Industriarbetarnas tidning

Viktigt att förstå hur missbruk fungerar

30 november, 2020

Skrivet av

Dilemmat För den som lever nära någon som missbrukar är det lätt att känna skuld, skam och utmattning. Då är det viktigt att förstå hur lite man kan påverka sjukdomen – och att man har rätt att må bra själv.

Bo Blåvarg, Verksamhetschef och psykolog på Ersta Vändpunkten. Verksamhetschef Leg psykolog Ersta Vändpunkten

Man behöver ha stöd i att jag inte är en dålig människa om jag inte orkar längre.

Ett beroende av alkohol eller narkotika är en sjukdom, som tyvärr har en ganska dålig prognos. Det är viktigt för en anhörig att veta, säger psykologen Bo Blåvarg. Många återhämtar sig inte, eller återfaller. Det är något som anhöriga inte kan påverka.

–Beroendet och sjukdomen har sin egen dynamik. Den fortsätter oavsett om jag ringde i lördags eller satte gränser eller inte. Vi gör så gott vi kan men själva sjukdomsförloppet rår vi inte på som anhöriga.

Han möter anhöriga till personer med missbruksproblem i sitt jobb som verksamhetschef på Ersta Vändpunkten i Stockholm. Där får de träffas i grupp, för att komma bort från en ofta kaotisk vardag, inse att de inte är ensamma, och för att få kunskap om hur missbruk fungerar.

En sak som är viktig att förstå, säger Bo Blåvarg, är hur beroendet skadar hjärnan. Minnet och förmågan att planera försämras, och det syns inte alltid utifrån.

– Vi tror att vi pratar med en fungerande person, det känns som vi har ett bra samtal. Men vi pratar med en person som har kraftigt nedsatt minnesfunktion, har svårt med empati och inte kan se sig själv utifrån.

Även motivationen påverkas – vilket gör att den beroende ofta inte söker den vård som behövs. Först kanske av skam, sedan av bristande motivation och oförmåga att se sig själv utifrån.

All denna skada gör att det är svårt att fungera i en relation, även om kärleken till ens nära finns kvar.

För den anhöriga är det förstås väldigt plågsamt, och det gäller att inse att man har rätt att må bra själv ändå. För sin egen skull och för att kunna finnas där för andra anhöriga.

– Man behöver ha stöd i att jag inte är en dålig människa om jag inte orkar längre. Jag har rätt att tänka på mig själv och mitt liv.

Var gränsen går för vad man mäktar med är olika för olika personer, och förstås vilken relation man har till den som missbrukar. Ska man separera från en missbrukande partner? Det finns inget färdigt svar, men man behöver vara medveten om att om man stannar blir man antagligen mer en vårdare än en partner.

– Om man blir den som planerar allt, tar hand om barnen och ser till att det inte finns alkohol hemma, då har man redan en annan sorts relation.

Det man normalt skulle få i en relation kanske man inte kan få, som ömsesidighet, respekt och uppskattning, säger Bo Blåvarg. Då är det viktigt att se till att man får det någon annanstans, och inte klipper av band till vänner och andra.

Barn till missbrukare kan också bli vårdare till sina föräldrar. De kan försöka och försöka hjälpa föräldern utan att lyckas, och in i vuxenvärlden ha med sig en känsla av att inte räcka till, inte vara sedd.

-–Det är viktigt med kunskap om att barnet inte kan påverka. Jag får åka på ett hockeyläger även fast mamma är sjuk. Jag behöver inte ställa om mitt liv, min mamma behöver hjälp av sjukvården. Jag är också en värdefull människa.

En av de allra svåraste situationerna är när ens barn missbrukar. För var slutar ens ansvar för ens barn? Där finns ett program som heter CRAFT, för föräldrar som trots allt vill försöka påverka sitt barn att söka vård. För ofta vill man inte sluta förrän man gjort sitt yttersta.

– Det är oerhört smärtsamt för oss som föräldrar.

Sorgen och smärtan över att en anhörig är sjuk är ofta stor. De måste få finnas. Det gäller att skilja sorgen från skuldkänslorna och tron att man kunde ha gjort något annorlunda.

– Vi gör så gott vi kan, vi räcker inte till till allt, det gör inte vi människor. Om någon är sjuk så är det oerhört tragiskt, men det är inte något man som anhörig kan bota. Vi har inte skuld på det sättet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Förbannade medberoende

Förbannade medberoende

Skrivandet och jobbet hjälpte Daniel Sundström efter att hans bror dött av en överdos

Cyklingen hjälpte Tommy Jeansson ut ur mörkret

Cyklingen hjälpte Tommy Jeansson ut ur mörkret

Han missbrukade allt. Sex, shopping, alkohol. Först när Volvoarbetaren Tommy Jeansson var 50 år förstod han varför han pendlade mellan depression och mani. Tommy Jeansson har ändrat på mycket i sitt liv, men David Bowie och Ulf Lundell finns kvar.

Janne valde att berätta om sin adhd på jobbet

Janne valde att berätta om sin adhd på jobbet

För huvudskyddsombudet Janne Grundelius var det bra att berätta om sin diagnos. Men så behöver det inte vara för alla. Vi har pratat med tre experter om hur man kan tänka.

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Maries son dog av en överdos

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

Marie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Spelandet blev min snuttefilt”

”Spelandet blev min snuttefilt”

134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: ”Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång.” DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

 ”Tjata inte om afterwork!”

 ”Tjata inte om afterwork!”

Äntligen helg och hela arbetslaget ska ut och ”ta en öl” efter jobbet. Blir du pressad att dricka mer än du själv vill?
Eller är du en av dem som tjatar?

”Arbets­platserna bör ha grundläggande kunskap”

”Arbets­platserna bör ha grundläggande kunskap”

Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap om problem, säger Marie Risbeck, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för alkoholprevention.

När drickandet går för långt

När drickandet går för långt

En arbetsgivare ska både ställa upp och ställa krav när alkoholen tar för stor plats. På V-Tab i Göteborg har det förebyggande arbetet räddat ett tiotal medarbetare från att supa bort sina jobb.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?