Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

13 januari, 2021

Skrivet av

PERSPEKTIV Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar. Globala ledare talar om ett historiskt skifte när världsekonomin startar om. Nu ska den gröna industrin byggas och det finns rejält med pengar att hämta. En våg av investeringar väntar.

Harald Gatu, reporter.

Den här tiden på året brukar världens mäktigaste företagsledare, regeringschefer, finansministrar och stjärnekonomer samlas till World Economic Forum i den schweiziska vintersportorten Davos. Men inte i år. Pandemin satte stopp och nu står hotellrummen och konferenslokalerna tomma.

Att covid-19 tvingar World Economic Forum att skjuta upp sin årliga sammankomst är något av en ödets ironi. För år efter år har nämligen forumets så kallade riskbarometer pekat ut just en pandemi som ett av de största hoten mot världsekonomin, vid sidan av terrorattentat, klimatkris och handelskrig.

Stora delar av världsekonomin ligger paralyserad av pandemin och snart ska världen ta sig ur förlamningen. Vägen ut ur en kris ska samtidigt lösa en annan, klimatkrisen. En majoritet av världens länder har utlovat nollutsläpp av växthusgaser vid mitten av seklet. Klimatkatastrofen ska undvikas.

På sätt och vis är den gröna omvandlingen redan här. Visserligen är kolproducerad elektricitet fortfarande störst i världen, visserligen ökar användningen av naturgas. Men grön teknik vinner terräng, inte minst på grund av att den har blivit så mycket billigare.

Dagens billigaste energikälla. Foto: TT Nyhetsbyrån.

På tio år har kostnaden för el producerad av solceller rasat med 89 procent och el från landbaserad vindkraft med 70 procent. Vilket gör sol och vind till de ojämförligt billigaste energikällorna i dag. I kombination med en utvecklad batteriteknik – som gör det möjligt att lagra energin från solen och vinden – väntas de bli ännu mer konkurrenskraftiga. Om femton år kommer hälften av elektriciteten i världen från förnyelsebara energikällor, spår McKinsey i sin nya rapport Global Energy Perspecitive 2021.

Men den prispressen räcker inte för att bromsa utsläppen av växthusgaser till den nivå som hejdar den globala uppvärmningen. Omställningen går för sakta, det krävs mera. Att göra för lite och för sent riskerar att bli mycket dyrt, inte minst ekonomiskt.

Häromåret konstaterade exempelvis en statlig rapport i USA, National Climate Assessment, att klimatförändringarna – med storskaliga bränder, översvämningar, mindre skördar och sönderfallande infrastruktur – på sikt kommer att trycka ned den amerikanska produktionen av varor och tjänster med tio procent. Ett BNP-bortfall motsvarande en djup depression.

Därför resonerar nu många tunga aktörer att omstarten av ekonomin efter Covid-19 måste vara grön.

I World Economic Forums förslag till omstart, The Great Reset, står tillverkningsindustrin i blickpunkten. Industrin är motorn i färden mot det fossilfria samhället.

Framkant. På Scanias karossfabrik i Oskarshamns sätter 288 ABB-robotar ihop karosserna. Sen finns det två kontrollanter som kollar att de har gjort ett bra jobb. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Där ligger Sverige bra till. I alla fall om man får tro Francisco Betti som basar för World Economic Forums speciella framtidsgrupp för tillverkningsindustrin. En grupp som ska hjälpa de globala ledarna inom politik och näringsliv att förstå innebörden av det som kallas den fjärde industriella revolution, den som bygger på digitalisering, automation och artificiell intelligens.

Betti menar att Sverige står inför samma problem som alla andra. Men i Sverige, till skillnad från många andra länder, förmår politiker, näringsliv, utbildningsväsen och fackföreningsrörelse prata med varandra och samarbeta om framtidssatsningarna, konstaterade Betti när han nyligen medverkade i ett seminarium anordnat av det svenska innovationsprogrammet Produktion 2030.

Han sa också: Eftersom 70 procent av industriproduktionen på ett eller annat sätt involverar människan är det livsviktigt att företagen hittar nya vägar att engagera och utveckla sina anställda. Industrin måste – precis som förr – vara ”inkluderande och ge möjlighet till social rörlighet”, ge välbetalda jobb och kunna erbjuda karriärvägar.

I den stora återställaren, The Great Reset, intar alltså industrin en nyckelroll. Där kan processerna effektiviseras så att mindre energi förbrukas och råvaror återanvändas för att minska slöseriet. I en grönare industri blir de anställdas kunskap allt viktigare. Industrin går, enligt Betti, från ”production by scale to production by skills”. Kunskap blir viktigare än hur mycket företaget producerar. Ny teknik gör det möjligt att producera lönsamt i korta serier och till produkterna kopplas tjänster som kunden kan köpa, vilket ställer nya kompetenskrav på företagets samtliga anställda.

