Industriarbetarnas tidning

Telefonen som skulle hålla i 40 år

27 oktober, 2020

Skrivet av

ArkivbildEN | Sommaren 1978
Knapptelefonen Diavox hade precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona. 

Men som framgår av bilden var fingerskivan inte helt uträknad ännu. Ja, den där runda petmojen med tio numrerade hål i. Hål som man stoppade in ett finger i, varpå man vred skivan tills det tog stopp och därefter drog ut fingret i väntan på att skivan hade åkt tillbaka till ursprungsläget, så att man kunde slå nästa siffra.

Och för att sådant skulle bli rätt och riktigt krävdes det kompetens. Anställda som visste hur man borrade och monterade in rätt axlar, fjädrar och andra små komponenter. 

Dessutom fanns det ju krav på att telefonerna skulle vara stryktåliga. Detta minns Jan-Anders Månsson, som arbetade på Karlskronafabriken vid den här tiden:
– Ja, jag har för mig att det var någon som hade räknat ut att den skulle hålla i 40 år. Lite skillnad mot i dag alltså, när folk ska byta ut sin mobiltelefon efter bara några år! 

Ett par droppar olja.

Det minns Jan-Anders Månsson att man brukade smörja in vid centrumaxeln, axeln som fingerskivan snurrade runt. Detta gjordes alltid före montering.

1896

uppfanns fingerskivan i USA, och kom i bruk i Sverige några decennier senare. Efter 1990 var det knappt någon som efterfrågade fingerskivor längre. Däremot mobiltelefoner. Ericssons, bland annat. Eller Nokia. Men det är en annan historia.  

2,5 miljoner

kobratelefoner tillverkades vid LM Ericssons fabrik i Karlskrona mellan 1956 och 1982. I dag anses den modellen vara en klassiker inom industridesign. Fingerskivsstommen på bild kan vara en som är avsedd för just en kobra. Eller ”Ericofon”, som den också kallades. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Varde juleljus

Varde juleljus

Liljeholmens stearinfabrik i Danvikstull på Södermalm i Stockholm, 1926. De största julljusen måste hängas upp då de ska poleras.

Paus på propellern

Paus på propellern

Vi bjuder på en arkivbild från 1946, som faktiskt kan fara med viss osanning.

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

En sommar i Småland

En sommar i Småland

Arkivbilden Torsten Ullmans verkstadsfabrik i småländska Moheda 1974. Det är den 22 juli 1974. En måndag.Inne på Torsten Ullmans verkstadsfabrik i småländska Moheda sitter studenten Inga-Lill Axelsson på en stol och arbetar framför en av fabrikens pelarborrmaskiner. Hon hade fått sommarjobb här. Det är oklart när Inga-Lill Axelsson ansökte om sommarjobbet, men troligtvis under vårkanten […]

Kost, logi – och jobb

Kost, logi – och jobb

Folkets hus i Skönsberg, Sundsvall 1951. Urhi Karlsson får sig en tallrik spenatsoppa serverad av Helga Rödén.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

Det skulle va husvagn …

Det skulle va husvagn …

Året är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.