Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

(Uppdaterad)

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Är de nya lönerna för svensk industri satta nu?

Ja. Facken inom industrin, där IF Metall och GS ingår, slöt nya avtal med arbetsgivarna i helgen. Pappers, som har ställt sig utanför samordningen för facken inom industrin, kom överens med arbetsgivarna om de nya lönerna på tisdagen. Alla tre fackförbund har enats om avtal på 5,4 procent i 29 månader. Men Pappers hade hoppats på en betydligt högre siffra.

Får jag 5,4 procent rakt ner i min plånbok?

Nästan, men inte riktigt. 5,4 procent syftar på vad som brukar kallas för ”avtalsvärdet”. Här ingår naturligtvis löneökningarna, men inte bara. I avtalet ingår också avsättningar till deltidspensionen, och avsättningar till det pensionsavtal som fack och arbetsgivare kunde enas om i våras.

Vad innebär det?

Att mer pengar avsätts till din pension. Inom ett par år, kommer att arbetsgivaren att betala in pengar redan från det att du har fyllt 22 år. I dag börjar arbetsgivaren betala till pensionen först när du fyllt 25 år.

För IF Metalls medlemmar går ungefär en halv procentenhet av avtalshöjningen till dessa inbetalningar. Något mindre försvinner för medlemmarna i GS-facket eftersom förbundet valt högre löneökningar framför avsättningar till deltidspensionen.

Hur mycket blir kvar till lönehöjningar när avsättningen till pensionen räknas bort?

Det beror på vilket fackförbund du är medlem i och vilket avtalsområde din arbetsplats tillhör, men omkring 5 procent. Pengarna som blir kvar ska fördelas i förhandlingar mellan arbetsgivaren och det lokala facket, alltså fackklubben på företaget eller avdelningen om företaget inte har någon klubb. Hur pengarna ska fördelas mellan dig och dina arbetskamrater bestäms alltså i de lokala förhandlingarna.

Men när får jag högre lön då?

Från den 1 november gäller det nya avtalet, och därmed löneökningarna. Facken försökte få retroaktiva löneökningar från den 1 april då det förra avtalet gick ut. Men i slutändan prioriterade facken höjda nivåer framför retroaktivitet.

Det blir förhandlingar om lönepotter vid två tillfällen under de kommande 29 månaderna. Först nu i november, då potten uppgår till 2,7 procent för IF Metalls medlemmar. Det motsvarar en lönehöjning på cirka 800 kronor mer i månaden för en genomsnittlig arbetare som går på Teknikavtalet. Om ett och ett halvt år, den 1 april 2022, blir det en ny lokal förhandling. Då ska 2,2 procent fördelas på dig och dina arbetskamrater.

Är jag garanterad någon löneökning?

Det ska du vara, men det ser olika ut på olika avtalsområden. Alla som, till exempel, arbetar på det största industriavtalet, Teknikavtalet, är garanterade minst 485 kronor mer i månaden från den 1 juni nästa år och ytterligare 314 kronor mer ett år senare.

Jag tjänar under 26 100 kronor i månaden, betyder den här
”låglönesatsningen” att jag kan kräva lite extra av chefen?

Syftet med låglönesatsningen är att gynna sådana som dig, det är helt riktigt. Men låglönesatsningen går ut på att alla som tjänar under 26 100 kronor ska räknas som om de tjänar 26 100 kronor när lönepotten beräknas.

Hur då?

Vi tar ett exempel!

En arbetsplats har tio anställda: sex av dem tjänar en bit över 26 100 kronor i månaden, medan fyra av dem tjänar mellan 22 000 och 24 000 kronor. Utifrån deras löner sammanställs en lönepott som ligger till grund för löneökningarna.
Men när man räknar dem med lägre lön, räknar man som om de tjänade 26 100 kronor i månad. Låglönesatsningen gör alltså att de bidrar mer till lönepotten än de skulle gjort utan den. Och i slutändan blir potten som fördelas bland de anställda större.

Så här fungerar det, till exempel, på arbetsplatser som omfattas av Teknikavtalet. Andra avtalsområden har istället det som kallas för ”branschpott”. Här görs inte uträkningen för varje arbetsplats utan för hela branschen. Principen är däremot densamma: de som tjänar mindre än 26 100 kronor ska räknas som om de tjänar 26 100 kronor när potten beräknas.

Vilka vinner på detta då?

Kravet var gemensamt för hela LO och backades även upp av tjänstemannafacken, trots att det inte rör dem. De som tjänar mest på låglönesatsningen finns inte inom industrin, utan inom branscher som, till exempel, hotell och restaurang. Vissa grupper på IF Metalls områden berörs, till exempel Tvättavtalet, och en del anställda på Teknikavtalet, medan det inom GS knappt finns några.

Men än råder oenighet om låglönesatsningen är inkluderad i avtalets 5,4 procent eller inte. Arbetsgivarna anser det, medan facken menar överenskommelsen var 5,4 procent i löneökningar plus låglönesatsningen. Konflikten är alltså varifrån pengarna ska tas.