Alltid minnas, aldrig normalisera
Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Krönika ”Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR”, skriver journalisten Lisa Bjurwald, efter att nazistiska Gyllene gryning klassats som kriminell organisation av grekisk domstol.
Om skribenten
Lisa Bjurwald är journalist, kolumnist och författare. Har bland annat skrivit Europas skam, Skrivbordskrigarna och nu senast om BB-krisen.
En grekisk domstol har i veckan beslutat att klassa landets ökända nazistparti Gyllene gryning som en kriminell organisation. Bland annat har mordet på en antifascistisk rappare år 2013 kunnat knytas till partiet. Nu riskerar partiledningen fängelse i upp till 15 år. Rättegången har tagit över fem år och den långsamma och metodiska approachen lönade sig uppenbarligen.
Vad kan övriga Europa lära av domen? Man ska vara försiktig med den uttjatade termen “historisk”, men i det här fallet är det befogat att tala om en historisk dom. Bristen på konkret politisk, polisiär och juridisk handling mot den här formen av extremism – gentemot jihadismen har Europa tagit i med sådan kraft att vanliga muslimer svepts med och drabbats av till exempel rasprofilering – har varit oroande under en lång tid.
Sverige är något av ett skräckexempel av passivitet inför den mordiska vit makt-ideologin.
Nu har ett europeiskt land brutit passiviteten, och det blir mycket spännande att se hur det kan influera andra länder till att tänka nytt och mer handlingskraftigt kring sina inhemska rörelser och partier. Exempelvis genom att sikta in sig på en organisation i sin helhet och lägga resurser på att förbereda ett starkt åtal, i stället för “strategin” att sätta dit enskilda aktivister för småbrott om och om igen.
Sverige är något av ett skräckexempel av passivitet inför den mordiska vit makt-ideologin. Vår polis upplåter regelbundet centrala platser åt nazister att sprida hets mot folkgrupp och antidemokratisk propaganda. I vad som i bästa fall var ett hjärnsläpp (i värsta fall vågar man inte tänka på) valde polisen hösten 2019 att förlägga en sådan manifestation till torget tillägnat Raoul Wallenberg, som för att ytterligare spä på skadan är beläget precis invid landets största synagoga. I Grekland har poliser för övrigt tillhört några av Gyllene grynings mest ihärdiga supportrar.
Det blir också spännande att observera den europeiska extremhögerns reaktioner på domen. Redan anas en viss oro, och det med rätta; den innebär ju att de inte längre är oåtkomliga. Visst har det skett och sker individuella fällningar tidigare, men i till exempel Tyskland har man nästan parodiskt länge (det första försöket skedde år 2001) och frekvent försökt förbjuda nazistpartiet NPD – men alltid misslyckats.
Vad gäller Gyllene grynings supportrar får tiden utvisa om de kommer att radikaliseras av den fällande domen, som passar väl in i den förvridna världsbild där “modiga sanningssägare” förföljs av staten, om de kommer att gå under jorden och bida sin tid för att sedan återuppstå, eller om de bara kommer att söka sig till andra grupper med liknande agendor. Individuella preferenser, vänskapsband och externa faktorer som var aktivisterna befinner sig i livet just nu lär avgöra.
Några kommer förhoppningsvis att ta chansen att lämna det destruktiva, sektliknande livet i extremhögern bakom sig. Här har övriga politiska partier i Grekland ett ansvar för att erbjuda attraktiva alternativ, oavsett om de står till höger eller vänster.
Vad kan vi i Sverige lära av den historiska domen? Jo, att det inte räcker med att minnas det förgångna, utan att vi aktivt måste skydda demokratin från att komprometteras.
Vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, nu med denna nya vinkel mot kriminalitet. Och de som hotar och hatar, inte minst på nätet och i sociala medier, måste ställas till svars i långt högre utsträckning än den minimala procent som hamnar inför rätta i dag.
Tar vi som väljare ut vårt missnöje genom att rösta in olämpliga personer i parlament och regeringar, personer som finns i både Gyllene gryning och vårt eget SD, då kan det gå illa.
Omsatt i praktiken innebär den löftesrika fascismen aldrig någon gyllene gryning utan ett kompakt mörker. Nu är det åtminstone godnatt för det här gänget.
