Industriarbetarnas tidning

Bibliotekarien som avslöjade en självmordsvåg

13 november, 2020

Skrivet av

Självmordsfrekvensen bland ensamkommande ungdomar i Sverige är världsunikt hög. Men ingen visste hur det låg till – innan en bibliotekarie i Uppsala började samla in uppgifterna.

Elisabet Rundqvist. Foto: Anna Björkegren

Elisabet Rundqvist har ingen bakgrund inom flyktingrörelsen. När flyktinginvandringen ökade kraftigt år 2015 arbetade hon med nationella biblioteksfrågor. Då många flyktingar började söka sig till biblioteken och deras språkcaféer och lånedatorer kom hon själv i kontakt med flera ensamkommande ungdomar.

Hon började hjälpa till med språkinlärning och samhällsintroduktion och blev med tiden allt mer engagerad. I slutet av 2016 skedde de första tvångsdeportationerna av unga afghaner till Kabul.

– Det var en vattendelare. Vi visste att det fanns minderåriga med på planet, säger hon.

Om ingen dokumenterar så är det ju ingen som vet att det här händer. Det funkade inte för mig.

Under anstormningen av asylansökningar drog Migrationsverkets handläggning ut på tiden. De ensamkommande ungdomarna fick vänta särskilt länge, många över två år på sitt första beslut, som i regel var ett avslag. Många skrevs också upp i ålder efter ifrågasatta åldersutredningar.

När de ensamkommande barnen bedömdes vara över 18 år upphörde kommunernas ansvar och ersättningen till många familje- och HVB-hem ströps. Ungdomarna flyttades antingen till något av Migrationsverkets vuxenboenden, eller tvingades hitta bostad på egen hand. Tusentals ensamkommande rycktes upp ur sin trygghet.

I den här processen, i början av 2017, märkte Elisabet Rundqvist och andra volontärer att många ungdomar började må psykiskt dåligt.

– Vi fanns i samma Facebook-grupper där ungdomarna lärde sig att prata svenska. Och där kom det upp att ”nämen det här är hopplöst, det är ingen idé att leva”. Det började komma väldigt mycket väldigt snabbt, säger hon.

Det lades ut videor där ungdomar självskadade sig och det publicerades självmordsbrev.

– Vi blev otroligt påverkade av det här och fattade att okej, det här är på allvar, det här är inte nåt som någon sitter och gör för att väcka uppmärksamhet, säger hon.

Tillsammans försökte volontärerna tala ungdomarna till rätta, hitta en skolkurator eller någon annan i närheten som ungdomen kunde prata med. Många låg uppe och chattade med suicidala ungdomar hela nätterna.

I februari 2017 kontaktade Elisabet Rundqvist Migrationsverket och frågade hur många det var som har tagit sina liv. Hon fick svaret att de inte hade någon sådan statistik. Hon kollade med andra myndigheter och insåg snart att uppgifterna inte fanns någonstans.

– Så det var helt omöjligt att säga hur många som tagit sina liv. Då kände jag, det här är helt absurt, ska de här barnen dö utan att de blir dokumenterade? Ska de bara bli bortglömda – och bortgömda! Om ingen dokumenterar så är det ju ingen som vet att det här händer. Det funkade inte för mig, säger hon.

Elisabet Rundqvist började ta in uppgifter över självmord och självmordsförsök. Hon finkammade media och hörde aktivt av sig till alla nätverk av familjehem och lärare och andra som var i kontakt med ungdomarna.

– Det bara strömmade in, den första gångerna jag skrev så kom det in hur mycket som helst, säger hon.

Stöd och hjälp om självmord

Akut
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

Rädda Barnens stödlinje
Vill du prata med någon? Rädda barnen har en stödlinje som vänder sig särskilt till unga personer som flytt flytt till Sverige. De svarar på arabiska, dari, pashto, somaliska, tigrinja, svenska och engelska. Även för föräldrar.
Telefon: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15–18.

1177
Vårdguiden har en samlingssida med råd och kontaktuppgifter till psykiatriska akutmottagningar. Tel: 1177

Bara under 2017 dokumenterade Elisabet 15 självmord och 177 individer som sammanlagt utfört 258 självmordsförsök. Fram till dagens datum har hon uppgifter om cirka 30 självmord. Hon började också se mönster i sin statistik.

– I många fall var det inte kopplat till avslag på asylansökan, vilket många tror. Det var kopplat till det jag kallar asylmaskineriet, säger hon.

Vissa tog sitt liv innan asylprocessen ens dragit igång, andra när de redan fått permanent uppehållstillstånd.

– Det mönster jag kunde se var att de blivit uppskrivna i ålder och att de har flyttat många gånger, alltså att de blivit uppryckta ur sina sociala nätverk gång på gång, säger hon.

– Flera av de som finns med i den här dokumentationen har flyttat påfallande många gånger. En av de avlidna hade sju flyttar på ett år. Då behöver man inte ett avslag, det här räcker som psykisk påfrestning för att tappa taget, säger hon.

