Industriarbetarnas tidning
13 oktober, 2020
Skrivet av Rasmus Lygner
De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar. Och en kompensation för de uteblivna månaderna.
På måndagen lämnade de opartiska ordförandena, opo, sin första skiss till fack och arbetsgivare inom industrin. I dag har de svarat. Skissen från de opartiska ordförandena har som utgångspunkt att fack och arbetsgivare ska sluta ett 29 månader långt avtal.
I sitt svar till de opartiska ordförandena framhåller facken att de är beredda att sluta ett längre avtal, men att förutsättningarna måste vara de rätta. Deras krav gäller bland annat löneökningarna, avsättningarna till delpension och låglönesatsningar.
– Ska det till ett längre avtal, måste man fylla det med ett innehåll som motiverar det. Men vi utesluter inte själva tanken på ett längre avtal, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.
– Vi är beredda att förhandla om ett avtal som är på 17 eller 29 månader, men under förutsättning att för oss viktiga saker finns med i avtalet. Vi vill också ha med försäkringsuppgörelsen som gjordes mellan LO, PTK och Svenskt näringsliv, säger IF Metalls avtalssekretrare Veli-Pekka Säikkälä.
Att teckna ett riktigt kort avtal som går ut redan i vår tror inte Veli-Pekka Säikkälä på. Inte heller ett ettårigt avtal, eftersom facken vill att avtalen löper ut under våren även fortsättningsvis.
Pappers likställer ett avtal på 29 månader från 1 november med ett treårigt avtal, eftersom det då i själva verket har gått 36 månader från att avtalen egentligen gick ut den sista mars.
”Det skulle förvåna mig om Industriarbetsgivarna är beredda att betala det vi vill ha för ett 36-månaders avtal”, skriver förbundsordföranden Pontus Georgsson i ett sms.
Industriarbetsgivarna välkomnar däremot ett längre avtal.
– Det är i linje med tanken bakom Industriavtalet, som ska bidra med stabilitet och långsiktighet på arbetsmarknaden, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna i ett pressmeddelande.
De nya avtalen skulle egentligen varit på plats redan den 1 april i år, och med dem årets löneökningar. Men på grund av coronaviruset sköts avtalsrörelsen upp. Facken inom industrin kräver att medlemmarna kompenseras för perioden från den 1 april till den 31 oktober.
– För oss är det viktigt att vi på något sätt hanterar det faktum att våra medlemmar inte fått någon löneökning från den första april och att det också måste återspeglas i den uppgörelse som nås. Men hur det ska gå till är en senare fråga, säger Per-Olof Sjöö.
Nu ska de opartiska ordförandena, utifrån dagens svar, formulera en hemställan. Den är nästa steg i avtalsrörelsen och ett förslag på hur en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare skulle kunna se ut.
Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]
Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.
Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.
Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.
För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.
Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.
Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.
Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.
Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.
Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]
Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.
Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.
Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.
De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.
21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.
I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.
Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.
”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.
Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.
Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.
Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?
Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.
En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.
För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.
Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”
Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.
Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.
Ser med bestörtning att man talar om avtalsperioder på 17 eller29 månader. hur kan någon facklig förhandlare tänka sig att teckna avtal på så lång tid under en pågående pandemi .
Arbetsgivarna kommer ju att göra allt i deras makt att få låga nivåer i avtalen . att vi skulle hamna på en 3% lönepåslag per år känns som en utopi .
Hoten om strejk de senaste avtalsrörelserna låter ju mest som ”Vargen Kommer”
Det är hög tid att vi verkligen visar våra muskler och visar arbetsgivarna att vi inte år efter år är nöjda med ynkliga lönepåslag .