Visst gör det ont när fastighetsbubblor brister
En fastighetsbubbla spricker på en annan kontinent och hotar att dra med sig en bilfabrik i Trollhättan. Finns det liv efter döden – den här gången också? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.
Så har Kina ökat sitt grepp om världen
28 september, 2020
Skrivet av Harald Gatu
DA Reder ut När Kina köper upp utländska företag och investerar i järnvägar, kolkraftverk och hamnar knyter sig stormakten närmare resten av världen – och andra länder blir mer beroende av Kina.
I århundraden var Kina en stormakt, en framgångsrik handelsnation som under medeltiden exporterade sina varor och uppfinningar över världen längs Sidenvägen. Karavaner av kameler och hästar fraktade siden, te, kryddor och porslin från Kina fram till Svarta havet och Medelhavet.
Men Sidenvägen förlorade sin betydelse när sjöfarten utvecklades. Kina valde att överge världshaven, handelsflottan drogs tillbaka. Kinesiska muren byggdes, Kina slöt sig inåt.
Efter isolering, inbördeskrig och revolutioner började Kina att moderniseras på 1980-talet. Under det senaste kvartsseklet har hundratals miljoner kineser lyfts ur fattigdom och landet har blivit rikt, om än ojämnt fördelat. De styrande utlovar ”en nationell pånyttfödelse”; nu ska landet åter bli starkt i en omvärld där många varnar för Kinas ambitioner.
I Europa
… är exempelvis flygplatsen Heathrow i London, hamnen i Piraeus utanför Aten, elnätet i Portugal samt fotbollslagen Inter i Italien och Wolverhampton i England numera i kinesisk ägo.
Sverige
… tillhör de europeiska länder som Kina gärna satsar i även om investeringarna än så länge begränsats till delar av fordonsindustrin (Volvo Cars och Nevs i Trollhättan), Nordic paper (i Säffle, Bäckhammar och Åmotfors) och Filmstaden SF Bio. En hel del pengar har också satsats i Arlanda Express, Spotify och livsmedelsföretaget Oatly.
