Industriarbetarnas tidning

Telefonen som skulle hålla i 40 år

27 oktober, 2020

Skrivet av

ArkivbildEN | Sommaren 1978
Knapptelefonen Diavox hade precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona. 

Men som framgår av bilden var fingerskivan inte helt uträknad ännu. Ja, den där runda petmojen med tio numrerade hål i. Hål som man stoppade in ett finger i, varpå man vred skivan tills det tog stopp och därefter drog ut fingret i väntan på att skivan hade åkt tillbaka till ursprungsläget, så att man kunde slå nästa siffra.

Och för att sådant skulle bli rätt och riktigt krävdes det kompetens. Anställda som visste hur man borrade och monterade in rätt axlar, fjädrar och andra små komponenter. 

Dessutom fanns det ju krav på att telefonerna skulle vara stryktåliga. Detta minns Jan-Anders Månsson, som arbetade på Karlskronafabriken vid den här tiden:
– Ja, jag har för mig att det var någon som hade räknat ut att den skulle hålla i 40 år. Lite skillnad mot i dag alltså, när folk ska byta ut sin mobiltelefon efter bara några år! 

Ett par droppar olja.

Det minns Jan-Anders Månsson att man brukade smörja in vid centrumaxeln, axeln som fingerskivan snurrade runt. Detta gjordes alltid före montering.

1896

uppfanns fingerskivan i USA, och kom i bruk i Sverige några decennier senare. Efter 1990 var det knappt någon som efterfrågade fingerskivor längre. Däremot mobiltelefoner. Ericssons, bland annat. Eller Nokia. Men det är en annan historia.  

2,5 miljoner

kobratelefoner tillverkades vid LM Ericssons fabrik i Karlskrona mellan 1956 och 1982. I dag anses den modellen vara en klassiker inom industridesign. Fingerskivsstommen på bild kan vara en som är avsedd för just en kobra. Eller ”Ericofon”, som den också kallades. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Passar som gjutet

Passar som gjutet

Hett arbete. Hackås, Jämtland, en juli­dag 1983. Det är sommar. Om det är varmt ute förtäljer inte bilden, men inn­e på Hackås Precisionsgjuteri – i gjuteriet­s hjärta – torde det vara det. Där står i alla fall Bert Olsson och häller flera hundra grader hett och smält aluminium i gipsformar medan kollegan Mikael Eriksson hämtar […]

När kungen gjorde finpapper i Lessebo

När kungen gjorde finpapper i Lessebo

Lessebo, Småland, en tidig aprildag 1978. Sveriges kung, 31-årige Carl XVI Gustaf, får lära sig konsten att göra papper på traditionellt gammalt vis.

Tick tack, tick tack …

Tick tack, tick tack …

Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.

Hatten av för hatten!

Hatten av för hatten!

Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.

Det dagas på Orrefors

Det dagas på Orrefors

Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.

Frimärken på rull i miljonupplaga

Frimärken på rull i miljonupplaga

Klippans pappersbruk i Skåne har tillverkat allsköns saker genom åren. Som den här 4 000 meter långa pappersrullen – specialtillverkad och redo att härmed bli frimärken.

Kaross för en hel busslast

Kaross för en hel busslast

Höglunds förstod i tid att bussen hade ljusare framtid än häst och vagn.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Ger järnet för järnet

Ger järnet för järnet

För gruvarbetarna som borrar efter järn ner­e i Tuolluvaara gruva utanför Kirun­a innebär ju tiden på dygnet ingen egentli­g skillnad.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.