Industriarbetarnas tidning

Industrin överens om löneökningar på 5,4 procent

1 november, 2020

Skrivet av Rasmus Lygner, Pontus Ohlin

Fack och arbetsgivare inom industrin har enats om löneökningar på 5,4 procent i 29 månader. Däremot blir det ingen retroaktiv löneökning från den 1 april.

Artikeln har tillförts en rättelse.

– Det här avtalet innehåller en högre årstakt än det förra avtal vi tecknade. Årstakten ligger på 2,23 procent och det här kommer att bli det nya märket som normerar svensk arbetsmarknad, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson på presskonferensen.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman
Foto: Ylva Bergman

Särskilt viktigt för industrifacken har varit att få avsättningar till delpension och den försäkringsuppgörelse som fack och arbetsgivare enades om under våren. En förutsättning för att arbetsgivarna skulle acceptera den, var att facken gick med på ett längre avtal.

Ett avgörande krav från facken var att få med kravet på låglönesatsning för anställda med en månadslön under 26 100 kronor. Till slut fick man igenom det.

– Eftersom det är en större andel av lågavlönade som är kvinnor så är det också att betrakta som en jämställdhetssatsning, säger GS-facket ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö, GS-fackets ordförande. Foto: David Lundmark

Kampen om låglönesatsningen är dock inte över, eftersom arbetsgivare och fack inte är ense om hur den ska beräknas.

Lönerna höjs med 3 procent den 1 november och sedan med 2,4 procent den 1 april 2022.

– Det här känns ganska rimligt med tanke på omständigheterna, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson till Dagens Arbete, och hänvisar till läget under coronan.

Samtidigt går ju delar av industrin bra?

– Ja det finns de som har jobbat hårt och företaget går bra. Men vi har också de som går till jobbet med ont i magen av oro för att inte behålla jobbet.

Hon säger att det var viktigt att löneökningstakten nu är, något, högre än förra perioden. Trycket från arbetsgivarna att växla ned takten har varit stort.

Varför var just det så viktigt?

– Vi vill ju normera, och då är det viktigt att ha en stabil löneökningstakt som inte går upp och ner, och en takt som ger reallöneökningar.

Även GS ordförande Per-Olof Sjöö är relativt nöjd.

– Man får aldrig som man vill, men på totalen är jag nöjd. Det bästa är att vi lyckas hålla upp nivån, säger han.

Däremot blir det ingen retroaktiv löneökning från den 1 april, då de nya avtalen var tänkta att börja gälla innan avtalsrörelsen sköts upp. Det har varit tvärnej från arbetsgivarna i den frågan.

Många medlemmar är besvikna över detta, vad säger du till dem?

– Det förstår jag. Det var ett viktigt krav. Men när vi såg den slutliga hemställan att det det var 3 procent redan den 1 november, så tyckte vi att det var mer värt än att kompensera bakåt. De 3 procenten har vi ju med oss framåt, säger Per-Olof Sjöö.

Marie Nilsson håller med.

– Det var viktigt att få ett framtungt avtal. Att få 3 procent redan i dag kan man se som en kompensation.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin under söndagens pressträff. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin tycker trots allt att det här var det bästa avtalet som gick att teckna givet de svåra omständigheter som fack och arbetsgivare förhandlade under. Att försöka hitta ett avtal som passar både de företag som drabbats allra hårdast av coronaviruset och de som gått opåverkade genom krisen är ”i praktiken omöjligt”, menar han.

– Det här var en sammantagen bedömning, det bästa vi bedömde att vi kunde göra givet den väldigt stökiga och instabila situation vi har på svensk arbetsmarknad, säger han till DA.

Går det överhuvudtaget att sätta ett märke i det här läget?

– Vi har inte bedömt att det är ett sådant undantagstillstånd, utan vi utgår ifrån att det avtal som vi har ingått kommer att bli normerande för svensk arbetsmarknad.

Sett till svensk industri, tror han att avtalet innebär en något försvagad konkurrenskraft för företagen.

– Det är svårt att hävda att industriparterna har tagit någon som helst hänsyn till den väldigt besvärliga omvärld som vi har. Där förtjänar vi kritik, säger Tomas Undin.

