Industriarbetarnas tidning

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

12 februari, 2021

Skrivet av

DA reder ut Mer makt åt arbetsgivaren vid uppsägningar – men också fler möjligheter för anställda att utbilda sig. I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten.

Kritikerna tycker det urholkar tryggheten – men vad skulle förändringarna innebära för dig?

Vilka ingår i uppgörelsen?

Arbetsgivare: Svenskt Näringsliv, det vill säga de flesta stora arbetsgivare.

Fack: PTK – fack för privatanställda tjänstemän – samt LO-förbunden IF Metall och Kommunal. Fler kan ansluta om de vill.

Gäller uppgörelsen bara dem?

Ja, och nej. Uppgörelsen blev verklighet efter att januaripartierna ville se förändringar i Lagen om anställningsskydd (las) för alla. Man kan säga att uppgörelsen består av två delar:

1. Lagförslagen

Parterna har en lång rad förslag på vad politikerna ska göra, framför allt ändra i las, men även till exempel om a-kassa och studiestöd. Januaripartierna har sagt att de vill genomföra förslagen. Då gäller de alla, oavsett om man har kollektivavtal och är med i facket eller inte – om inte kollektivavtalet säger något annat. Hit kommer Pappers och GS medlemmar höra, om inte de förbunden ansluter sig till uppgörelsen.

2. Huvudavtalet

Om politikerna går med på att göra lag av förslagen, tänker parterna skriva under ett nytt huvudavtal, med mer långtgående regler. Huvudavtalet gäller bara dem som skrivit under överenskommelsen – och därför t ex alla som går på IF Metalls kollektivavtal.

Fredsplikt

De som ingår i huvudavtalet kan till exempel inte strejka för bättre anställningstrygghet under avtalsrörelsen för de frågor som ingår i det avtalet.

Illustration: Rebecca Elfast

Om din arbetsgivare ska dra ner 

Om företaget vill skära ner på antalet anställda, till exempel för att det går dåligt, kan de säga upp  på grund av arbetsbrist. När det bestäms vem som ska få gå används principen sist in, först ut, så länge de anställda har tillräckliga kvalifikationer. Nu blir det fler avsteg från den principen. Så här kan det gå till om ett företag på 200 anställda ska säga upp 40 personer.

Arbetsgivaren ska också kunna välja att ha kvar tre arbetare och tre tjänstemän. Totalt får man dock högst undanta tio procent av det totala antalet anställda. 

Kommentar: Att fler får undantas i företag med huvudavtal är ett sätt att locka företagen att teckna kollektivavtal.

Avtalsturlista

Arbetsgivaren kan förhandla med facket om en så kallad avtalsturlista, där de gör upp om vilka som får gå och vilka som får vara kvar. En lång anställning är alltså ingen garanti för att få vara kvar i dag. Det ändras inte i förslaget, men eftersom företaget redan kan välja att behålla några de vill, så kan fackets förhandlingsposition försvagas. 

Illustration: Rebecca Elfast

Om arbetsgivaren tycker att du missköter jobbet

Uppsägning av personliga skäl är den andra anledningen då en arbetsgivare får säga upp folk. 

Om du blir uppsagd av personliga skäl, men tycker att det är fel, kan du ogiltigförklara uppsägningen. Då får en domstol avgöra om det var rätt eller fel att säga upp dig. En skillnad i överenskommelsen är att du inte får behålla ditt jobb i väntan på att tvisten blir löst.

Kommentar: Syftet är att göra skillnaden större för arbetsgivaren beroende på om uppsägningen är riktig eller inte. Som det är nu kan arbetsgivaren få betala lön under lång tid till en person som sagts upp, även om uppsägningen var korrekt. Med förslaget slipper företaget betala om uppsägningen är riktig, men det blir dyrare om den är felaktig. Kritikerna befarar att det kan leda till fler uppsägningar. Många tvister slutar i också förlikning. Om arbetsgivaren inte behöver betala lön under tvistetiden kan den den uppsagdas chans att göra upp minska.

För att avgöra när det är rätt att säga upp går man i dag mycket på tidigare domar från Arbetsdomstolen. I förslaget ska det preciseras tydligare när en arbetsgivare får säga upp. Det befarar kritikerna kommer att leda till fler uppsägningar, men försvararna av uppgörelsen säger att reglerna inte ändras, de blir bara tydligare.

