Industriarbetarnas tidning

Hela företaget kämpar mot smittspridningen

3 februari, 2021

Skrivet av

Covid-19 Hemjobb och digitala möten – Outokumpus åtgärder mot coronan var snabba, men mest riktade mot tjänstemännen. Nu har driften börjat komma ikapp.

Klubbordförande Kalle Sahlin märker hur coronan kommit närmare i Avesta – nu känner de flesta någon drabbad. Foto: Joel Danell

Ett sätt som operatören Fredrik Enoksson märker av coronan i sitt arbete är telefonen. Jämfört med för ett år sedan lyfter han oftare luren och ringer.

– Det kan bli svårare med kommunikationen när tjänstemännen jobbar hemma.

Direkt när pandemin bröt ut i våras satte Outokumpu in åtgärder. Insatserna uppmärksammades av självaste arbetsmarknadsministern som gjorde ett – digitalt – besök i höstas.

Järnbruksklubbens ordförande Kalle Sahlin berättar att de pratade om digitala möten och distansarbete. Åtgärder som mest berör tjänstemän – i produktionen har det varit trögare.

– Där har vi inte varit jättetidiga. Det har kommit de senaste månaderna.

Fredrik Enoksson, som även är skyddsombud, bekräftar bilden att åtgärderna för tjänstemännen kom först. Under hösten blev smittan mer påtaglig i Avesta och företaget fick mer och mer upp ögonen för driften. Restriktionerna har blivit hårdare och de som jobbar har blivit mer medvetna.

– Nu förstår man att det här inte kommer att avta.

Nu är skillnaden inte längre bara att Fredrik Enoksson behöver ringa hem till teknikern och förklara, i stället för att bara sticka in huvudet på kontoret. Ytor saneras mellan skift och det finns restriktioner för hur många det får vara i varje rum och matsalen. Skyddsombuden är med på särskilda skyddsronder för covid-19.

– Man får tänka till lite. Kommer det en elektriker till manöverrummet får man gå ut för att prata.

Smittrisken minskar dessutom av att de haft permitteringar fram till årsskiftet. Bara ett skiftlag är på plats samtidigt.

Klubbordförande Kalle Sahlin berättar att om någon blir smittad får alla som varit i kontakt med personen gå hem med full lön. Utrymmen saneras. Men det finns fortfarande områden där han tycker det finns mer att önska, som duschar och omklädningsrum.

– Det håller vi på att jobba med nu.

Kalle Sahlin tror att det finns fördelar att vara på en mindre bruksort. Senaste årtiondena har mycket delegerats till arbetarna, och många är vana att ta stort ansvar.

Det sättet att tänka sprider sig i samhället, många tänker på att minska smittan överallt.

– Man tar med sig det hem. Det blir en mentalitet.

Trots de brister som finns kvar på jobbet tror han inte att folk är oroliga för att gå dit.

– Man gick ut med approachen att är det nånstans du ska vara säker så är det på ditt arbete. 


”Man får vara kreativ för att hitta riskerna”

Smittspåra Även om du inte kan jobba hemma, finns en hel del man kan göra för att jobbet ska bli mer smittsäkert, säger Fredrik Haux, expert på ventilation på Arbetsmiljöverket.

Fredrik Haux, expert på ventilation på Arbetsmiljöverket. Foto: Katarina Johansson

Det viktigaste är det vanliga: Håll avstånd, tvätta händerna. Framför allt, stanna hemma om du har symtom.

I övrigt gäller det att se på arbetsplatsen med ”covid-19-glasögon”. Var finns riskerna?

– Det kanske inte är i maskinhallen, där finns gott om luft, men i kontrollrummet sitter två gubbar.

Man kan fråga – behöver de vara två, hela tiden? Kan de hålla avstånd? Rengör ytor, ha bra ventilation. Vädra gärna ut mellan skiften. I trånga utrymmen finns ofta riskerna: kontrollrum, lunchrum, omklädningsrum.

Det är ofta lätt att sköta sig när man jobbar, för att slappna av på fikat.

– Det är där det är trevligt och mysigt som det är viktigt att tänka på avståndet.
Det är bra om inte alla fikar samtidigt. Och luktar det ”människa” eller parfym är ventilationen antagligen för dålig, säger Fredrik Haux.

Rengör ytor som många rör vid, som handtag och kylskåpet.

– Man får vara lite kreativ för att hitta riskerna. Den där hållaren för hushållspapper på bordet som alla tar i, den bör nog rengöras.

En annan viktig sak är att hålla rent på toan – ett tips är att alltid spola med locket stängt.

Det är svårt att säga hur mycket var och en av de åtgärderna minskar smittan, men tillsammans så har de effekt, är Fredrik Haux övertygad om.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Månadsklocka ska ge färre olyckor

Månadsklocka ska ge färre olyckor

Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Verktygen för att klara stress och oro

Verktygen för att klara stress och oro

Vi människor har fyra grundläggande strategier för att möta stress och oro. Psykologen Johan Bergstad om vikten av att välja rätt strategi till rätt tillfälle.

Här är flamsäkra bh:ar en   självklarhet

Här är flamsäkra bh:ar en självklarhet

Sedan de kvinnliga skyddsombuden skapade ett eget nätverk är tonen en annan.

De växte under krisen

De växte under krisen

Hur går det egentligen till när man måste anställa eller hyra in personal under en pandemi? I värmländska Kil har de hittat svaren.

Farligt fusk med truckkort

Farligt fusk med truckkort

I ett skåp i Mellansverige finns en pärm. Den är fylld av falska truckkort. Men de flesta kort finns hos förare som kör utan att veta hur.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.