Per Hidesten, Industriarbetsgivarna.

Även Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten tycker att nivån ligger lite väl högt.

– Det är viktigt att det inte leder till färre jobb i industrin.

Men delar av industrin går ju bra?

– Ja, men det finns också de som inte går bra.

Han säger att han jämför med andra länder och där ligger Sveriges löneläge högt, säger han. Därför har arbetsgivarna velat växla ned löneökningstakten.

Det har talats att ni har tryck från andra arbetsgivare i Svenskt Näringsliv att hålla nere löneökningstakten, stämmer det?

– Absolut. Men vi har även egna ambitioner att hålla ned löneökningstakten. Så vi har haft tryck på oss själva också.

Han säger att det viktigaste är att man nu har tecknat ett långt avtal för att få stabilitet.

– Vi har också bockat av stora frågor som pensionerna, att avtalspensionen utökas och betalas ned till 22 års ålder. Den frågan har varit med länge. Nu är den avbockad och det är bra.

Avtalet är alltså värt 5,4 procent. Räknat på 29 månader, som är avtalets längd, är årstakten 2,23 procent. Men räknar man in de månader som har gått sedan avtalen egentligen gick ut den sista mars, blir årstakten 1,8 procent.

Under dagen fortsätter förhandlingarna mellan Pappers och Industriarbetsgivarna. Pappers, som sedan tidigare ställt sig utanför industriavtalet, väljer att i nuläget inte kommentera uppgörelsen. I ett sms skriver förbundsordförande Pontus Georgsson att förbundet ska förhandla med industriarbetsgivarna senare under söndagen.

Han skriver: ”Vårt fokus ligger på att göra BRA avtal för våra medlemmar. Fram till dess förbereder vi oss.” 

Pappers har krävt högre löneökningar än facken inom industrin, 4 procent från 1 april. Men där är Per Hidesten bestämd.

– Nu har vi satt ett märke och det gäller för Pappers som för alla andra.

7 kommentarer till “Industrin överens om löneökningar på 5,4 procent

  • 1,8% i årstakt, det täcker inte hyresökningarna som ligger på 1,95%. Arbetarna går emot fattigare och osäkrare tider. Fler borde bli medlemmar och sedan ställa gemensamma krav och även gå ut i strejk om man inte kommer fram.

  • Det blir alltså 1,8% på 36 månader och inget retroaktivt? Det är ju nästan ett hån mot Kommunals medlemmar och alla andra som inte har haft möjlighet att arbeta hemifrån.

  • Sju månader som man inte kompenseras för , en årlig ökningstakt i jämförelse med 2017 års avtal motsvarande 0.06 % och en nöjd förbundsordförande ! Ja , man får väl tacka då …….

  • Totalt vidrigt, en ren förolämpning mot alla arbetare !!!
    Facken borde skämmas.
    Svenskarna blir bara fattigare, och fattigare.

    Denna 1,8 % löneökningen täcker inte ens inflationen !!!
    Den täcker inget !!!
    Vår lön blir mindre och mindre värd.
    Det är ingen lönehöjning alls, som vi får.
    Svenska folket kommer bli ett gäng fattiglappar i framtiden.

  • Är medlem i metall och har pluggat 1 år och betalat till metall. Nu arbetslös, har jobbat på industri innan. Får ut ca 10.000 kr och undrar om man får ta del av lön ökningen som blev.Mvh M

Lämna ett svar till Lena Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Inga extra pengar till Pappers

Inga extra pengar till Pappers

Pappers var nära att gå ut i konflikt, men gav till slut upp kampen om högre löneökningar.

Pappers förhandlar fortfarande

Pappers förhandlar fortfarande

Är det klart vilka nya löner som gäller nu inom industrin? Nej, Pappers förhandlar fortfarande. Avtalsrörelsen är ännu inte över. Ett dygn efter att det normerande Industriavtalet skrevs under saknas det fortfarande ett avtal för massa- och pappersindustrin. Igår förhandlade Pappers avtalsdelegation med Industriarbetsgivarna till långt in på kvällen, dock utan resultat. Förhandlingarna ajournerades och […]

Märket är satt. Bravo!

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.