Industriarbetarnas tidning

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

1 november, 2020 - 09:00

Skrivet av

Det kan återigen bli strid om låglönesatsningen i efterdyningarna till årets avtalsrörelse.
Inkomster under 26 100 i månaden ska ge kompensation – men parterna är oense om var pengarna ska tas.

Facken är ordentligt nöjda med att få med att få igenom den låglönesatsning som de krävt.
– Den satt långt inne, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Låglönesatsningen går ut på att de som tjänar under 26 100 i månaden ska räknas som om de tjänar 26 100 när man beräknar vilket påslag de ska ha. Eftersom påslaget räknas i procent kommer de därmed bidra mer till potten.

Kravet var gemensamt för hela LO, och backades upp av tjänstemannafacken i förhandlingarna, även fast det inte rör dem. Kraven tycks ha varit med in i det sista i förhandlingarna.

– Vi sa, det blir ingenting om det inte är med. Nu är det en etablerad form och och det var viktigt att få med det en gång till.

På IF Metalls områden finns det vissa grupper som berörs, som till exempel tvätt, och en del anställda på teknikavtalet, medan det inom GS knappt finns några.

– Men för solidariteten inom LO var det viktigt att vi lyckades hålla i det. Det blir enklare för dem som kommer efter, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Förra avtalsrörelsen 2017 fick facket igenom en liknande konstruktion. Då blev det ordentlig strid om hur låglönesatsningen skulle beräknas för avtal utanför industrin. Vilket var märket egentligen?

För de som har mest att tjäna på låglönesatsningen finns inte i industrin utan i låglönebranscher som till exempel hotell och restaurang. Enligt facken ska de ha löneökningar enligt värdet på märket, och utöver det extra pengar till dem som tjänar under 26 100.

– Märket är 5,4 procent, plus låglönesatsning, det är vi tydliga med, annars är det ingen mening, säger Per-Olof Sjöö.

Men arbetsgivarna håller inte med. Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten menar att märket på 5,4 procent inkluderar låglönesatsningen. Kompensationen till de lägst betalda tas från allas gemensamma löneutrymme.

– Det är vår bestämda uppfattning. Det är samma märke som gäller alla.

Arbetsgivarorganisationer som Almega hävdade att låglönesatsningen skulle inkluderas i märket. Facken var dock beredda att ta strid för att det skulle räknas utöver märket och flera varsel lades. Till slut blev lösningen ungefär som facken krävde.

3 kommentarer till “Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

  • Är det inte lite märkligt att bläcket har inte ens torkat på avtalet innan man är oense om vad man är överens om?

    Gör om, gör rätt.

  • Konstruktionen för Teknikavtalets låglönesatsning garanterade endast en högre pott att fördela förra avtalet. Ingen garanti till de som låg under låglönesatsningens nivå. Det blir därför fel att kalls det låglönesatsning. Blir kanske annorlunda denna gången. Annsrs bra med låglönesatsningar.

    • Precis vad jag också hävdar. Benämningen låglönesatsning är missvisande då det sannolikt i allmänhetens ögon antas vara en satsning på de med lägsta löner, vilket det alltså inte är.

Lämna ett svar till Conny Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om las, som man avbröt i höstas. Framför allt vill man få till ett bättre stöd för omställning.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

LO svänger om las

LO svänger om las

”Vi tycker inte att las-uppgörelsen är bra, men för att kunna påverka framåt vill vi att LO är en part”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

IF Metall och Kommunal bröt mot stadgarna genom att inte informera övriga LO om att de gjorde upp om las.
– Att vi gjort som vi gjort beror på att vi inte känt tillit till varandra, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder. Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Svartarbete i offentlig verksamhet är vanligt. Med hjälp av den här checklistan kan upphandlare få bättre koll.

GS kongress

Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

Efter flera timmars debatt lade Henrik Brolin från avdelning 4 fram ett förslag som kunde lösa upp knutarna.

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

GS kongress har dragit igång

GS kongress har dragit igång

Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

Natalia Sparrelid hoppas att hon ska våga ta plats i debatterna på GS-fackets kongress. Medlemmarnas möjlighet att påverka är allra viktigast, och då får förbundet inte vara toppstyrt, anser hon. Vad betyder det för dig att vara kongressombud?– Det är ett stor ansvar, man har en påverkansmöjlighet som man inte bör missa. Jag tycker att […]

Ekonomin i fokus på GS kongress

Ekonomin i fokus på GS kongress

En svag ekonomi har lett till jobbiga besparingar för GS-facket, men också en renodling ”Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt – att bygga organisation och rekrytera medlemmar”, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.