Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

1 november, 2020

Skrivet av

PERSPEKTIV Nivån är framtiden. Så enkelt är det. Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner.

Harald Gatu, reporter.

Alla vet vad som gällde. Spelplanen för årets märkliga, uppstyckade avtalsrörelse liknade ingen annan. Bruttonationalproduktionen, BNP, faller i Sverige. BNP rasar i omvärlden. Antalet arbetade timmar i näringslivet sjunker, arbetslösheten stiger. Inget drömläge att samla en fackföreningsrörelse till en kraftansträngning med arbetsgivarna.

Visst, svensk arbetarrörelse har löneförhandlat i kristid förr. Bara under Industriavtalets 23-åriga existens har förhandlarna tvingats ta hänsyn till påfrestningar som Asienkrisen, en sprucken IT-bubbla och finanskraschen. Men den här gången. En pandemi, ett ras i ekonomin bara jämförbart med 1930-talets, en skakig omvärld som kan stänga butiken vilken dag som helst om smittspridningen så kräver.

Det fanns ett annat liv före mars. Men när viruset slog till tog avtalsrörelsen paus just när förhandlarna skulle in på upploppet. Den sista förhandlingsmånaden försköts till oktober. Det var nog tur för facken det. För hur hade avtalen sett ut om uppgörelsen hade undertecknats den 1 april istället för den 1 november?

Nu blev det ett 29-månadersavtal på 5,4 procent. Eller i årstakt: 2,23 procent. Något högre än förra avtalets 2,17 procent i årstaktshöjning och i stort sett i linje med de avtal som har slutits sedan finanskrisens värsta härjningar stökats undan.

Men: de 29 månaderna räknas från den 1 november. Inte från 1 april då det gamla avtalet faktiskt löpte ut. Räknar man in de ”icke-retroaktiva” månaderna från april fram till nu så sjunker årstakten i uppgörelsen till 1,8 procent. Något som lär uppmärksammas av avtalets kritiker.

Men: för facket är nivån strategiskt viktigare än retroaktiviteten. Nivån handlar inte bara om dagens löneökningar, utan minst lika mycket om framtida, att kunna gå in i nästa avtalsrörelse med så höga lönenivåer som möjligt. På så sätt kan man förstå logiken att prioritera nivåhöjning före retroaktiva pengar.

Man kan, om man vill, räkna om 29-månadersavtalet på ett annat sätt. Om avtalets årstakt på 2,23 procent hade gällt i tre år framåt skulle ett sånt avtal ha landat på totalt 6,7 procent. Vilket är snäppet högre än det förra treårsavtalet som – tvärtemot dagens uppgörelse – tecknades i en konjunktur med hyfsat bra drag i.

Då, 2017, skedde också genombrottet för låglönesatsningar. Den låglönesatsningen får nu en extra skjuts genom de gångna årens löneglidning. När lönerna ökat mer än vad avtalen gett så stiger det snitt som låglönesatsningen utgår ifrån. På exempelvis Teknikavtalet blir potten nu högre på arbetsplatser där den genomsnittliga lönen ligger på 26 100 kr eller under – för tre år sedan gällde 24 000 kronor.

Att värdera ett avtal kan göras på flera sätt. Ett är att jämföra utfallet med hur mycket man krävde i utgångsläget. Fackens krav låg på 3 procent. Nu fick man igenom 75 procent av utgångskravet, vilket fackliga förhandlare brukar anse vara godkänt. Reallönerna lär klaras även denna gång, om Riksbankens inflationsprognoser håller.

Vad som kännetecknar detta 29-månadersavtal är att det är ett ”rent” löneavtal – vilket är ovanligt för en så pass lång avtalsperiod. Ingen utökad makt för arbetsgivarna att styra arbetstiderna. Och du behöver inte riskera att tvingas ta ut semestern i maj eller september, såsom arbetsgivarna hade krävt.

Till dagens uppgörelse kan facken foga vårens pensionsavtal med arbetsgivarna. Mer pengar till avtalspensionen och om några år får även den som fyllt 22 år – inte som idag 25-åringar och äldre – inbetalningar till sin framtida pension. Dessutom kommer pensionsinbetalningarna att synas på lönespecifikationen så att man har full koll på hur mycket som har betalats in.

Marie Nilsson såg märkbart nöjd ut efter att ha lett sitt IF Metall i sin första avtalsrörelse. Teknikföretagens debuterande förhandlingschef Tomas Undin tycktes desto mer missmodig. Det behöver inte betyda någonting, men det var slående. Om tjugonio månader står de där igen.

En kommentar till “Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

  • Hela artikeln är ju bara imo en massa förvrängning av fakta för att få avtalet att se bättre ut än vad det är. Som t.ex när ni avfärdar kritikerna när verkligheten är att arbetarna bara får ut 1.8% i årstakt av det här avtalet.
    Sen att de skulle leda till ett bättre avtal nästa gång för att man räknar så som ni vill har ni inga belägg för. Svenskt näringsliv är inte dumma de vet att avtalet egentligen är 1.8% och de kommer att komma ihåg det nästa gång de är dags att förhandla. Sen så kommer ju nästa avtal bero på framtidsutsikterna och inte vad som var i backspegeln.

    Sen är det lite anmärkningsvärt att varje gång man ser lite mörka moln på horisonten så drar man iväg med ett långt avtal med dåliga villkor. Planen är ju att trycka upp en absurd mängd pengar så fort man fått lite kontroll på situationen och i det lägen lär nog industrin gå alldeles utmärkt.
    Kommer aldrig att glömma intervjun med svensk näringslivs representant efter förra 3-års avtalet när han blev tillfrågad vad han tyckte om avtalet och han inte kunde hålla pokerface och utbrast i ett stort leende när han svarade att han tyckte att löneökningstakten var för hög.

Lämna ett svar till Johan Karlsson Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Mer bunden – mer betalt

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Underleverantörer saknar kollektivavtal

Underleverantörer saknar kollektivavtal

Northvolt vill bygga upp en bra arbetsmiljö. Men facken menar att de gör fel från början genom att inte kräva kollektivavtal för underentreprenörer.

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Medicinteknikföretaget Cytiva i Umeå vill inte längre tillåta flextid och har sagt upp avtalet innan förhandlingarna med IF Metall slutförts. ”Så nära en otillåten stridsåtgärd man kan komma”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

IF Metallklubbarna på Scania har förhandlat fram ett lönepåslag på 3,3 procent. 0,6 procentenheter mer än det centrala avtalet.

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

IF Metall och Kommunal bröt mot stadgarna genom att inte informera övriga LO om att de gjorde upp om las.
– Att vi gjort som vi gjort beror på att vi inte känt tillit till varandra, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Opinion

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.