Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

25 november, 2020

Debatt Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik, skriver Kajsa Borgnäs, chef för det tyska fackliga utredningsinstitutet ”Arbeit und Umwelt”.

Om skribenten

Kajsa Borgnäs är chef på det tyska fackliga utredningsinstitutet Stiftung Arbeit und Umwelt der IG BCE. Hon sitter
också i styrelsen för IndustriAll i Europa. Författare till En geostrategisk industripolitik för Europa (Arena Idé 2020)

Med coronapandemin genomgår den globala ekonomin en av de djupaste kriserna sedan andra världskriget. Trots att krisen denna gång inte orsakades av det ekonomiska systemet självt, avslöjar den likväl stora svagheter i vår globaliserade kapitalism.

Att munskydd och annan skyddsutrustning inte gick att få tag på i Europa under pandemins mest akuta fas, liksom att många företag var tvungna att ställa in produktionen i toppmoderna anläggningar för att enklare insatsvaror inte längre kunde levereras från utlandet, har tydliggjort att den långt drivna internationella arbetsdelningen också lett till en ny sårbarhet i våra ekonomier och samhällen.

I Europa växer nu en debatt fram om hur en mer aktiv industripolitik bör se ut. Både för att stärka Europas allmänna ekonomiska resiliens, men särskilt för att vi inte ska halka efter inom utvecklingen av den framtida teknik som är avgörande för digitalisiering och hållbar omställning.

Under de senaste åren har framför allt Kina gjort stora framsteg på de här områdena. I rapporten En geostrategisk industripolitik för Europa visar jag på några av de viktigaste lärdomarna som EU:s medlemsländer och institutioner bör dra av Kinas allt mer ambitiösa industristrategi.

Den kinesiska industripolitiken är i dag starkt inriktad på att skapa global teknisk dominans och ”autonomi” inom viktiga framtidsbrancher, exempelvis förnybar energi, grön vätgas, utsläppsneutral industriell produktion, batteriteknik, bränsleceller, AI och molntjänster. Konkret har Kina byggt upp sin industriella kapacitet genom:

  1. Samarbete i gemensamma projekt eller utbytesprogram med utländska företag, universitet och experter.
  2. Välkomnande av utvalda företag och experter genom lättnader bland annat. i visumregler, liksom gynnsamma villkor för företagande och forskning.
  3. Köp av utländska patent eller företag (helt eller delvis).
  4. Forcerad kunskapsöverföring genom användning av olagliga medel som till exempel hacking eller industrispionage.

Genom de nära banden till staten har kinesiska storföretag ofta oerhört generösa finansierings- och produktionsvillkor. På detta sätt har Kina lyckats bygga upp sin egen industriella kapacitet på kort tid samt dumpa priserna på internationella marknader så att andra (europeiska) företag slagits ut. Det tog inte Kina många år att på detta sätt bli världsledande exempelvis inom solcells- och batteriproduktion, och landet verkar nu alltså ställa in sig på dominans inom andra framtida nyckelbrancher.

Kinas imponerande industriella uppbyggnad har återverkningar också på europeisk ekonomi. I grunden handlar detta om att upprätthålla välfärden för Europas medborgare samtidigt som en hållbar omställning blir möjlig. I rapporten identifierar jag tre viktiga utgångspunkter för en framtida europeisk och svensk industripolitisk strategi.

Det är tänkbart att staterna oftare bör gå in som (passiv eller aktiv) ägare i företag som får utvecklingsstöd, och därmed få del av möjliga vinster – inte bara finansiera förluster.

1) Produktionskapacitet inom nyckelindustrier är avgörande för bibehållen välfärd och hållbar omställning.

Vårt historiskt uppbyggda välstånd är industribaserat och hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i omställningen till en hållbar industriell produktion. Vissa industrier och tekniker har med sina många ”framåt- och bakåteffekter” i förädlingskedjorna en nyckelroll i ekonomin, det vill säga för den allmänna teknikutvecklingen och för kvalifikations- och lönenivåer.

Därför är det inte oväsentligt vilka produkter, teknologier och företag som utvecklas här respektive någon annanstans. För en socialt och ekologiskt hållbar utveckling krävs en mer geopolitiskt medveten industripolitik, där framtidsbrancher baserade på förnybar energi – framtidens nyckelteknologier – utvecklas och produceras i Sverige och Europa.

2) Staten behöver inta en mer aktiv roll på vissa marknader.

Kinas framgångsrika innovationssystem bör leda till en generell omprövning av förhållandet mellan marknad och stat när det gäller teknikutveckling även hos oss. Kina har visat att inte bara stöd till innovation och forskning i tidiga teknikutvecklingsstadier är viktigt, utan också att det krävs starkare konkreta stöd till investeringar och produktion.

Det är tänkbart att staterna oftare bör gå in som (passiv eller aktiv) ägare i företag som får utvecklingsstöd, och därmed få del av möjliga vinster – inte bara finansiera förluster. De europeiska statsstödsreglerna måste omförhandlas för att tillåta mer omfattande stöd till (industriell) produktion inom nya teknikområden.

3) EU-samarbete allt mer nödvändigt.

Då de nationella marknaderna och produktionssystemen i Europa – inklusive de svenska – är för små för att bära teknikutvecklingen var och en för sig, blir EU allt viktigare för oss. För Sveriges del innebär det att vi måste bli bättre på att se hur EU kan vara en del av lösningen på våra problem, alltså hur svenskt välstånd hänger samman med europeisk industriell och ekonomisk utveckling.

Den svenska socialdemokratins ofta kritiska EU-hållning bör ge vika för en mer konstruktiv och aktivt medskapande inställning, med fokus på att överbrygga inbyggda ekonomiska intressekonflikter mellan EU:s medlemsstater och koordinera (samfinansiera) gemensamma industriella och tekniska processer. Särskilt nu när flera stora EU-länder vill stärka unionens sociala och miljömässiga fokus borde det vara lättare för den svenska socialdemokratin att se och framhålla fördelarna med en gemensam union och marknad.

Både Coronapandemin, Kinas uppsving och den hållbara omställningen tydliggör således behovet av en mer aktiv ”teknikutvecklingspolitik”. En sådan omprövning av vår traditionella närings- och industripolitik brådskar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

Saila Quicklund (M): Samhall snedvrider konkurrensen samtidigt som många vittnar om allvarliga brister i arbetsmiljön.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Du kanske också vill läsa…

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

En del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Vem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.