Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

16 oktober, 2020

Skrivet av

Foto: Privat.

Om skribenten

Håkan Wågvi har jobbat i 27 år inom verkstad och industri. I huvudsak med byggnation av tunga lastvagnar och tillverkning av maskiner åt förpackningsindustrin.

Jobbar idag som arbetsterapeut i Ängelholm för att kunna stötta och hjälpa personer i sin vardag och i sitt yrkesliv.

KRÖNIKA Industriarbetare styr inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen. Därför behövs en anställningstrygghet värd namnet, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

Det fanns en tid då det var lite fult att byta jobb. Den som gjorde det kunde mötas av misstänksamhet och besvikna miner. Den som bytte ofta kallades hoppjerka och var inte att lita på.

I dag är inställningen snarare den motsatta. Den som varit på samma ställe i mer än fem år betraktas i bästa fall som lojal, men kan också bli anklagad för att vara förändringsfientlig.

I moderna tider som dessa är det även okej att byta yrke och bransch helt och hållet. Så gjorde jag, och står nu med ena foten i en skyddssko och den andra i en sandal och vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till frågor som en gång var så viktiga.

Det sägs att upplevelser i barndomen påverkar oss för resten av livet. Jag kan intyga att detsamma gäller för arbetslivet. Den som en gång blivit präglad av industrin bär dessa erfarenheter med sig hela vägen till pensionen – i stort som i smått.

När jag varje morgon står framför den tunna pekskärmen för att stämpla in på min mottagning ser jag en stor stämpelklocka i grön hammarlack signerad Ericsson framför mig. Rädslan att få avdrag för sen ankomst finns alltjämt där trots att jag faktiskt vet att jag själv bestämmer över min arbetstid.

När jag hör mina kollegor prata om arbetsmiljö i termer om otydliga uppdrag och att färgen på väggarna känns dyster tänker jag istället på osäkra anställningar och risken för fallolyckor och vibrationsskador. Och när jag pratar om anställningstrygghet kan jag på kollegornas tomma blickar förstå att frågan inte alls är någon het potatis här.

Det kan handla om en bankkris i USA eller en pandemi med sitt ursprung i Asien som kastar en käpp i hjulet.

Arbetsmarknaden för legitimerad personal inom vården är så beskaffad att det inte föreligger någon risk att bli utan jobb. Här är personalbrist mer regel än undantag. Här är man också immun mot den lömska konjunkturen som utan förvarning kan falla ihop, med följden att anställda skickas ut i en osäker arbetslöshet.

Personalen är väl medveten om både situationen och det egna värdet. Så till den milda grad att en del till och med undviker fasta anställningar då vinsterna med att hålla sig lite vid sidan av är stora, och riskerna små.

Marknaden finns alltid där. Du kan välja och vraka bland uppdragen. Inte ens din ålder eller antal år inom yrket påverkar möjligheterna. Man kan säga att det råder en slags passiv anställningstrygghet där engagemanget läggs på individuell utveckling i stället för att samlas för att ta striden om arbetsrätten.

Inom industrin är situationen en helt annan. Här bestäms verksamheten utifrån förutsättningar som skapas på en fri marknad, men också av aktieägare som gärna ser svarta siffror i rapporten.

Principen är enkel: företagen måste ha produkter som någon vill ha och kan betala för. Men här kan en mängd olika saker ställa till det. Det kan handla om en bankkris i USA eller en pandemi med sitt ursprung i Asien som kastar en käpp i hjulet. Det kan också handla om att enskilda företag gör en felsatsning, eller inte alls hänger med i utvecklingen, blir omkörda av sina konkurrenter och därför kastas ut i kylan.

Till skillnad från vården finns det inom industrin inte någon offentlig finansiering och ett givet kundunderlag med etiska frågeställningar att hänvisa till. Varje gång marknaden sviktar och orderstocken krymper måste kostnader kapas. Ett klassiskt spel följer där den ansvarige för verksamheten ser sig tvungen att för aktieägaren visa handlingskraft i syfte att säkerställa företagets fortlevnad genom en plan för framtida avkastningar, men också för att säkra sin egen position. En intressekonflikt mellan arbetarna och arbetsgivaren uppstår sedan när information om minskad orderingång och höga personalkostnader leder till tal om uppsägningar.

Under omständigheter som dessa krävs en aktiv anställningstrygghet för att skapa arbetsro och en dräglig tillvaro för den redan hårt prövade industriarbetaren. Då kan en lag om anställningsskydd som är värd sitt namn vara en bra början.

En kommentar till “Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd

  • Ja, eller hur?! Skrivet med både frågetecken o uttropstecken, därför att det det ansågs som självklart att känna sig trygg i sin anställning o göra det bästa som jag bara kan tills jag går i pension. Men detta finns inte ändå idag eftersom allt utgår efter efterfrågan och att chefen kanske tycker man är i vägen ändär man blir placerad. Här gäller ändå detta med chefgodtycke. Usch, om man skulle berätta får man ju sparken.

Lämna ett svar till Eva-Marie Fernberg Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.