kan få facket att vakna

”I kölvattnet av Metoo-kampanjen är det hög tid för fackförbunden att både kräva arbetsmiljöansvar av arbetsgivarna OCH rensa upp i sina egna unkna kulturer”, skriver chefredaktör Helle Klein.

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.