Elisabet Rundqvist försökte hela tiden nå ut till ansvariga för att få någon att reagera på den kunskap hon nu satt på.

– Jag försökte med politiken, jag skrev till partierna, jag skrev till ministrar, till statsråd. Gjorde sammanställningar med siffror. Men det var otroligt svårt att nå fram, säger hon.

Det betyder att svenska politiker, oavsett partifärg, medvetet har låtit närmare 30 barn och unga dö. Det kan jag aldrig förlåta.

Socialstyrelsen gav dock forskare på Karolinska institutet till uppgift att utreda självmordsfrekvensen. De kunde snabbt konstatera det Elisabet redan gjort: Det fanns ingen officiellt statistik att tillgå. Det som fanns var uppgifter från Elisabet och andra ideella krafter.

Forskarna kunde till hundra procent verifiera 12 av de 15 självmord som fanns i materialet från 2017. Resterande tre fall lyckades forskarna inte styrka.

I den forskningsrapport som kom år 2018 konstaterade forskarna att självmordsfrekvensen bland de ensamkommande i Sverige var nio gånger högre än bland motsvarande åldersgrupp i befolkningen, vilket är en internationellt hög siffra. De viktigaste faktorerna bakom de tragiska dödsfallen var de långa handläggningstiderna, att asylsökande saknade tillgång till kvalificerad vård och att många av ungdomarna påfallande ofta ryckts upp ur sina sammanhang och flyttats runt på olika boenden.

Trots att uppgifterna nu var verifierade vetenskapligt väckte rapporten inte någon större uppmärksamhet.

– För mig är det obegripligt att man inte vidtog åtgärder när man visste hur allvarlig situationen var. Det handlade inte om att dela ut uppehållstillstånd till var och en. Det handlade om att låta ungdomarna bo kvar, behålla sin plats i skolan och sina sociala nätverk. Det var inga orimliga förslag, men ingenting hände, säger Elisabet Rundqvist.

För henne är det ett oförlåtligt svek av politikerna.

– Det var viktigare att skicka en signal till omvärlden att inte komma hit, än att rädda livet på de här ungdomarna. Det betyder att svenska politiker, oavsett partifärg, medvetet har låtit närmare 30 barn och unga dö. Det kan jag aldrig förlåta, säger hon.

En kommentar till “Bibliotekarien som avslöjade en självmordsvåg

  • Tack för fantastiskt välskrivna, kristallklara och angelägna artiklar!
    Jag delar så fort jag kan.

    Gratulerar alla läsare av Dagens Arbete till att få kunskap om vad som gäller.

    En familjemedlem är IF Metall medlem och vi läser varje nytt nummer m intresse. Han har haft fast anställning som verkstadsassistent i snart tre år. Om Migrationsverket lyckas verkställa hans utvisningsbeslut så deporteras han till Afghanistan. Arbetsgivaren förlorar en oumbärlig arbetskraft. Vår son förlorar jobbet och, om det vill sig illa, livet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

”Vi tog inte ansvar för Aref eller Ali, utan de dog, Morgan Johansson”, skriver Elisabet Rundqvist.

Fast jobb eller utvisning

Fast jobb eller utvisning

De fick en andra chans till ett liv i Sverige. Men villkoren var hårda. Dagens Arbete har följt killarna som bokstavligen slåss för sin överlevnad på den svenska arbetsmarknaden.

Fem år av förändringar i flyktingpolitiken

Fem år av förändringar i flyktingpolitiken

Sedan flyktingkrisen 2015 har mycket hänt. Här är dagarna då politiken svängde.

I migranternas spår

I migranternas spår

I läckande gummibåtar lyckades mer än en miljon människor ta sig över Medelhavet till Europa under flyktingkrisen 2015. Fem år senare anlände färre än 100 000 personer, och EU-ledare utropade triumferande krisen över. Men vad döljer sig bakom de låga siffrorna?

”Gör läxan, Morgan Johansson”

”Gör läxan, Morgan Johansson”

Osanna klyschor när Morgan Johansson svarar på hanteringen av de unga ensamkommande och nya gymnasielagen, skriver Marga Sandström från organisationen Världen i Värmland.

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.

Ge ungdomarna amnesti nu

Ge ungdomarna amnesti nu

Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.

Vår solidaritet ställs på prov – flyktingamnesti NU!

Det vi bevittnar i Afghanistan dessa dagar är ingenting annat än en tragedi, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

Vi har bekostat de ensamkommandes utbildning och de är redo att börja jobba, men nu kan det sluta med ett utvisningsbeslut, skriver Klara Patzauer, ordförande för föreningen Världen i Värmland.

Gör inte upp med Moderaterna

Lagom till sommarsemestern verkar en regeringskris segla upp. Kommer Miljöpartiet att lämna regeringssamarbetet på grund av flyktingpolitiken? Nu behöver det inte gå så illa. Men frågan om migrationen är onekligen svårlöst och har många dimensioner. Jag måste erkänna att jag inte riktigt begriper Socialdemokraternas agerande just nu. I januariöverenskommelsen beslutade regeringsmajoriteten om att en parlamentarisk […]

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Opinion

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.