Industriarbetarnas tidning
27 oktober, 2020
Skrivet av Pontus Ohlin
ArkivbildEN | Sommaren 1978
Knapptelefonen Diavox hade precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.
Men som framgår av bilden var fingerskivan inte helt uträknad ännu. Ja, den där runda petmojen med tio numrerade hål i. Hål som man stoppade in ett finger i, varpå man vred skivan tills det tog stopp och därefter drog ut fingret i väntan på att skivan hade åkt tillbaka till ursprungsläget, så att man kunde slå nästa siffra.
Och för att sådant skulle bli rätt och riktigt krävdes det kompetens. Anställda som visste hur man borrade och monterade in rätt axlar, fjädrar och andra små komponenter.
Dessutom fanns det ju krav på att telefonerna skulle vara stryktåliga. Detta minns Jan-Anders Månsson, som arbetade på Karlskronafabriken vid den här tiden:
– Ja, jag har för mig att det var någon som hade räknat ut att den skulle hålla i 40 år. Lite skillnad mot i dag alltså, när folk ska byta ut sin mobiltelefon efter bara några år!
Ett par droppar olja.
Det minns Jan-Anders Månsson att man brukade smörja in vid centrumaxeln, axeln som fingerskivan snurrade runt. Detta gjordes alltid före montering.
uppfanns fingerskivan i USA, och kom i bruk i Sverige några decennier senare. Efter 1990 var det knappt någon som efterfrågade fingerskivor längre. Däremot mobiltelefoner. Ericssons, bland annat. Eller Nokia. Men det är en annan historia.
kobratelefoner tillverkades vid LM Ericssons fabrik i Karlskrona mellan 1956 och 1982. I dag anses den modellen vara en klassiker inom industridesign. Fingerskivsstommen på bild kan vara en som är avsedd för just en kobra. Eller ”Ericofon”, som den också kallades.
Hett arbete. Hackås, Jämtland, en julidag 1983. Det är sommar. Om det är varmt ute förtäljer inte bilden, men inne på Hackås Precisionsgjuteri – i gjuteriets hjärta – torde det vara det. Där står i alla fall Bert Olsson och häller flera hundra grader hett och smält aluminium i gipsformar medan kollegan Mikael Eriksson hämtar […]
Lessebo, Småland, en tidig aprildag 1978. Sveriges kung, 31-årige Carl XVI Gustaf, får lära sig konsten att göra papper på traditionellt gammalt vis.
Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.
Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.
Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.
Klippans pappersbruk i Skåne har tillverkat allsköns saker genom åren. Som den här 4 000 meter långa pappersrullen – specialtillverkad och redo att härmed bli frimärken.
Höglunds förstod i tid att bussen hade ljusare framtid än häst och vagn.
Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.
I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrumsån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.
För gruvarbetarna som borrar efter järn nere i Tuolluvaara gruva utanför Kiruna innebär ju tiden på dygnet ingen egentlig skillnad.
Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.
Lindbäcks trähusfabrik i Piteå har fått in nya ordrar på 1,5 miljard kronor i år.
GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är inte imponerad av regeringens förslag. Trä- och möbelföretagens vd är mer positiv.
Betongföretagen står näst på tur när krisen i byggbranschen tvingar företag till uppsägningar.
Rekonstruktionen som inleddes i januari kunde inte rädda Anebyhusgruppen. Förra veckan begärde de sig själva i konkurs.
Det senaste året har bostadsbyggandet mer än halverats.
Byggkrisen fortsätter slå hårt mot underleverantörerna. Förra veckan lades de största varslen hittills på Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster och Svenska fönster.
Bostadsbyggandet är i en allvarlig kris som kräver politiska åtgärder. Det var budskapet under rundabordsmötet som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) bjudit in till. GS ordförande Per-Olof Sjöö vill se politiska åtgärder.
Den värsta byggkrisen på många år slår hårt mot husföretagen och deras underleverantörer. Svenska fönster tvingas nu säga upp nästan hundra industriarbetare.
