Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

9 december, 2020

Skrivet av

Krönika De nya avtalen har kommit till i en miljö som inte liknar något annat jag varit med om. Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

I skarven mellan oktober och november träffades det nya avtal för industrin och för GS del innebar det sju nya avtal. Det innebär att en stor majoritet av GS medlemmar har avtal för 29 månader framåt (om inte sista avtalsåret sägs upp).

De nya avtalen har kommit till i en miljö som inte liknar något annat jag varit med om. För det första tvingades vi förlänga de gamla avtalen i mars på grund av en eskalerande smittspridning som vi vid det tillfället inte kunde överblicka konsekvenserna av.

Under våren och sommaren rapporterades om historiska fall i tillväxten och snabbt stigande arbetslöshet. Det som sticker ut är att industrin återhämtat sig snabbt och är tillbaka på samma nivåer som före pandemin. I modern tid har alla kriser drabbat industrin hårdast, nu verkar det som om industrin är draglok istället för släpankare. Detta har ställt nya krav på förhandlingarna inom industrin eftersom våra avtal ska vara normerande för resten av arbetsmarknaden.

Dessutom hade vi ett gemensamt LO-krav på en låglönesatsning som till sin konstruktion var tänkt att gynna avtalsområden med relativt låga lönelägen. Dessa avtalsområden sammanfaller ganska exakt med de som fått det allra tuffast i spåren av pandemin.

Hur ser avtalen ut då? De flesta har nog redan snappat upp det viktigaste i våra uppgörelser. Under de 29 månader som avtalen löper har vi ett samlat värde på 5,4 procent. Utöver det en låglönesatsning som inte är så mycket värd i kronor och ören för GS men oerhört viktig för de förbund som förhandlar efter oss.

Avtalet är framtungt, vilket innebär att största delen av löneökningarna faller ut redan 1 november i år. Vi kan med ganska stor säkerhet säga att vi förhandlat fram reallöneökningar under perioden, det vill säga mer pengar i plånboken till medlemmarna. Vi lyckades också förbättra avtalspensionerna för de ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden, ett krav som vi jobbat länge för.

Ett krav som inte återfinns på ett tydligt sätt i våra uppgörelser är kompensationen för den förlängning vi gjorde av det gamla avtalet. Det beror helt enkelt på att vi var tvungna att prioritera mellan kompensation och avtalsvärde framåt. Ett högre värde i ett nytt avtal har vi med oss framåt och det bygger vi vidare på i kommande förhandlingsrundor.

Hur man värderar ett nytt avtal beror naturligtvis på vilka prioriteringar man gör. Jag tycker trots allt att det är ett styrkebesked från GS och den svenska partsmodellen att vi kan leverera bättre reallön även i så oroliga tider som dessa. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Prispress driver fusk med löner i skogen

Prispress driver fusk med löner i skogen

Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

Det gäller att vi håller ihop

Det är rätt enkelt. Vi måste vara många för att kunna påverka våra löner och villkor, skriver Per-Olof Sjöö.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Märket är satt. Bravo!

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Coronapandemin och jobben

Fjärde vågen – nya ­krafttag mot smittan

Fjärde vågen – nya ­krafttag mot smittan

När industrin körde i gång efter ledigheten möttes de anställda av ännu en omgång restriktioner. Dagens Arbete har pratat med representanter från fyra arbetsplatser som ställer om – igen.