Vi kan förändra genom kärlek
Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
30 september, 2020
Skrivet av Pontus Georgsson
Krönika Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Vi kanske aldrig har träffats, vi kanske aldrig kommer träffas. Jag vet inget om dig eller din värld, men jag vet hur det är att ha oddsen emot sig. Därför står jag på din sida.
I decennier har vi styrts av marknaden att bli egocentriska. Matats med reklam som berättar hur du bäst marknadsför dig för att nå framgång. Du är ditt eget varumärke.
I det individuella tävlandet finns bara en vinnare. Ett misslyckande är ödesdigert. Sanningen är att det nästan alltid finns någon som är bättre. I en lagtävling finns det fler vinnare.
Som före detta kokerioperatör tänker jag, att sällan får en människa uppleva den laganda som uppstår på ett skiftlag som tillbringar julafton, nyår och lördagskvällar tillsammans.
Ett kollektiv som Pappers skapar fler vinnare. När någon av medlemmarna har en dålig dag eller misslyckas, är det inte avgörande för vår framgång.
Vi gör det tillsammans. En vandring från sårbar till stark. Från kall ensamhet till varm solidaritet.
Solidaritet är den samhällsförändrande kraft, där du och jag ingår i ett vi. Ett kollektiv.
Massa- och Pappersindustrin har alltid befunnit sig i förändring. Produkter, och tekniken dessa framställs med, utvecklas hela tiden. Det gör också de anställda.
När nya maskiner installerats eller panelerna i manöverrum ersatts av datorer, fick vi som var där utvecklas. Den så viktiga kompetensutvecklingen var naturlig – även om den kunde varit ännu bättre.
Det här är inte specifikt för massa- och pappersindustrin, utan kärnan
i den så framgångsrika svenska industrin.
När någon av medlemmarna har en dålig dag eller misslyckas, är det inte avgörande för vår framgång.
Nu är det framåt och nytänkande som gäller, men ett par saker är lika viktiga nu som då.
De anställda ska kompetensutvecklas i takt med att ny teknik kommer in. Produkterna som tillverkas ska ligga i utvecklingens framkant. Skogsindustrin i Sverige är redan i denna framkant. Nya trä- och cellulosabaserade produkter som bioplast, biokomposit samt kol- och textilfibrer finns redan.
Cellulosa finns numera i allt från asfalt till läppstift och i nanocellulosan är alla egenskaper ytterligare förstärkta. Här finns för mig antagligen oanade möjligheter.
Det som tidigare varit restprodukter blir kanske de primära, och utvecklingen av kemikalier och biobränslen står förhoppningsvis inför ett rejält genombrott.
Massa- och pappersindustrin finns också mitt i omställningen mot ett mer klimatvänligt samhälle där plast- och oljebaserade produkter byts ut mot det vi producerar.
Samtidigt fortsätter trenden att vi blir färre arbetare på bruken. Sannolikt blir också antalet bruk färre. Utmaningen för oss blir som alltid att fortsätta vara ett starkt fackförbund. För varje medlem och för hela kollektivet.
Den största framgångsfaktorn blir att vara medlemsnära. De förtroendevalda ska känna sina medlemmar och veta vad de vill.
Vi ska vara ett förbund inom LO och hela den fackliga och politiska sfären som gör avtryck. Vi varken kan eller vill vara alla andra organisationer till lags, men vi ska ändå vara de som andra vill skapa tillfälliga allianser med. De som står för en traditionell grund men gärna utvecklar arbetssätt.
Vi ska ta vår plats i de forum vi finns och ta alla tillfällen vi får, att göra det
lite bättre för våra medlemmar.
Och de utmaningarna tar vi oss bäst an med solidaritet människor emellan.