Industriarbetarnas tidning
13 oktober, 2020 - 16:57
Skrivet av Rasmus Lygner
De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar. Och en kompensation för de uteblivna månaderna.
På måndagen lämnade de opartiska ordförandena, opo, sin första skiss till fack och arbetsgivare inom industrin. I dag har de svarat. Skissen från de opartiska ordförandena har som utgångspunkt att fack och arbetsgivare ska sluta ett 29 månader långt avtal.
I sitt svar till de opartiska ordförandena framhåller facken att de är beredda att sluta ett längre avtal, men att förutsättningarna måste vara de rätta. Deras krav gäller bland annat löneökningarna, avsättningarna till delpension och låglönesatsningar.
– Ska det till ett längre avtal, måste man fylla det med ett innehåll som motiverar det. Men vi utesluter inte själva tanken på ett längre avtal, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.
– Vi är beredda att förhandla om ett avtal som är på 17 eller 29 månader, men under förutsättning att för oss viktiga saker finns med i avtalet. Vi vill också ha med försäkringsuppgörelsen som gjordes mellan LO, PTK och Svenskt näringsliv, säger IF Metalls avtalssekretrare Veli-Pekka Säikkälä.
Att teckna ett riktigt kort avtal som går ut redan i vår tror inte Veli-Pekka Säikkälä på. Inte heller ett ettårigt avtal, eftersom facken vill att avtalen löper ut under våren även fortsättningsvis.
Pappers likställer ett avtal på 29 månader från 1 november med ett treårigt avtal, eftersom det då i själva verket har gått 36 månader från att avtalen egentligen gick ut den sista mars.
”Det skulle förvåna mig om Industriarbetsgivarna är beredda att betala det vi vill ha för ett 36-månaders avtal”, skriver förbundsordföranden Pontus Georgsson i ett sms.
Industriarbetsgivarna välkomnar däremot ett längre avtal.
– Det är i linje med tanken bakom Industriavtalet, som ska bidra med stabilitet och långsiktighet på arbetsmarknaden, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna i ett pressmeddelande.
De nya avtalen skulle egentligen varit på plats redan den 1 april i år, och med dem årets löneökningar. Men på grund av coronaviruset sköts avtalsrörelsen upp. Facken inom industrin kräver att medlemmarna kompenseras för perioden från den 1 april till den 31 oktober.
– För oss är det viktigt att vi på något sätt hanterar det faktum att våra medlemmar inte fått någon löneökning från den första april och att det också måste återspeglas i den uppgörelse som nås. Men hur det ska gå till är en senare fråga, säger Per-Olof Sjöö.
Nu ska de opartiska ordförandena, utifrån dagens svar, formulera en hemställan. Den är nästa steg i avtalsrörelsen och ett förslag på hur en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare skulle kunna se ut.
Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]
Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.
Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.
Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.
Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.
Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.
Inflationen slår hårt mot alla – men allra mest mot dem som har små marginaler. Hur facken hanterar det kan avgöra om LO håller samman eller inte i avtalsrörelsen.
”Det här sätter hela LO:s möjlighet att komma överens på ett enormt prov”, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska modeföretag som H&M att det är nytt och fräscht?
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt.
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.
Den som kan spara 15 TWh el på det billigaste och smartaste sättet vinner auktionen och får statliga pengar att genomföra besparingen. Det är Fossilfritt Sveriges förslag.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.
Ser med bestörtning att man talar om avtalsperioder på 17 eller29 månader. hur kan någon facklig förhandlare tänka sig att teckna avtal på så lång tid under en pågående pandemi .
Arbetsgivarna kommer ju att göra allt i deras makt att få låga nivåer i avtalen . att vi skulle hamna på en 3% lönepåslag per år känns som en utopi .
Hoten om strejk de senaste avtalsrörelserna låter ju mest som ”Vargen Kommer”
Det är hög tid att vi verkligen visar våra muskler och visar arbetsgivarna att vi inte år efter år är nöjda med ynkliga lönepåslag .