Industriarbetarnas tidning

Viktigt att förstå hur missbruk fungerar

30 november, 2020

Skrivet av

Dilemmat För den som lever nära någon som missbrukar är det lätt att känna skuld, skam och utmattning. Då är det viktigt att förstå hur lite man kan påverka sjukdomen – och att man har rätt att må bra själv.

Bo Blåvarg, Verksamhetschef och psykolog på Ersta Vändpunkten. Verksamhetschef Leg psykolog Ersta Vändpunkten

Man behöver ha stöd i att jag inte är en dålig människa om jag inte orkar längre.

Ett beroende av alkohol eller narkotika är en sjukdom, som tyvärr har en ganska dålig prognos. Det är viktigt för en anhörig att veta, säger psykologen Bo Blåvarg. Många återhämtar sig inte, eller återfaller. Det är något som anhöriga inte kan påverka.

–Beroendet och sjukdomen har sin egen dynamik. Den fortsätter oavsett om jag ringde i lördags eller satte gränser eller inte. Vi gör så gott vi kan men själva sjukdomsförloppet rår vi inte på som anhöriga.

Han möter anhöriga till personer med missbruksproblem i sitt jobb som verksamhetschef på Ersta Vändpunkten i Stockholm. Där får de träffas i grupp, för att komma bort från en ofta kaotisk vardag, inse att de inte är ensamma, och för att få kunskap om hur missbruk fungerar.

En sak som är viktig att förstå, säger Bo Blåvarg, är hur beroendet skadar hjärnan. Minnet och förmågan att planera försämras, och det syns inte alltid utifrån.

– Vi tror att vi pratar med en fungerande person, det känns som vi har ett bra samtal. Men vi pratar med en person som har kraftigt nedsatt minnesfunktion, har svårt med empati och inte kan se sig själv utifrån.

Även motivationen påverkas – vilket gör att den beroende ofta inte söker den vård som behövs. Först kanske av skam, sedan av bristande motivation och oförmåga att se sig själv utifrån.

All denna skada gör att det är svårt att fungera i en relation, även om kärleken till ens nära finns kvar.

För den anhöriga är det förstås väldigt plågsamt, och det gäller att inse att man har rätt att må bra själv ändå. För sin egen skull och för att kunna finnas där för andra anhöriga.

– Man behöver ha stöd i att jag inte är en dålig människa om jag inte orkar längre. Jag har rätt att tänka på mig själv och mitt liv.

Var gränsen går för vad man mäktar med är olika för olika personer, och förstås vilken relation man har till den som missbrukar. Ska man separera från en missbrukande partner? Det finns inget färdigt svar, men man behöver vara medveten om att om man stannar blir man antagligen mer en vårdare än en partner.

– Om man blir den som planerar allt, tar hand om barnen och ser till att det inte finns alkohol hemma, då har man redan en annan sorts relation.

Det man normalt skulle få i en relation kanske man inte kan få, som ömsesidighet, respekt och uppskattning, säger Bo Blåvarg. Då är det viktigt att se till att man får det någon annanstans, och inte klipper av band till vänner och andra.

Barn till missbrukare kan också bli vårdare till sina föräldrar. De kan försöka och försöka hjälpa föräldern utan att lyckas, och in i vuxenvärlden ha med sig en känsla av att inte räcka till, inte vara sedd.

-–Det är viktigt med kunskap om att barnet inte kan påverka. Jag får åka på ett hockeyläger även fast mamma är sjuk. Jag behöver inte ställa om mitt liv, min mamma behöver hjälp av sjukvården. Jag är också en värdefull människa.

En av de allra svåraste situationerna är när ens barn missbrukar. För var slutar ens ansvar för ens barn? Där finns ett program som heter CRAFT, för föräldrar som trots allt vill försöka påverka sitt barn att söka vård. För ofta vill man inte sluta förrän man gjort sitt yttersta.

– Det är oerhört smärtsamt för oss som föräldrar.

Sorgen och smärtan över att en anhörig är sjuk är ofta stor. De måste få finnas. Det gäller att skilja sorgen från skuldkänslorna och tron att man kunde ha gjort något annorlunda.

– Vi gör så gott vi kan, vi räcker inte till till allt, det gör inte vi människor. Om någon är sjuk så är det oerhört tragiskt, men det är inte något man som anhörig kan bota. Vi har inte skuld på det sättet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Förbannade medberoende

Förbannade medberoende

Skrivandet och jobbet hjälpte Daniel Sundström efter att hans bror dött av en överdos

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Maries son dog av en överdos

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

Marie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Spelandet blev min snuttefilt”

”Spelandet blev min snuttefilt”

134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: ”Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång.” DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

 ”Tjata inte om afterwork!”

 ”Tjata inte om afterwork!”

Äntligen helg och hela arbetslaget ska ut och ”ta en öl” efter jobbet. Blir du pressad att dricka mer än du själv vill?
Eller är du en av dem som tjatar?

”Arbets­platserna bör ha grundläggande kunskap”

”Arbets­platserna bör ha grundläggande kunskap”

Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap om problem, säger Marie Risbeck, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för alkoholprevention.

När drickandet går för långt

När drickandet går för långt

En arbetsgivare ska både ställa upp och ställa krav när alkoholen tar för stor plats. På V-Tab i Göteborg har det förebyggande arbetet räddat ett tiotal medarbetare från att supa bort sina jobb.

När olyckan dröjer sig kvar

När olyckan dröjer sig kvar

Saad Fares lurade döden på jobbet – men han fick ärr i själen, fick utbrott och hade svårt att sova. Doktorn sade post-traumatiskt stress (PTSD), men inte försäkringsbolaget. DA:s experter berättar vad PTSD är och hur man kan bota den.

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

Tre män på sågen i halländska Derome. Två av deras arbetskamrater orkade inte leva längre. Nu träffas de för att prata om det som hände.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.