Industriarbetarnas tidning
13 oktober, 2020
Skrivet av Rasmus Lygner
De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar. Och en kompensation för de uteblivna månaderna.
På måndagen lämnade de opartiska ordförandena, opo, sin första skiss till fack och arbetsgivare inom industrin. I dag har de svarat. Skissen från de opartiska ordförandena har som utgångspunkt att fack och arbetsgivare ska sluta ett 29 månader långt avtal.
I sitt svar till de opartiska ordförandena framhåller facken att de är beredda att sluta ett längre avtal, men att förutsättningarna måste vara de rätta. Deras krav gäller bland annat löneökningarna, avsättningarna till delpension och låglönesatsningar.
– Ska det till ett längre avtal, måste man fylla det med ett innehåll som motiverar det. Men vi utesluter inte själva tanken på ett längre avtal, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.
– Vi är beredda att förhandla om ett avtal som är på 17 eller 29 månader, men under förutsättning att för oss viktiga saker finns med i avtalet. Vi vill också ha med försäkringsuppgörelsen som gjordes mellan LO, PTK och Svenskt näringsliv, säger IF Metalls avtalssekretrare Veli-Pekka Säikkälä.
Att teckna ett riktigt kort avtal som går ut redan i vår tror inte Veli-Pekka Säikkälä på. Inte heller ett ettårigt avtal, eftersom facken vill att avtalen löper ut under våren även fortsättningsvis.
Pappers likställer ett avtal på 29 månader från 1 november med ett treårigt avtal, eftersom det då i själva verket har gått 36 månader från att avtalen egentligen gick ut den sista mars.
”Det skulle förvåna mig om Industriarbetsgivarna är beredda att betala det vi vill ha för ett 36-månaders avtal”, skriver förbundsordföranden Pontus Georgsson i ett sms.
Industriarbetsgivarna välkomnar däremot ett längre avtal.
– Det är i linje med tanken bakom Industriavtalet, som ska bidra med stabilitet och långsiktighet på arbetsmarknaden, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna i ett pressmeddelande.
De nya avtalen skulle egentligen varit på plats redan den 1 april i år, och med dem årets löneökningar. Men på grund av coronaviruset sköts avtalsrörelsen upp. Facken inom industrin kräver att medlemmarna kompenseras för perioden från den 1 april till den 31 oktober.
– För oss är det viktigt att vi på något sätt hanterar det faktum att våra medlemmar inte fått någon löneökning från den första april och att det också måste återspeglas i den uppgörelse som nås. Men hur det ska gå till är en senare fråga, säger Per-Olof Sjöö.
Nu ska de opartiska ordförandena, utifrån dagens svar, formulera en hemställan. Den är nästa steg i avtalsrörelsen och ett förslag på hur en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare skulle kunna se ut.
Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]
Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.
Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.
Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.
Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.
Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.
Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.
I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.
Fack och arbetsgivare inom industrin har enats om löneökningar på 5,4 procent i 29 månader.
Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.
Nästan alla massa- och pappersbruk i Sverige har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19. ”Det var inte helt oväntat”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson, som själv drabbats av sjukdomen.
Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.
Det är inte smittan eller företags framtid som skapar oro på Elitfönster i Lenhovda under pandemin – utan stressen.
Första stoppet kom i mars. En våg av skyddsombudsstopp drog fram över landet med anledning av coronaviruset under våren 2020. Men Arbetsmiljöverket hävde fler än hälften.
På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.
LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.
Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.
”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.
Pappers var nära att gå ut i konflikt, men gav till slut upp kampen om högre löneökningar.
Är det klart vilka nya löner som gäller nu inom industrin? Nej, Pappers förhandlar fortfarande. Avtalsrörelsen är ännu inte över. Ett dygn efter att det normerande Industriavtalet skrevs under saknas det fortfarande ett avtal för massa- och pappersindustrin. Igår förhandlade Pappers avtalsdelegation med Industriarbetsgivarna till långt in på kvällen, dock utan resultat. Förhandlingarna ajournerades och […]
Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner, skriver DA:s reporter Harald Gatu.
Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.
Den automatiska tvätten har sparat axlar på Atlas industrial print i Motala.
Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]
Arbetsbördan har snarare ökat än minskat i industrin sedan coronan slog till.
På GKN i Köping känner man av stressen, men tycker att företaget har hanterat smittan bra.
Mer makt åt facken behöver inte nödvändigtvis innebära en bättre arbetsmiljö, anser Centerpartiets arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl.
Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har tilldelats Pennskaftspriset för sitt journalistiska arbete.
IF Metall har mejlat var och en av ledamöterna i Arbetsmarknadsutskottet.
Ser med bestörtning att man talar om avtalsperioder på 17 eller29 månader. hur kan någon facklig förhandlare tänka sig att teckna avtal på så lång tid under en pågående pandemi .
Arbetsgivarna kommer ju att göra allt i deras makt att få låga nivåer i avtalen . att vi skulle hamna på en 3% lönepåslag per år känns som en utopi .
Hoten om strejk de senaste avtalsrörelserna låter ju mest som ”Vargen Kommer”
Det är hög tid att vi verkligen visar våra muskler och visar arbetsgivarna att vi inte år efter år är nöjda med ynkliga lönepåslag .