Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

9 december, 2020

Skrivet av

Krönika De nya avtalen har kommit till i en miljö som inte liknar något annat jag varit med om. Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

I skarven mellan oktober och november träffades det nya avtal för industrin och för GS del innebar det sju nya avtal. Det innebär att en stor majoritet av GS medlemmar har avtal för 29 månader framåt (om inte sista avtalsåret sägs upp).

De nya avtalen har kommit till i en miljö som inte liknar något annat jag varit med om. För det första tvingades vi förlänga de gamla avtalen i mars på grund av en eskalerande smittspridning som vi vid det tillfället inte kunde överblicka konsekvenserna av.

Under våren och sommaren rapporterades om historiska fall i tillväxten och snabbt stigande arbetslöshet. Det som sticker ut är att industrin återhämtat sig snabbt och är tillbaka på samma nivåer som före pandemin. I modern tid har alla kriser drabbat industrin hårdast, nu verkar det som om industrin är draglok istället för släpankare. Detta har ställt nya krav på förhandlingarna inom industrin eftersom våra avtal ska vara normerande för resten av arbetsmarknaden.

Dessutom hade vi ett gemensamt LO-krav på en låglönesatsning som till sin konstruktion var tänkt att gynna avtalsområden med relativt låga lönelägen. Dessa avtalsområden sammanfaller ganska exakt med de som fått det allra tuffast i spåren av pandemin.

Hur ser avtalen ut då? De flesta har nog redan snappat upp det viktigaste i våra uppgörelser. Under de 29 månader som avtalen löper har vi ett samlat värde på 5,4 procent. Utöver det en låglönesatsning som inte är så mycket värd i kronor och ören för GS men oerhört viktig för de förbund som förhandlar efter oss.

Avtalet är framtungt, vilket innebär att största delen av löneökningarna faller ut redan 1 november i år. Vi kan med ganska stor säkerhet säga att vi förhandlat fram reallöneökningar under perioden, det vill säga mer pengar i plånboken till medlemmarna. Vi lyckades också förbättra avtalspensionerna för de ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden, ett krav som vi jobbat länge för.

Ett krav som inte återfinns på ett tydligt sätt i våra uppgörelser är kompensationen för den förlängning vi gjorde av det gamla avtalet. Det beror helt enkelt på att vi var tvungna att prioritera mellan kompensation och avtalsvärde framåt. Ett högre värde i ett nytt avtal har vi med oss framåt och det bygger vi vidare på i kommande förhandlingsrundor.

Hur man värderar ett nytt avtal beror naturligtvis på vilka prioriteringar man gör. Jag tycker trots allt att det är ett styrkebesked från GS och den svenska partsmodellen att vi kan leverera bättre reallön även i så oroliga tider som dessa. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Märket är satt. Bravo!

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.