Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

22 september, 2020

Debatt Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Om skribenterna:

Debattartikeln är skriven av sex förtroendevalda på IF Metall Sörmland. På bilden från vänster:

Sandra Ekholm, vice ordförande
Erika Larsson, ombudsman
Linda Forså, arbetsmiljöansvarig
Madelein Gusterman, jämställdhetsansvarig
Yvonne Rundquist, andra vice ordförande
Victoria Boström, ledamot i avdelningsstyrelsen och regionalt skyddsombud

Typiskt, det där ordet igen.  Det är väl från den där hösten då kvinnor började hata män? 

Alltså, jag förstod aldrig vad det där egentligen handlade om? Du får väl säga ifrån?

Kommentarerna angående metoo är många. I dag handlar debatten efter metoo mest om männen som hängdes ut i medierna, de som straffades utan en rättegång.

Men vad var det som egentligen hände hösten 2017?

Handlingar som skett för många år sedan nådde det officiella ljuset och trycktes upp för hela världen att beskåda. Chockvågorna som slog ner i maktens korridorer, styrelserum, fikarum, arbetsplatser och även i våra hem.

Samhället gungade till. Vi höll andan. Varje sten lyftes det på. Vittnesmålen var många och en skräck att läsa. Allt från kommentarer till våldtäkter. Saker vi inte skulle tala om, tysthetskulturer som bröts sönder. Maktpositioner rubbades.  

Även inom industrin har det faktum att vi är kvinnor, inneburit att vi fått kommentarer. Att delar av oss har vidrörts utan vårt samtycke. Det har varit en öppen härskarteknik och objektifiering av våra kroppar. Vi har fått höra att vi inte passar i en tung industri. Många gånger kunde vi se vargen komma i sina fårakläder. Ibland kom det som en blixt från klar himmel.  

Sa vi ifrån fick vi höra att vi skulle ha mer skinn på näsan. Det pratades om ”högt till tak” och att vi skulle tåla lite i en mansdominerad värld.  

Många av oss visste inte att det vi utsattes för var trakasserier, för det var så normaliserat.  Metoo förändrade det.  

Vi började prata om det som hände. Vad vi upplevde, vad vi utsatts för. Fackföreningarna stämde upp med oss i det vrål som drog igenom Sverige.  

Vi fick utbildningar i hur vi skulle hantera sexuella trakasserier. Förtroendevalda och anställda i alla led. Vi diskuterar det på lokala utbildningar, på konferenser och i styrelserum. Våra arbetsgivare upprättade handlingsplaner och satte reglerna på arbetsplatsen. Arbetsgrupper började arbeta med machokulturen. 

Och nu?

Vi har inte nått målet, men vi har påbörjat resan dit. Jargongen på arbetsplatserna har ändrats, klimatet förändrats.  Tyvärr förekommer det fortfarande sexuella trakasserier. Men tack vare metoo finns nu helt andra verktyg att arbeta med. Och varje gång vi tar upp ämnet så kommer en kvinna våga stiga fram och berätta.  De rösterna får vi aldrig tysta igen.  

Att bli utsatt för sexuella trakasserier är lika smärtsamt nu som innan metoo. Kränkningen är lika kännbar. Men nu vi vet någonstans, att vi inte är ensamma i det vi upplevt.  

I medierna läser vi om män som hängts ut, och om det var rätt att namnge på det här sättet. Vi kan också läsa om kvinnor som nu straffats för att man vågat berätta. 

Men metoo var inte bara det som hände på tidningssidorna. Den här hösten och vintern handlade om att börja ifrågasätta och våga säga ifrån. Om beteenden och om makt. Det handlade förstås i olika grad också om upprättelse, hämnd, och det viktigaste – att börja diskutera problemet.  

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer. Vi menar att det i dag på industrigolvet finns ett förändrat samtalsklimat och nya verktyg att bättre hantera trakasserier och övergrepp.

Metoo handlade om att förändra en arbetsmarknad, en organisation, ett samhälle och många kvinnors liv.

En kommentar till “Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg

  • Exakt så var det när man började jobba inom industrin.
    Fokus låg inte på mina kunskaper eller erfarenhet. Utan det man sa på intervjun var: ”Du vet att det mest är män som jobbar här? Man måste ha lite skinn på näsan. Det är en rätt rå jargong här. Kommer DU att klara av det?”
    Sen råga på allt: Har du planer att bilda familj?
    Hur kan det vara en relevant fråga?
    Ställs den till män som söker jobb?
    Och framförallt, blir män varnade och ifrågasatta om de klarar av den råa machokulturen som råder på arbetet?
    Här struntar vi om du har cnc-utb utan det dom vill veta är om du kommer klara av som tjej att bli trakasserad.
    Ni vet… Boys will be boys….
    Uttrycket som rättfärdigar dåligt beteende.

Lämna ett svar till Jessica Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

Den med mest förtroende ska kunna bli skyddsombud, oavsett politisk hemvist eller fackligt medlemskap, skriver Sverigedemokraternas Magnus Persson.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

Centrum för personalägande: Det är ett sätt för er som avstått löneökningar under pandemin att få ta del av framtida framgångar.”

Varje samtal kan vara det sista

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Du kanske också vill läsa…

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”

Svetsaren och feministen Maria Höök funderar över gränslandet mellan okej och kränkande skämt, och när man själv blir en del av problemet.

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

Kurser, konferenser och jämställdhets-quiz – #metoo har satt spår i hur IF Metall arbetar mot sexuella trakasserier.”Det är som om alla har frågan på näthinnan nu”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Kvinnan tiger ej längre i församlingen

#metoo-rörelsen skakar just nu om större delen av det svenska samhället. Vittnesmålen från kvinnor i alla olika branscher är både skrämmande och befriande. 

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. ”Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade”, säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

Metoo-rörelsen kan få facket att vakna

Metoo-rörelsen kan få facket att vakna

”I kölvattnet av Metoo-kampanjen är det hög tid för fackförbunden att både kräva arbetsmiljöansvar av arbetsgivarna OCH rensa upp i sina egna unkna kulturer”, skriver chefredaktör Helle Klein.

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Så här ser våra dagar ut när vi ser till att arbetsplatserna är säkra. Vi räddar liv, skriver regionala skyddsombudet Linda Forså.

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Färre medlemmar har haft kontakt med sitt skyddsombud eller samtalat med sin närmaste chef om arbetsmiljön under pandemin. Det är en trend som måste brytas.

Vi kräver riktiga löneökningar

Vi kräver riktiga löneökningar

Nu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.