Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Den ständigt aktuella liberalen

10 november, 2020

Skrivet av

Krönika I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Foto: Karin Lindgren Strömbäck

Om skribenten

Jan-Ewert Strömbäck är författare till bland annat ”Alla presidenters Mary – om svenskamerikansk kvinnokamp” (2018)

Varje gång jag läser någon uppgörelse eller, för den delen, sympatiyttring med liberalismen vill jag utropa ”Men Kerstin Hesselgren då?”.

Det kan gälla när en liberal januaripartist vill urholka arbetsrätten eller, som nu, när jag tar till mig Nina Björks aktuella genomgång av liberalismen i boken Om man älskar frihet (Wahlström&Widstrand).

Till min förvåning saknas Kerstin Hesselgren, en av den svenska historiens främsta liberaler, i Nina Björks essä. Ändå var hennes signum att hela tiden formulera och tillämpa en ideologi som prioriterade en frihet som inte gjorde avkall på trygghet och jämlikhet. Rätten för kvinnor till arbete och rätten att slippa en patriarkal maktutövning på jobbet är bara en av de frihetsfrågor som hon bevakade.

Jag har umgåtts med Kerstin ”den första” ett antal år, läst, skrivit, debatterat. Hon har kort sagt blivit min favoritliberal, kanske för att hon håller sådan distans mot både nutidens och dåtidens liberaler.

Epitetet ”den första” har att göra med att hon räknas som den första kvinnan som valdes in i Sveriges riksdag (första kammaren). Men Kerstin Hesselgren (1872–1962) var också den första bostadsinspektrisen, skolköksinspektrisen, Sveriges första kvinnliga representant i Nationernas Förbund och ILO och, inte minst, den första yrkesinspektrisen. Hon var chef för den kvinnliga yrkesinspektionen som startade 1913. (Hur många vet att vi hade en sådan?)

För en tvättäkta liberal som Kerstin Hesselgren handlade frihet om just frihet till möjligheter, särskilt för kvinnor.

Efter mina turnéer mellan några av de arkiv som härbärgerar hennes efterlämnade handlingar, Kvinnsam i Göteborg, KB i Stockholm och Arkiv Gävleborg i Gävle, skulle jag vilja döpa om denna pionjär till ”Kerstin den tidlösa”.
Hon kom ofta in på motsättningen mellan arbete och kapital och välkomnade att arbetsgivare och arbetare var på väg bort från en bitter strid: ”Fackföreningarna står inte längre i motsats till samhället de är ett uttryck för det moderna samhällets struktur.”

Inför en internationell kongress i London 1948 åtog sig den svenska kvinnliga yrkesinspektionen att samla in uppgifter på det mentalhygieniska området. Den rapporterade om stressen av arbetsstudier, tempoarbete, bandarbete och likartade arbetsmetoder, ackordssystem, kontroll av arbetet, arbetstakt, stora arbetslokaler och skiftarbete.

”Fackföreningarna står inte längre i motsats till samhället – de är ett uttryck för det moderna samhällets struktur.”

Kerstin Hesselgren

Hesselgren var påverkad av liberalismens store ideolog, John Stuart Mill. I klassikern Om frihet gör han klart att arbetsgivare inte ska ha friheten att strunta i arbetarnas rätt till skydd och säkerhet. Mill för ett resonemang om frihetens gränser. Ska individen ha rätt att skada sig själv om hon eller han vill detta? Nej, svarar Mill, eftersom det bryter mot människans innersta vilja.

John Stuart Mill är referens i Nina Björks aktuella genomgång av liberalismen. Essensen i Björks resonemang är att både liberalismen och vänstern eftersträvar frihet för individen, men liberal frihet är frihet från förtryck, medan vänsterns frihet är frihet till möjligheter.

Här finns skäl att invända. För en tvättäkta liberal som Kerstin Hesselgren handlade frihet om just frihet till möjligheter, särskilt för kvinnor. Ändå var hon inte vänster i dagens mening, utan lämnade påpassligt organisationer som tog alltför stora steg vänsterut.

Nina Björk menar att för liberalen är det viktigt att staten i ett gott samhälle inte tar ställning för vad som är ett bra människoliv, ”utan att den är neutral inför människors olika livsval.” Det stämmer inte för Kerstin Hesselgren, som under hela sitt målmedvetna arbete ville få en ordning som gav människor ett bra liv.

Det är också tveksamt om det stämmer för de socialliberala partierna överhuvudtaget. Politiska styrmedel till människors gagn är inte något främmande för dem.

Det som Nina Björk tillför debatten är att politiska styrmedel, eller styrmedel från marknaden, ingalunda garanterar någon frihet för individen. Och det gäller i alla samhällen, kapitalistiska som socialistiska.

Adam Smith är som sig bör en återkommande referens i Björks bok. Smiths klassiska exempel med den extrema arbetsdelningen i en knappnålsfabrik är tydligt och åskådliggörande för kapitalistisk produktion. Men Björk påminner också om att Smith faktiskt uppehöll sig vid avigsidorna av arbetsdelningen.

Enformigheten bryter ner arbetarens kroppsliga energi. Detta, antyder hon, reflekterar inte liberalerna över. Och jag invänder på nytt: Om det var något som liberalen Kerstin Hesselgren försökte och ibland lyckades komma till rätta med, så var det just detta, utarmningen och alienationen.

I ett avseende är ändå Kerstin Hesselgrens formuleringar barn av sin tid och till och med lätt rogivande för dagens läsare. Apropå olidligt enformiga arbetsuppgifter vill många efter arbetstidens slut, skriver hon, ha olika formen av stimulans – ”den nutida danslusten och de överfyllda biograferna talar här sitt tydliga språk.”

Som politiskt intresserad medborgare och framför allt som före detta arbetsmiljöreporter är jag imponerad över det som denna pionjär åstadkom. Som jag vore en gammal kompis till henne missar jag inte ett tillfälle att påpeka när hon försummas i nutida historieskrivningar.

Om man vill utforska konsten att älska frihet, och tillämpa en frihet som med fördel kan kombineras med jämlikhet och materiella framsteg, så behöver man den tidlösa Kerstin Hesselgren.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

L är både symptom och motor i högergiren

L är både symptom och motor i högergiren

För Liberalerna är det just nu anpassning högerut som gäller – ända till högernationalismen. Det är en sorglig utveckling av ett parti som aldrig riktigt gjort upp med bilden av ”vi och dem”, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

L: ”Så kan vi stoppa växande skugg­samhällen”

L: ”Så kan vi stoppa växande skugg­samhällen”

Nationell folkräkning, mer resurser till gränspolisen och krafttag mot fusket. Så kan vi stoppa skuggsamhället, skriver Liberalernas Roger Haddad och Malin Danielsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Låt bli att luckra upp las

Låt bli att luckra upp las

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

I överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?