Industriarbetarnas tidning

Bibliotekarien som avslöjade en självmordsvåg

13 november, 2020

Skrivet av

Självmordsfrekvensen bland ensamkommande ungdomar i Sverige är världsunikt hög. Men ingen visste hur det låg till – innan en bibliotekarie i Uppsala började samla in uppgifterna.

Elisabet Rundqvist. Foto: Anna Björkegren

Elisabet Rundqvist har ingen bakgrund inom flyktingrörelsen. När flyktinginvandringen ökade kraftigt år 2015 arbetade hon med nationella biblioteksfrågor. Då många flyktingar började söka sig till biblioteken och deras språkcaféer och lånedatorer kom hon själv i kontakt med flera ensamkommande ungdomar.

Hon började hjälpa till med språkinlärning och samhällsintroduktion och blev med tiden allt mer engagerad. I slutet av 2016 skedde de första tvångsdeportationerna av unga afghaner till Kabul.

– Det var en vattendelare. Vi visste att det fanns minderåriga med på planet, säger hon.

Om ingen dokumenterar så är det ju ingen som vet att det här händer. Det funkade inte för mig.

Under anstormningen av asylansökningar drog Migrationsverkets handläggning ut på tiden. De ensamkommande ungdomarna fick vänta särskilt länge, många över två år på sitt första beslut, som i regel var ett avslag. Många skrevs också upp i ålder efter ifrågasatta åldersutredningar.

När de ensamkommande barnen bedömdes vara över 18 år upphörde kommunernas ansvar och ersättningen till många familje- och HVB-hem ströps. Ungdomarna flyttades antingen till något av Migrationsverkets vuxenboenden, eller tvingades hitta bostad på egen hand. Tusentals ensamkommande rycktes upp ur sin trygghet.

I den här processen, i början av 2017, märkte Elisabet Rundqvist och andra volontärer att många ungdomar började må psykiskt dåligt.

– Vi fanns i samma Facebook-grupper där ungdomarna lärde sig att prata svenska. Och där kom det upp att ”nämen det här är hopplöst, det är ingen idé att leva”. Det började komma väldigt mycket väldigt snabbt, säger hon.

Det lades ut videor där ungdomar självskadade sig och det publicerades självmordsbrev.

– Vi blev otroligt påverkade av det här och fattade att okej, det här är på allvar, det här är inte nåt som någon sitter och gör för att väcka uppmärksamhet, säger hon.

Tillsammans försökte volontärerna tala ungdomarna till rätta, hitta en skolkurator eller någon annan i närheten som ungdomen kunde prata med. Många låg uppe och chattade med suicidala ungdomar hela nätterna.

I februari 2017 kontaktade Elisabet Rundqvist Migrationsverket och frågade hur många det var som har tagit sina liv. Hon fick svaret att de inte hade någon sådan statistik. Hon kollade med andra myndigheter och insåg snart att uppgifterna inte fanns någonstans.

– Så det var helt omöjligt att säga hur många som tagit sina liv. Då kände jag, det här är helt absurt, ska de här barnen dö utan att de blir dokumenterade? Ska de bara bli bortglömda – och bortgömda! Om ingen dokumenterar så är det ju ingen som vet att det här händer. Det funkade inte för mig, säger hon.

Elisabet Rundqvist började ta in uppgifter över självmord och självmordsförsök. Hon finkammade media och hörde aktivt av sig till alla nätverk av familjehem och lärare och andra som var i kontakt med ungdomarna.

– Det bara strömmade in, den första gångerna jag skrev så kom det in hur mycket som helst, säger hon.

Stöd och hjälp om självmord

Akut
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

Rädda Barnens stödlinje
Vill du prata med någon? Rädda barnen har en stödlinje som vänder sig särskilt till unga personer som flytt flytt till Sverige. De svarar på arabiska, dari, pashto, somaliska, tigrinja, svenska och engelska. Även för föräldrar.
Telefon: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15–18.

1177
Vårdguiden har en samlingssida med råd och kontaktuppgifter till psykiatriska akutmottagningar. Tel: 1177

Bara under 2017 dokumenterade Elisabet 15 självmord och 177 individer som sammanlagt utfört 258 självmordsförsök. Fram till dagens datum har hon uppgifter om cirka 30 självmord. Hon började också se mönster i sin statistik.

– I många fall var det inte kopplat till avslag på asylansökan, vilket många tror. Det var kopplat till det jag kallar asylmaskineriet, säger hon.

Vissa tog sitt liv innan asylprocessen ens dragit igång, andra när de redan fått permanent uppehållstillstånd.

– Det mönster jag kunde se var att de blivit uppskrivna i ålder och att de har flyttat många gånger, alltså att de blivit uppryckta ur sina sociala nätverk gång på gång, säger hon.