Sakliga skäl till uppsägning enligt förslaget:

  • Arbets- eller ordervägran.
  • Olovlig frånvaro eller sena ankomster
  • Brottslig handling på arbetsplatsen
  • Missbruk som inte är att betrakta som sjukdom
  • Bristande prestationer som inte beror på ålder, sjukdom eller funkstionsnedsättning. 
  • Samarbetssvårigheter som påverkar arbetsplatsen negativt

Domstolen ska inte längre ta hänsyn till om personen i fråga lär bättra sig eller inte, eller om de har särskilt intresse av att behålla jobbet.

Illustration: Rebecca Elfast

Om du är visstidsanställd

I dag: Arbetsgivaren kan anställa dig på allmän visstid utan något särskilt skäl. När du jobbat två år under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Många avtal har betydligt snävare tidsgränser.

I förslaget: Allmän visstid ersätts av särskild visstid, som i princip är samma sak, men man kvalificerar sig snabbare för fast jobb. Efter nio månader på särskild visstid under en treårsperiod får du förtur till ny visstidsanställning, efter tolv månader under en femårsperiod ska du automatiskt få tillsvidareanställning.

Illustration: Rebecca Elfast

Om du är inhyrd

Om du varit inhyrd på samma ställe i 24 månader under en treårsperiod ska arbetsgivaren erbjuda dig fast anställning. Gör hen inte det ska du få en ersättning med två månadslöner – tre månadslöner om du lyder under huvudavtalet*. Efter det kan inhyrningen fortsätta utan att du får nya erbjudanden.

Nya regler för hyvling

Enligt en dom i Arbetsdomstolen är det ok för en arbetsgivare att plocka bort timmar ur ett anställningskontrakt, hyvla. En heltidsanställd kan alltså helt plötsligt bli en deltidsanställd. Säger man nej kan man bli uppsagd.

I överenskommelsen ska personer tillfrågas att gå ned i tid enligt turordningen bland dem med liknande arbetsuppgifter. De ska också få en viss omställningstid innan förändringen börjar gälla.

Enligt förslaget ska också heltid vara det normala.

Om du blir av med jobbet

Om du har kollektivavtal och blir av med jobbet har du rätt till omställnings- och kompetensstöd för att hjälpa dig hitta ett nytt jobb. I det nya förslaget ska det bli lättare även för dem utan kollektivavtal att få stöd. Även visstidsanställda får rätt till omställningsstöd, liksom de som blivit uppsagda på grund av sjukdom. 

Illustration: Rebecca Elfast

Om du vill utbilda dig

Enligt förslaget kan du få ta ledigt under högst 44 veckor för att studera. Under den tiden får du en ny typ av studiestöd, som motsvarar 80 procent av din lön på inkomster upp till cirka 25 500 kronor i månaden. Lyder din arbetsgivare under huvudavtalet får du 80 procent på inkomster upp till cirka 31 000 kronor och 65 procent på inkomster upp till 68000 (2021).

Villkoren är att du jobbat minst åtta år, minst i snitt 16 timmar i veckan, och att utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden. Det ska även finnas möjlighet till kortare studier. 

Kommentar: När IF Metall beslöt sig för att ansluta sig till avtalet var detta en tungt vägande fördel, eftersom kompetensutveckling länge varit viktigt för förbundet. 

När du är arbetslös

Om parterna får som de vill kommer a-kassan att se helt annorlunda ut i framtiden. Fack och arbetsgivare vill ta hand om den helt själva. Fler ska få ut 80 procent av sin tidigare inkomst. 

Kommentar: Även detta var ett tungt vägande skäl för IF Metall att gå med, man tror att det skulle stärka fackets ställning och göra det mer värdefullt att vara medlem i facket.

Vad händer nu?

Först ska riksdagen stifta en lag. Tre utredningar håller på att kolla hur den ska se ut – det handlar om a-kassa och turordning, om omställning och om studiestöd. Planen är att lagen ska börja gälla 1 juli 2022. Sedan ska parterna skriva på huvudavtalet.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”En historisk förändring”

”En historisk förändring”

IF Metall: Ordentlig satsning på omställning. Överenskommelsen kan också minska långa inhyrningar.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Flera Transport-avdelningar riktar skarp kritik mot las-uppgörelsen på annonsplats i Dagens Arbete och Kommunalarbetaren. ”Antingen har de inte förstått, eller så sprider de fake news”, kommenterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

IF Metall och Kommunal bröt mot stadgarna genom att inte informera övriga LO om att de gjorde upp om las.
– Att vi gjort som vi gjort beror på att vi inte känt tillit till varandra, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.