Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

25 november, 2020

Debatt Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik, skriver Kajsa Borgnäs, chef för det tyska fackliga utredningsinstitutet ”Arbeit und Umwelt”.

Om skribenten

Kajsa Borgnäs är chef på det tyska fackliga utredningsinstitutet Stiftung Arbeit und Umwelt der IG BCE. Hon sitter
också i styrelsen för IndustriAll i Europa. Författare till En geostrategisk industripolitik för Europa (Arena Idé 2020)

Med coronapandemin genomgår den globala ekonomin en av de djupaste kriserna sedan andra världskriget. Trots att krisen denna gång inte orsakades av det ekonomiska systemet självt, avslöjar den likväl stora svagheter i vår globaliserade kapitalism.

Att munskydd och annan skyddsutrustning inte gick att få tag på i Europa under pandemins mest akuta fas, liksom att många företag var tvungna att ställa in produktionen i toppmoderna anläggningar för att enklare insatsvaror inte längre kunde levereras från utlandet, har tydliggjort att den långt drivna internationella arbetsdelningen också lett till en ny sårbarhet i våra ekonomier och samhällen.

I Europa växer nu en debatt fram om hur en mer aktiv industripolitik bör se ut. Både för att stärka Europas allmänna ekonomiska resiliens, men särskilt för att vi inte ska halka efter inom utvecklingen av den framtida teknik som är avgörande för digitalisiering och hållbar omställning.

Under de senaste åren har framför allt Kina gjort stora framsteg på de här områdena. I rapporten En geostrategisk industripolitik för Europa visar jag på några av de viktigaste lärdomarna som EU:s medlemsländer och institutioner bör dra av Kinas allt mer ambitiösa industristrategi.

Den kinesiska industripolitiken är i dag starkt inriktad på att skapa global teknisk dominans och ”autonomi” inom viktiga framtidsbrancher, exempelvis förnybar energi, grön vätgas, utsläppsneutral industriell produktion, batteriteknik, bränsleceller, AI och molntjänster. Konkret har Kina byggt upp sin industriella kapacitet genom:

  1. Samarbete i gemensamma projekt eller utbytesprogram med utländska företag, universitet och experter.
  2. Välkomnande av utvalda företag och experter genom lättnader bland annat. i visumregler, liksom gynnsamma villkor för företagande och forskning.
  3. Köp av utländska patent eller företag (helt eller delvis).
  4. Forcerad kunskapsöverföring genom användning av olagliga medel som till exempel hacking eller industrispionage.

Genom de nära banden till staten har kinesiska storföretag ofta oerhört generösa finansierings- och produktionsvillkor. På detta sätt har Kina lyckats bygga upp sin egen industriella kapacitet på kort tid samt dumpa priserna på internationella marknader så att andra (europeiska) företag slagits ut. Det tog inte Kina många år att på detta sätt bli världsledande exempelvis inom solcells- och batteriproduktion, och landet verkar nu alltså ställa in sig på dominans inom andra framtida nyckelbrancher.

Kinas imponerande industriella uppbyggnad har återverkningar också på europeisk ekonomi. I grunden handlar detta om att upprätthålla välfärden för Europas medborgare samtidigt som en hållbar omställning blir möjlig. I rapporten identifierar jag tre viktiga utgångspunkter för en framtida europeisk och svensk industripolitisk strategi.

Det är tänkbart att staterna oftare bör gå in som (passiv eller aktiv) ägare i företag som får utvecklingsstöd, och därmed få del av möjliga vinster – inte bara finansiera förluster.

1) Produktionskapacitet inom nyckelindustrier är avgörande för bibehållen välfärd och hållbar omställning.

Vårt historiskt uppbyggda välstånd är industribaserat och hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i omställningen till en hållbar industriell produktion. Vissa industrier och tekniker har med sina många ”framåt- och bakåteffekter” i förädlingskedjorna en nyckelroll i ekonomin, det vill säga för den allmänna teknikutvecklingen och för kvalifikations- och lönenivåer.

Därför är det inte oväsentligt vilka produkter, teknologier och företag som utvecklas här respektive någon annanstans. För en socialt och ekologiskt hållbar utveckling krävs en mer geopolitiskt medveten industripolitik, där framtidsbrancher baserade på förnybar energi – framtidens nyckelteknologier – utvecklas och produceras i Sverige och Europa.

2) Staten behöver inta en mer aktiv roll på vissa marknader.

Kinas framgångsrika innovationssystem bör leda till en generell omprövning av förhållandet mellan marknad och stat när det gäller teknikutveckling även hos oss. Kina har visat att inte bara stöd till innovation och forskning i tidiga teknikutvecklingsstadier är viktigt, utan också att det krävs starkare konkreta stöd till investeringar och produktion.

Det är tänkbart att staterna oftare bör gå in som (passiv eller aktiv) ägare i företag som får utvecklingsstöd, och därmed få del av möjliga vinster – inte bara finansiera förluster. De europeiska statsstödsreglerna måste omförhandlas för att tillåta mer omfattande stöd till (industriell) produktion inom nya teknikområden.

3) EU-samarbete allt mer nödvändigt.

Då de nationella marknaderna och produktionssystemen i Europa – inklusive de svenska – är för små för att bära teknikutvecklingen var och en för sig, blir EU allt viktigare för oss. För Sveriges del innebär det att vi måste bli bättre på att se hur EU kan vara en del av lösningen på våra problem, alltså hur svenskt välstånd hänger samman med europeisk industriell och ekonomisk utveckling.

Den svenska socialdemokratins ofta kritiska EU-hållning bör ge vika för en mer konstruktiv och aktivt medskapande inställning, med fokus på att överbrygga inbyggda ekonomiska intressekonflikter mellan EU:s medlemsstater och koordinera (samfinansiera) gemensamma industriella och tekniska processer. Särskilt nu när flera stora EU-länder vill stärka unionens sociala och miljömässiga fokus borde det vara lättare för den svenska socialdemokratin att se och framhålla fördelarna med en gemensam union och marknad.

Både Coronapandemin, Kinas uppsving och den hållbara omställningen tydliggör således behovet av en mer aktiv ”teknikutvecklingspolitik”. En sådan omprövning av vår traditionella närings- och industripolitik brådskar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

En del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Vem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

En generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.