– Flera av de som finns med i den här dokumentationen har flyttat påfallande många gånger. En av de avlidna hade sju flyttar på ett år. Då behöver man inte ett avslag, det här räcker som psykisk påfrestning för att tappa taget, säger hon.

Elisabet Rundqvist försökte hela tiden nå ut till ansvariga för att få någon att reagera på den kunskap hon nu satt på.

– Jag försökte med politiken, jag skrev till partierna, jag skrev till ministrar, till statsråd. Gjorde sammanställningar med siffror. Men det var otroligt svårt att nå fram, säger hon.

Det betyder att svenska politiker, oavsett partifärg, medvetet har låtit närmare 30 barn och unga dö. Det kan jag aldrig förlåta.

Socialstyrelsen gav dock forskare på Karolinska institutet till uppgift att utreda självmordsfrekvensen. De kunde snabbt konstatera det Elisabet redan gjort: Det fanns ingen officiellt statistik att tillgå. Det som fanns var uppgifter från Elisabet och andra ideella krafter.

Forskarna kunde till hundra procent verifiera 12 av de 15 självmord som fanns i materialet från 2017. Resterande tre fall lyckades forskarna inte styrka.

I den forskningsrapport som kom år 2018 konstaterade forskarna att självmordsfrekvensen bland de ensamkommande i Sverige var nio gånger högre än bland motsvarande åldersgrupp i befolkningen, vilket är en internationellt hög siffra. De viktigaste faktorerna bakom de tragiska dödsfallen var de långa handläggningstiderna, att asylsökande saknade tillgång till kvalificerad vård och att många av ungdomarna påfallande ofta ryckts upp ur sina sammanhang och flyttats runt på olika boenden.

Trots att uppgifterna nu var verifierade vetenskapligt väckte rapporten inte någon större uppmärksamhet.

– För mig är det obegripligt att man inte vidtog åtgärder när man visste hur allvarlig situationen var. Det handlade inte om att dela ut uppehållstillstånd till var och en. Det handlade om att låta ungdomarna bo kvar, behålla sin plats i skolan och sina sociala nätverk. Det var inga orimliga förslag, men ingenting hände, säger Elisabet Rundqvist.

För henne är det ett oförlåtligt svek av politikerna.

– Det var viktigare att skicka en signal till omvärlden att inte komma hit, än att rädda livet på de här ungdomarna. Det betyder att svenska politiker, oavsett partifärg, medvetet har låtit närmare 30 barn och unga dö. Det kan jag aldrig förlåta, säger hon.

En kommentar till “Bibliotekarien som avslöjade en självmordsvåg

  • Tack för fantastiskt välskrivna, kristallklara och angelägna artiklar!
    Jag delar så fort jag kan.

    Gratulerar alla läsare av Dagens Arbete till att få kunskap om vad som gäller.

    En familjemedlem är IF Metall medlem och vi läser varje nytt nummer m intresse. Han har haft fast anställning som verkstadsassistent i snart tre år. Om Migrationsverket lyckas verkställa hans utvisningsbeslut så deporteras han till Afghanistan. Arbetsgivaren förlorar en oumbärlig arbetskraft. Vår son förlorar jobbet och, om det vill sig illa, livet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Fast jobb eller utvisning

Fast jobb eller utvisning

De fick en andra chans till ett liv i Sverige. Men villkoren var hårda. Dagens Arbete har följt killarna som bokstavligen slåss för sin överlevnad på den svenska arbetsmarknaden.

Fem år av förändringar i flyktingpolitiken

Fem år av förändringar i flyktingpolitiken

Sedan flyktingkrisen 2015 har mycket hänt. Här är dagarna då politiken svängde.

”Gör läxan, Morgan Johansson”

”Gör läxan, Morgan Johansson”

Osanna klyschor när Morgan Johansson svarar på hanteringen av de unga ensamkommande och nya gymnasielagen, skriver Marga Sandström från organisationen Världen i Värmland.

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.

Ge ungdomarna amnesti nu

Ge ungdomarna amnesti nu

Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

Vi har bekostat de ensamkommandes utbildning och de är redo att börja jobba, men nu kan det sluta med ett utvisningsbeslut, skriver Klara Patzauer, ordförande för föreningen Världen i Värmland.

Gör inte upp med Moderaterna

Lagom till sommarsemestern verkar en regeringskris segla upp. Kommer Miljöpartiet att lämna regeringssamarbetet på grund av flyktingpolitiken? Nu behöver det inte gå så illa. Men frågan om migrationen är onekligen svårlöst och har många dimensioner. Jag måste erkänna att jag inte riktigt begriper Socialdemokraternas agerande just nu. I januariöverenskommelsen beslutade regeringsmajoriteten om att en parlamentarisk […]

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Därför ska du inte protest­rösta på SD”

”Därför ska du inte protest­rösta på SD”

Låt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

Kontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.