Industriarbetarnas tidning

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

26 november, 2020

Skrivet av Charlie Olofsson

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers.

Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd

Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, enligt Angelika Lang, ombudsman på IF Metall. Ofta är det svårt att bevisa att skadan kommer från jobbet.

Angelika Lang, ombudsman IF Metall. Foto: privat

– Det behövs mer forskning om hur belastningsskador uppstår och ett regelverk som gör det lättare att få dem godkända, säger Angelika Lang.

Tvätteriarbetare hör till de särskilt drabbade och det beror på att man upprepar samma rörelser. Här kan rotation vara en lösning, menar Angelika Lang. För bilmekaniker är de handhållna verktygen det största problemet. De är tunga och många har dåligt anpassade grepp, men det värsta är vibrationerna.

− Verktyg måste inte vibrera. Tekniken finns, men vi har inte kommit hela vägen, säger Angelika Lang.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon genom samtal med en representant från arbetsgivaren och ett skyddsombud.

− Jag har givetvis förståelse för att det är corona och svårt att komma ut på arbetsplatserna, men jag tycker verkligen att de borde pratat med personer som jobbar med de olika momenten, säger Angelika Lang.

Lasse Wåhlstedt, Pappers: Se upp för långa pass i trucken

Vibrationer är boven bakom de flesta belastningsskadorna på pappersbruken. Det är viktigt att lyssna när kroppen varnar, uppmanar Lasse Wåhlstedt, arbetsmiljöansvarig på Pappers.

Lasse Wåhlstedt, arbetsmiljöansvarig på Pappers. Foto: David Lundmark

− Många går alldeles för länge med sina problem. Man tar värktabletter och hoppas att det ska gå över.

Han upplever att det har blivit vanligare att jobba långa arbetspass i trucken och vibrationerna sliter på ryggen. Han ser också att det finns risk för överbelastning, till exempel när hårt fastskruvade ventiler ska öppnas. Särskilt vaksam på belastningen tycker han att man ska vara i samband med reparationsstopp för då kan man behöva ta i. Även jobbet vid arkmaskinen och hylshantering i rullmaskin kan bli slitsamt i längden, menar han.

Han tror att problemen med belastningsskador kan minskas genom fler ergonomi-skyddsronder, gärna tillsammans med företagshälsovården, och mer varierade arbetsuppgifter.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.

− Det är möjligen bättre än inget alls, men det känns lite som ett slag i luften. Ska du kunna göra något åt riskerna måste du vara med och se hur arbetet ser ut, säger Lasse Wåhlstedt.

Patrik Karlsson, GS: Det måste finnas tid att använda hjälpmedel

Hjälpmedel som skulle kunna förebygga belastningsskador blir ofta liggande, enligt Patrik Karlsson, arbetsmiljöansvarig på GS.

Patrik Karlsson, arbetsmiljöansvarig på GS.

− Medlemmar är ofta så stressade att de skippar hjälpmedel för att hinna med sina arbetsuppgifter i en slimmad organisation, säger Patrik Karlsson.

Han ser att arbetsgivare ofta inte gör riskbedömningar för bristande ergonomi och därför vet ingen riktigt hur skadliga till exempel upprepade lyft egentligen är. Om det gjordes korrekta riskbedömningar hade arbetsgivaren tvingats avsätta den tid det tar att använda hjälpmedel i produktionen, tror han.

− Om det tar en halv minut längre att göra ett jobb med hjälpmedel än för hand måste det få ta den tiden.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.

Patrik Karlsson har förståelse för att man just nu inte hade möjlighet att besöka arbetsplatserna.

− Om det hade varit under normala omständigheter, som ett sätt att spara tid, hade jag skrikit rakt ut, men nu är det som det är. Vi på GS har själva ersatt vissa besök med telefonsamtal nu under corona, säger han.

En kommentar till “Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

  • I en perfekt värld hade detta redan funnits eller att den försäkring som tecknas hade tänder så att den bet när man skadas på jobbet! Försäkringen/försäkringarna runt arbetsskador skall försäkra den skadade så att den får en jurist/advokat i priset. Alltså en heltäckande försäkring.

    Var har ni varit dom senaste 20 åren när arbetsskadade skrikigt, ropat och gråtit efter adekvat hjälp, stöd och en arbetsskadeförsäkring som verkligen biter och inte lämnar arbetsskadade i sticket.
    150 000 av era medlemmar går mot fattigpension då arbetsskadeförsäkringen inte har varit god nog. Och ingen av dessa som fått godkänd arbetsskada erhåller heller ingen livränta.

    Så vad är en arbetsskadeförsäkring egentligen värd för den skadade?

Lämna ett svar till Tobias Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Unga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Varannan IF Metallare lider av stress

Varannan IF Metallare lider av stress

Över hälften av IF Metalls medlemmar känner sig stressade på jobbet minst en gång i veckan, en lika stor andel får inte påverka sitt eget arbete. Förbundets nya arbetsmiljöundersökning ger en bild av stress, sömnproblem och olust.

Sjuk av skärvätskor

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor.
Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.