Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

25 november, 2020

Debatt Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik, skriver Kajsa Borgnäs, chef för det tyska fackliga utredningsinstitutet ”Arbeit und Umwelt”.

Om skribenten

Kajsa Borgnäs är chef på det tyska fackliga utredningsinstitutet Stiftung Arbeit und Umwelt der IG BCE. Hon sitter
också i styrelsen för IndustriAll i Europa. Författare till En geostrategisk industripolitik för Europa (Arena Idé 2020)

Med coronapandemin genomgår den globala ekonomin en av de djupaste kriserna sedan andra världskriget. Trots att krisen denna gång inte orsakades av det ekonomiska systemet självt, avslöjar den likväl stora svagheter i vår globaliserade kapitalism.

Att munskydd och annan skyddsutrustning inte gick att få tag på i Europa under pandemins mest akuta fas, liksom att många företag var tvungna att ställa in produktionen i toppmoderna anläggningar för att enklare insatsvaror inte längre kunde levereras från utlandet, har tydliggjort att den långt drivna internationella arbetsdelningen också lett till en ny sårbarhet i våra ekonomier och samhällen.

I Europa växer nu en debatt fram om hur en mer aktiv industripolitik bör se ut. Både för att stärka Europas allmänna ekonomiska resiliens, men särskilt för att vi inte ska halka efter inom utvecklingen av den framtida teknik som är avgörande för digitalisiering och hållbar omställning.

Under de senaste åren har framför allt Kina gjort stora framsteg på de här områdena. I rapporten En geostrategisk industripolitik för Europa visar jag på några av de viktigaste lärdomarna som EU:s medlemsländer och institutioner bör dra av Kinas allt mer ambitiösa industristrategi.

Den kinesiska industripolitiken är i dag starkt inriktad på att skapa global teknisk dominans och ”autonomi” inom viktiga framtidsbrancher, exempelvis förnybar energi, grön vätgas, utsläppsneutral industriell produktion, batteriteknik, bränsleceller, AI och molntjänster. Konkret har Kina byggt upp sin industriella kapacitet genom:

  1. Samarbete i gemensamma projekt eller utbytesprogram med utländska företag, universitet och experter.
  2. Välkomnande av utvalda företag och experter genom lättnader bland annat. i visumregler, liksom gynnsamma villkor för företagande och forskning.
  3. Köp av utländska patent eller företag (helt eller delvis).
  4. Forcerad kunskapsöverföring genom användning av olagliga medel som till exempel hacking eller industrispionage.

Genom de nära banden till staten har kinesiska storföretag ofta oerhört generösa finansierings- och produktionsvillkor. På detta sätt har Kina lyckats bygga upp sin egen industriella kapacitet på kort tid samt dumpa priserna på internationella marknader så att andra (europeiska) företag slagits ut. Det tog inte Kina många år att på detta sätt bli världsledande exempelvis inom solcells- och batteriproduktion, och landet verkar nu alltså ställa in sig på dominans inom andra framtida nyckelbrancher.

Kinas imponerande industriella uppbyggnad har återverkningar också på europeisk ekonomi. I grunden handlar detta om att upprätthålla välfärden för Europas medborgare samtidigt som en hållbar omställning blir möjlig. I rapporten identifierar jag tre viktiga utgångspunkter för en framtida europeisk och svensk industripolitisk strategi.

Det är tänkbart att staterna oftare bör gå in som (passiv eller aktiv) ägare i företag som får utvecklingsstöd, och därmed få del av möjliga vinster – inte bara finansiera förluster.

1) Produktionskapacitet inom nyckelindustrier är avgörande för bibehållen välfärd och hållbar omställning.

Vårt historiskt uppbyggda välstånd är industribaserat och hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i omställningen till en hållbar industriell produktion. Vissa industrier och tekniker har med sina många ”framåt- och bakåteffekter” i förädlingskedjorna en nyckelroll i ekonomin, det vill säga för den allmänna teknikutvecklingen och för kvalifikations- och lönenivåer.

Därför är det inte oväsentligt vilka produkter, teknologier och företag som utvecklas här respektive någon annanstans. För en socialt och ekologiskt hållbar utveckling krävs en mer geopolitiskt medveten industripolitik, där framtidsbrancher baserade på förnybar energi – framtidens nyckelteknologier – utvecklas och produceras i Sverige och Europa.

2) Staten behöver inta en mer aktiv roll på vissa marknader.

Kinas framgångsrika innovationssystem bör leda till en generell omprövning av förhållandet mellan marknad och stat när det gäller teknikutveckling även hos oss. Kina har visat att inte bara stöd till innovation och forskning i tidiga teknikutvecklingsstadier är viktigt, utan också att det krävs starkare konkreta stöd till investeringar och produktion.

Det är tänkbart att staterna oftare bör gå in som (passiv eller aktiv) ägare i företag som får utvecklingsstöd, och därmed få del av möjliga vinster – inte bara finansiera förluster. De europeiska statsstödsreglerna måste omförhandlas för att tillåta mer omfattande stöd till (industriell) produktion inom nya teknikområden.

3) EU-samarbete allt mer nödvändigt.

Då de nationella marknaderna och produktionssystemen i Europa – inklusive de svenska – är för små för att bära teknikutvecklingen var och en för sig, blir EU allt viktigare för oss. För Sveriges del innebär det att vi måste bli bättre på att se hur EU kan vara en del av lösningen på våra problem, alltså hur svenskt välstånd hänger samman med europeisk industriell och ekonomisk utveckling.

Den svenska socialdemokratins ofta kritiska EU-hållning bör ge vika för en mer konstruktiv och aktivt medskapande inställning, med fokus på att överbrygga inbyggda ekonomiska intressekonflikter mellan EU:s medlemsstater och koordinera (samfinansiera) gemensamma industriella och tekniska processer. Särskilt nu när flera stora EU-länder vill stärka unionens sociala och miljömässiga fokus borde det vara lättare för den svenska socialdemokratin att se och framhålla fördelarna med en gemensam union och marknad.

Både Coronapandemin, Kinas uppsving och den hållbara omställningen tydliggör således behovet av en mer aktiv ”teknikutvecklingspolitik”. En sådan omprövning av vår traditionella närings- och industripolitik brådskar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

En del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Vem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.