Industriarbetarnas tidning
3 november, 2020 - 11:47
Skrivet av Rasmus Lygner
(Uppdaterad)
I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.
Är de nya lönerna för svensk industri satta nu?
Ja. Facken inom industrin, där IF Metall och GS ingår, slöt nya avtal med arbetsgivarna i helgen. Pappers, som har ställt sig utanför samordningen för facken inom industrin, kom överens med arbetsgivarna om de nya lönerna på tisdagen. Alla tre fackförbund har enats om avtal på 5,4 procent i 29 månader. Men Pappers hade hoppats på en betydligt högre siffra.
Får jag 5,4 procent rakt ner i min plånbok?
Nästan, men inte riktigt. 5,4 procent syftar på vad som brukar kallas för ”avtalsvärdet”. Här ingår naturligtvis löneökningarna, men inte bara. I avtalet ingår också avsättningar till deltidspensionen, och avsättningar till det pensionsavtal som fack och arbetsgivare kunde enas om i våras.
Vad innebär det?
Att mer pengar avsätts till din pension. Inom ett par år, kommer att arbetsgivaren att betala in pengar redan från det att du har fyllt 22 år. I dag börjar arbetsgivaren betala till pensionen först när du fyllt 25 år.
För IF Metalls medlemmar går ungefär en halv procentenhet av avtalshöjningen till dessa inbetalningar. Något mindre försvinner för medlemmarna i GS-facket eftersom förbundet valt högre löneökningar framför avsättningar till deltidspensionen.
Hur mycket blir kvar till lönehöjningar när avsättningen till pensionen räknas bort?
Det beror på vilket fackförbund du är medlem i och vilket avtalsområde din arbetsplats tillhör, men omkring 5 procent. Pengarna som blir kvar ska fördelas i förhandlingar mellan arbetsgivaren och det lokala facket, alltså fackklubben på företaget eller avdelningen om företaget inte har någon klubb. Hur pengarna ska fördelas mellan dig och dina arbetskamrater bestäms alltså i de lokala förhandlingarna.
Men när får jag högre lön då?
Från den 1 november gäller det nya avtalet, och därmed löneökningarna. Facken försökte få retroaktiva löneökningar från den 1 april då det förra avtalet gick ut. Men i slutändan prioriterade facken höjda nivåer framför retroaktivitet.
Det blir förhandlingar om lönepotter vid två tillfällen under de kommande 29 månaderna. Först nu i november, då potten uppgår till 2,7 procent för IF Metalls medlemmar. Det motsvarar en lönehöjning på cirka 800 kronor mer i månaden för en genomsnittlig arbetare som går på Teknikavtalet. Om ett och ett halvt år, den 1 april 2022, blir det en ny lokal förhandling. Då ska 2,2 procent fördelas på dig och dina arbetskamrater.
Är jag garanterad någon löneökning?
Det ska du vara, men det ser olika ut på olika avtalsområden. Alla som, till exempel, arbetar på det största industriavtalet, Teknikavtalet, är garanterade minst 485 kronor mer i månaden från den 1 juni nästa år och ytterligare 314 kronor mer ett år senare.
Jag tjänar under 26 100 kronor i månaden, betyder den här
”låglönesatsningen” att jag kan kräva lite extra av chefen?
Syftet med låglönesatsningen är att gynna sådana som dig, det är helt riktigt. Men låglönesatsningen går ut på att alla som tjänar under 26 100 kronor ska räknas som om de tjänar 26 100 kronor när lönepotten beräknas.
Hur då?
Vi tar ett exempel!
En arbetsplats har tio anställda: sex av dem tjänar en bit över 26 100 kronor i månaden, medan fyra av dem tjänar mellan 22 000 och 24 000 kronor. Utifrån deras löner sammanställs en lönepott som ligger till grund för löneökningarna.
Men när man räknar dem med lägre lön, räknar man som om de tjänade 26 100 kronor i månad. Låglönesatsningen gör alltså att de bidrar mer till lönepotten än de skulle gjort utan den. Och i slutändan blir potten som fördelas bland de anställda större.
Så här fungerar det, till exempel, på arbetsplatser som omfattas av Teknikavtalet. Andra avtalsområden har istället det som kallas för ”branschpott”. Här görs inte uträkningen för varje arbetsplats utan för hela branschen. Principen är däremot densamma: de som tjänar mindre än 26 100 kronor ska räknas som om de tjänar 26 100 kronor när potten beräknas.
Vilka vinner på detta då?
Kravet var gemensamt för hela LO och backades även upp av tjänstemannafacken, trots att det inte rör dem. De som tjänar mest på låglönesatsningen finns inte inom industrin, utan inom branscher som, till exempel, hotell och restaurang. Vissa grupper på IF Metalls områden berörs, till exempel Tvättavtalet, och en del anställda på Teknikavtalet, medan det inom GS knappt finns några.
Men än råder oenighet om låglönesatsningen är inkluderad i avtalets 5,4 procent eller inte. Arbetsgivarna anser det, medan facken menar överenskommelsen var 5,4 procent i löneökningar plus låglönesatsningen. Konflikten är alltså varifrån pengarna ska tas.
Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.
Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.
Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.
GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.
LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.
Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav?
En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.
Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska modeföretag som H&M att det är nytt och fräscht?
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt.
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.
Den som kan spara 15 TWh el på det billigaste och smartaste sättet vinner auktionen och får statliga pengar att genomföra besparingen. Det är Fossilfritt Sveriges förslag.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.
