Industriarbetarnas tidning

Telefonen som skulle hålla i 40 år

27 oktober, 2020

Skrivet av

ArkivbildEN | Sommaren 1978
Knapptelefonen Diavox hade precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona. 

Men som framgår av bilden var fingerskivan inte helt uträknad ännu. Ja, den där runda petmojen med tio numrerade hål i. Hål som man stoppade in ett finger i, varpå man vred skivan tills det tog stopp och därefter drog ut fingret i väntan på att skivan hade åkt tillbaka till ursprungsläget, så att man kunde slå nästa siffra.

Och för att sådant skulle bli rätt och riktigt krävdes det kompetens. Anställda som visste hur man borrade och monterade in rätt axlar, fjädrar och andra små komponenter. 

Dessutom fanns det ju krav på att telefonerna skulle vara stryktåliga. Detta minns Jan-Anders Månsson, som arbetade på Karlskronafabriken vid den här tiden:
– Ja, jag har för mig att det var någon som hade räknat ut att den skulle hålla i 40 år. Lite skillnad mot i dag alltså, när folk ska byta ut sin mobiltelefon efter bara några år! 

Ett par droppar olja.

Det minns Jan-Anders Månsson att man brukade smörja in vid centrumaxeln, axeln som fingerskivan snurrade runt. Detta gjordes alltid före montering.

1896

uppfanns fingerskivan i USA, och kom i bruk i Sverige några decennier senare. Efter 1990 var det knappt någon som efterfrågade fingerskivor längre. Däremot mobiltelefoner. Ericssons, bland annat. Eller Nokia. Men det är en annan historia.  

2,5 miljoner

kobratelefoner tillverkades vid LM Ericssons fabrik i Karlskrona mellan 1956 och 1982. I dag anses den modellen vara en klassiker inom industridesign. Fingerskivsstommen på bild kan vara en som är avsedd för just en kobra. Eller ”Ericofon”, som den också kallades. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

Det skulle va husvagn …

Det skulle va husvagn …

Året är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Timlönen vid Lilla Edets pappersbruk under det ekonomiska glansåret 1963 var 4,70 kronor.

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

Att gallra och röja i skogen – det är det bästa Gunnar Wetterberg vet. Då släpper han tankarna på bokprojekt, Fråga Lund och allt annat.

Tunneljobb

Tunneljobb

Klockan är 14.36 på Boas industriservice AB/Henriksdals reningsverk.

Stopp i valsen

Stopp i valsen

Ögonblicket Klockan är 15.40 på Holmen Strömsbruk. Plötsligt far Erik Viklund upp ur sin stol och ut ur kontrollrummet, stannar beläggningsmaskinen och dyker ner på golvet. Skiftlaget har just ställt om maskinen och gått ner i bredd. Kartongen bestryks med polyester och sidorna kapas till rätt bredd. Remsorna på sidorna – eller ”remsen” som de […]

De gamla och havet

De gamla och havet

Fotografen Kicki Lundgren intresserar sig för hur det är att bli äldre och hur kroppen – och vår syn på den – förändras. Se hennes bilder ur projektet Los Viejos.

Kassako på löpande band

Kassako på löpande band

År 1979 rullade det på för svensk bilindustri.

En värld att bevara

En värld att bevara

Fotografen Tommy Pedersen vill genom sina bilder visa vilken fantastisk natur vi har och att den är värd att bevara för framtida generationer.