Joe Biden gick till val på att USA inte ska ha några utsläpp av växthusgaser 2050. Foto: TT Nyhetsbyrån.

I Washington svär Joe Biden snart presidenteden. Han gick till val på att USA inte ska ha några utsläpp av växthusgaser 2050. Vägen dit går bland annat över ett gigantiskt stimulanspaket på astronomiska 2 000 000 000 000 dollar. En tioårig ”nationell mobilisering” som ska rusta det amerikanska samhället och samtidigt ge miljontals nya välbetalda jobb i grön industri. Förutsatt att satsningen accepteras av kongressen.

I Kina bedyrar regeringen att utsläppen ska vara nere i noll 2060, trots den pågående utbyggnaden av kolkraften. EU å sin sida, hoppas att dess ”gröna giv” ska göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent. Medlet: över 1000 miljarder stödkronor varav en del ska gå till forskning och utveckling, stöd till innovativ industri och i förlängningen investeringar i ny, miljövänlig teknik.

Här finns pengar att hämta för de svenska företag som vill vässa sig inför klimatomställningen. Om företagen är på tå lär EU:s gröna giv kunna märkas på ett och annat svenskt verkstadsgolv om några år. För fackliga företrädare som funderar över arbetsplatsens framtida jobb och betalningsförmåga kan det finnas skäl att fördjupa sig i den del av EU-programmet som lyfter fram industrins avgörande roll, Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft.  

Sällan har så många löften formulerats. Stora ord? Svulstiga framtidsdrömmar? Kanske. Men vad som är viktigt med signaler från ett politiskt ledarskap är att signalerna påverkar marknaden, hur investerarna satsar sina pengar. Just nu flödar pengarna in i den gröna ekonomin; på USA-börsen var det just det gröna riskkapitalet som växte snabbast i fjol.

En viktig signal kom strax före jul då trettio kapitalförvaltare – med tillgångar på över 9 000 000 000 000 dollar – lovade att verka för nollutsläpp av växthusgaser till år 2050. Sedan några år finns ett liknande initiativ, Climate Action 100+, från ännu fler investerare och som förfogar över ännu större tillgångar.

De nya ekonomiska riktlinjerna måste stödja grön tillväxt som ger både jobb och mindre klyftor i samhället, säger Internationella valutafondens nya vd Kristalina Georgieva Foto: TT Nyhetsbyrån.

Miljarder och åter miljarder i statskassor och hos kapitalförvaltare väntar på att omsättas i ny teknik – och nya jobb. Ett epokskifte? Internationella valutafondens nya vd Kristalina Georgieva talar om att världen står inför ”ett nytt Bretton Woods”. Alltså den plats i USA där riktlinjerna för den ekonomiska ordningen efter andra världskriget drogs upp.

Då hade läxan lärts från mellankrigstiden och dess handelskrig, massarbetslöshet och politiska extremism. Lärdomar som sedan kom att lägga grunden för vad som har kallats ”det gyllene kvartsseklet 1945-70” där full sysselsättning och begränsad rörlighet för kapitalet sattes i första rummet. Det ”nya Bretton Woods”, menar Georgieva, måste stödja en grön tillväxt som ger både jobb och mindre klyftor i samhället.

Kriser ger lärdomar. Att återställa ekonomin efter den segslitna finanskrisen, att bekämpa klimathotet och de växande samhällsklyftorna handlar till stor del om företagens kortsiktighet, anser Klaus Schwab, initiativtagaren till World Economic Forum. Han vill göra upp med den ekonomiska modell som varit förhärskande de senaste fyra, fem decennierna.

En bättre ekonomi är möjlig, men då måste man ta itu med kortsiktigheten i kapitalismen, skriver han i Time magazine. ”Nyliberalismens dogmatiska övertygelse att marknaden alltid vet bäst har visat sig felaktig. Lyckligtvis behöver vi inte följa den”. Ett påstående han sannolikt återkommer till då han nästa gång hälsar välkommen till World Economic Forum, när nu Covid-19 har tyglats.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

Made in Europe – men hur?

Made in Europe – men hur?

USA storsatsar på grön omställning som ska ge nya industrijobb i Amerika. Europa famlar efter ett motdrag för att behålla sin industri. Ska ditt jobb få stödpengar från EU?, frågar sig DA:s Harald Gatu.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Visst gör det ont när fastighetsbubblor brister

Visst gör det ont när fastighetsbubblor brister

En fastighetsbubbla spricker på en annan kontinent och hotar att dra med sig en bilfabrik i Trollhättan. Finns det liv efter döden – den här gången också? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

Bortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.