Industriarbetarnas tidning

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

3 november, 2020

Skrivet av

(Uppdaterad)

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Är de nya lönerna för svensk industri satta nu?

Ja. Facken inom industrin, där IF Metall och GS ingår, slöt nya avtal med arbetsgivarna i helgen. Pappers, som har ställt sig utanför samordningen för facken inom industrin, kom överens med arbetsgivarna om de nya lönerna på tisdagen. Alla tre fackförbund har enats om avtal på 5,4 procent i 29 månader. Men Pappers hade hoppats på en betydligt högre siffra.

Får jag 5,4 procent rakt ner i min plånbok?

Nästan, men inte riktigt. 5,4 procent syftar på vad som brukar kallas för ”avtalsvärdet”. Här ingår naturligtvis löneökningarna, men inte bara. I avtalet ingår också avsättningar till deltidspensionen, och avsättningar till det pensionsavtal som fack och arbetsgivare kunde enas om i våras.

Vad innebär det?

Att mer pengar avsätts till din pension. Inom ett par år, kommer att arbetsgivaren att betala in pengar redan från det att du har fyllt 22 år. I dag börjar arbetsgivaren betala till pensionen först när du fyllt 25 år.

För IF Metalls medlemmar går ungefär en halv procentenhet av avtalshöjningen till dessa inbetalningar. Något mindre försvinner för medlemmarna i GS-facket eftersom förbundet valt högre löneökningar framför avsättningar till deltidspensionen.

Hur mycket blir kvar till lönehöjningar när avsättningen till pensionen räknas bort?

Det beror på vilket fackförbund du är medlem i och vilket avtalsområde din arbetsplats tillhör, men omkring 5 procent. Pengarna som blir kvar ska fördelas i förhandlingar mellan arbetsgivaren och det lokala facket, alltså fackklubben på företaget eller avdelningen om företaget inte har någon klubb. Hur pengarna ska fördelas mellan dig och dina arbetskamrater bestäms alltså i de lokala förhandlingarna.

Men när får jag högre lön då?

Från den 1 november gäller det nya avtalet, och därmed löneökningarna. Facken försökte få retroaktiva löneökningar från den 1 april då det förra avtalet gick ut. Men i slutändan prioriterade facken höjda nivåer framför retroaktivitet.

Det blir förhandlingar om lönepotter vid två tillfällen under de kommande 29 månaderna. Först nu i november, då potten uppgår till 2,7 procent för IF Metalls medlemmar. Det motsvarar en lönehöjning på cirka 800 kronor mer i månaden för en genomsnittlig arbetare som går på Teknikavtalet. Om ett och ett halvt år, den 1 april 2022, blir det en ny lokal förhandling. Då ska 2,2 procent fördelas på dig och dina arbetskamrater.

Är jag garanterad någon löneökning?

Det ska du vara, men det ser olika ut på olika avtalsområden. Alla som, till exempel, arbetar på det största industriavtalet, Teknikavtalet, är garanterade minst 485 kronor mer i månaden från den 1 juni nästa år och ytterligare 314 kronor mer ett år senare.

Jag tjänar under 26 100 kronor i månaden, betyder den här
”låglönesatsningen” att jag kan kräva lite extra av chefen?

Syftet med låglönesatsningen är att gynna sådana som dig, det är helt riktigt. Men låglönesatsningen går ut på att alla som tjänar under 26 100 kronor ska räknas som om de tjänar 26 100 kronor när lönepotten beräknas.

Hur då?

Vi tar ett exempel!

En arbetsplats har tio anställda: sex av dem tjänar en bit över 26 100 kronor i månaden, medan fyra av dem tjänar mellan 22 000 och 24 000 kronor. Utifrån deras löner sammanställs en lönepott som ligger till grund för löneökningarna.
Men när man räknar dem med lägre lön, räknar man som om de tjänade 26 100 kronor i månad. Låglönesatsningen gör alltså att de bidrar mer till lönepotten än de skulle gjort utan den. Och i slutändan blir potten som fördelas bland de anställda större.

Så här fungerar det, till exempel, på arbetsplatser som omfattas av Teknikavtalet. Andra avtalsområden har istället det som kallas för ”branschpott”. Här görs inte uträkningen för varje arbetsplats utan för hela branschen. Principen är däremot densamma: de som tjänar mindre än 26 100 kronor ska räknas som om de tjänar 26 100 kronor när potten beräknas.

Vilka vinner på detta då?

Kravet var gemensamt för hela LO och backades även upp av tjänstemannafacken, trots att det inte rör dem. De som tjänar mest på låglönesatsningen finns inte inom industrin, utan inom branscher som, till exempel, hotell och restaurang. Vissa grupper på IF Metalls områden berörs, till exempel Tvättavtalet, och en del anställda på Teknikavtalet, medan det inom GS knappt finns några.

Men än råder oenighet om låglönesatsningen är inkluderad i avtalets 5,4 procent eller inte. Arbetsgivarna anser det, medan facken menar överenskommelsen var 5,4 procent i löneökningar plus låglönesatsningen. Konflikten är alltså varifrån pengarna ska tas.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Industrifacken kräver 3,0 procent

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Så kan lönerna bli rättvisare

Utbildning, kvotering och rätt till heltid. Att minska löneskillnader mellan män och kvinnor är inte lätt, men det finns idéer. Vi frågade avdelningsordförandena för IF Metalls, GS och Pappers vad som borde göras. Här är några av svaren.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.