Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

9 december, 2020

Skrivet av

Krönika De nya avtalen har kommit till i en miljö som inte liknar något annat jag varit med om. Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

I skarven mellan oktober och november träffades det nya avtal för industrin och för GS del innebar det sju nya avtal. Det innebär att en stor majoritet av GS medlemmar har avtal för 29 månader framåt (om inte sista avtalsåret sägs upp).

De nya avtalen har kommit till i en miljö som inte liknar något annat jag varit med om. För det första tvingades vi förlänga de gamla avtalen i mars på grund av en eskalerande smittspridning som vi vid det tillfället inte kunde överblicka konsekvenserna av.

Under våren och sommaren rapporterades om historiska fall i tillväxten och snabbt stigande arbetslöshet. Det som sticker ut är att industrin återhämtat sig snabbt och är tillbaka på samma nivåer som före pandemin. I modern tid har alla kriser drabbat industrin hårdast, nu verkar det som om industrin är draglok istället för släpankare. Detta har ställt nya krav på förhandlingarna inom industrin eftersom våra avtal ska vara normerande för resten av arbetsmarknaden.

Dessutom hade vi ett gemensamt LO-krav på en låglönesatsning som till sin konstruktion var tänkt att gynna avtalsområden med relativt låga lönelägen. Dessa avtalsområden sammanfaller ganska exakt med de som fått det allra tuffast i spåren av pandemin.

Hur ser avtalen ut då? De flesta har nog redan snappat upp det viktigaste i våra uppgörelser. Under de 29 månader som avtalen löper har vi ett samlat värde på 5,4 procent. Utöver det en låglönesatsning som inte är så mycket värd i kronor och ören för GS men oerhört viktig för de förbund som förhandlar efter oss.

Avtalet är framtungt, vilket innebär att största delen av löneökningarna faller ut redan 1 november i år. Vi kan med ganska stor säkerhet säga att vi förhandlat fram reallöneökningar under perioden, det vill säga mer pengar i plånboken till medlemmarna. Vi lyckades också förbättra avtalspensionerna för de ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden, ett krav som vi jobbat länge för.

Ett krav som inte återfinns på ett tydligt sätt i våra uppgörelser är kompensationen för den förlängning vi gjorde av det gamla avtalet. Det beror helt enkelt på att vi var tvungna att prioritera mellan kompensation och avtalsvärde framåt. Ett högre värde i ett nytt avtal har vi med oss framåt och det bygger vi vidare på i kommande förhandlingsrundor.

Hur man värderar ett nytt avtal beror naturligtvis på vilka prioriteringar man gör. Jag tycker trots allt att det är ett styrkebesked från GS och den svenska partsmodellen att vi kan leverera bättre reallön även i så oroliga tider som dessa. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Elkris hotar klimatomställningen”

”Elkris hotar klimatomställningen”

Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Reinfeldt-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten lever och frodas hos Moderaterna, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tillsammans med Tobias Baudin och Johan Danielsson (S).

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

2022 – ett år fyllt av utmaningar

Det blir ett spännande år. Det är kongress, vi ska förbereda oss för en ny avtalsrörelse. Och så är det valår. Nu stakar vi ut riktningen tillsammans, skriver Per-Olof Sjöö.

Prispress driver fusk med löner i skogen

Prispress driver fusk med löner i skogen

Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?