Industriarbetarnas tidning

Vi publicerar ett urval av artiklar från Dagens Arbetsmiljö, ett magasin som riktar sig till skyddsombud och förtroendevalda inom LO, men även andra som jobbar med arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket: Vi kunde varit tydligare

24 mars, 2021

Skrivet av

Arbetsmiljöverkets arbete med att banta ner antalet regler har mött stenhård kritik. Nu ska ställföreträdande generaldirektör Håkan Olsson försöka bygga upp förtroendet för verkets arbete igen.

DEN NYA REGELSTRUKTUREN

Arbetsmiljöverket har sorterat in cirka 2300 paragrafer i en ny struktur, från nuvarande 67 häften med föreskifter till 14. Arbetet har pågått sedan 2016.

Förra året var förslaget ute på remiss och möttes av hård kritik från flera håll.

De nya föreskrifterna ska börja gälla första kvartalet 2023.

Är ni förvånade över kritiken?

– Nej, i grunden är vi inte förvånade över att det kommit kritik på förslaget utifrån ett arbete av den här omfattningen. Vi har fått in över 5 000 synpunkter från drygt 120 remissinstanser, som vi nu ska analysera.

Varför tror ni att de är så kritiska?

– Jag skulle säga att det finns väldigt många åsikter om det här arbetet. Alla sitter med olika perspektiv om vad det innebär just för deras medlemmar eller organisation.

Hur har ni förankrat ert arbete med parterna?

– Vi har haft flera samrådsmöten sedan arbetet startade år 2016. Det här förslaget är inte någon blixt från en klarblå himmel för inblandade parter.  

Trots det verkar de inte känna sig hörda – vad tror du det beror på?  

– För närvarande är vi inte överens med parterna om vilka problem som behöver lösas, och i vilken ordning vi ska hantera det, vilket gör att vi ibland pratar förbi varandra.

Läs också

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Håkan Olsson

Ålder: 62 år.

Yrke: Arbetsmiljöverkets ställföreträdande generaldirektör sedan 2016.

LO gick så långt att de menade att deras förtroende för er till viss del är förbrukat. Hur ska ni bygga upp förtroendet?

– Vi ska utveckla dialogen. Vi förstår och respekterar den oro som parterna förmedlat. Därför vill vi skapa transparens om hur vi jobbar och tänker, och med det som grund hoppas vi att parterna har förtroende i vårt arbete framåt.

Med facit i hand, finns det något ni kunde gjort annorlunda?

– Vi kanske kunde jobbat tydligare med förankringsprocessen tidigare.

Vad vill ni uppnå med nya regelstrukturen?

– Vi vill skapa ett framåtsyftande regelverk som ska vara tydligt och tillgängligt för chefer, skyddsombud och andra som behöver kunskap om arbetsmiljö.

På vilket sätt är det tydligare och tillgängligare när ni i förslaget hänvisar till regler i EU-lagstiftningen?

– Vi kan hålla med om att de reglerna är svårtillgängliga, men många av våra regler bygger på EU-direktiv och vi har begränsade möjligheter att förenkla dessa.

Behåller ni skyddsnivån med detta förslag?

– Jag anser fullt ut att vi med det här förslaget inte sänkt skyddsnivån.

Den övervägande delen av allmänna råd som ­förtydligar reglerna har tagits bort, eller reducerats. I kritiken menar man att det blir svårare att förstå tillämpning och även att det förenklade språket leder till ett sämre skydd för arbetstagaren. Vad tänker ni göra åt det?

– Just språket kan vara något som behöver förtydligas. Vi har tagit bort allmänna råd som inte uppfyller kriterier för allmänna råd. Men vi ska ta till vara på råden när vi utvecklar stöd­material till reglerna.

Skyddsombud känner sig oroliga för att deras roll osynliggörs i förslaget. Vad vill du säga till dem?

– Skyddsombudens roll och ställning finns beskrivet i arbetsmiljölagen och den har inte förändrats. Men eftersom vi tagit bort en del allmänna råd där man tidigare kunnat läsa om skyddsombud så kan det finnas skäl att förtydliga vissa bitar i det nya förslaget och väga in delar om skyddsombuden igen. Vi har absolut inte haft för avsikt att osynliggöra deras roll.

Ni har framför allt gjort konsekvensutredningar som analyserat kostnader och genomförande för arbetsgivare. När det gäller skyddslagstiftning bör inte huvudfokus alltid vara skyddsobjekten, det vill säga arbetstagarna?

– Självfallet ska vi se till arbetstagarna. Vi har fått in synpunkter på att konsekvensanalyserna framför allt analyserat kostnader för arbetsgivare och vi ska titta vidare på de synpunkterna.

Kan det bli aktuellt att göra ett omtag kring arbetet med nya regelstrukturen?

– Nej, inte ett helt omtag, det tycker jag inte behövs.

Läs också

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Majoriteten av skyddsstoppen under coronakrisen hävdes

Majoriteten av skyddsstoppen under coronakrisen hävdes

Första stoppet kom i mars. En våg av skyddsombudsstopp drog fram över landet med anledning av coronaviruset under våren 2020. Men Arbetsmiljöverket hävde fler än hälften.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Tänk att ett fordon med gods som väger flera ton kommer mot dig. Tänk sedan att föraren köpt sitt truckkort för ett par tusen kronor efter bara en timmes utbildning. Då blir statistiken – 1 000 truckolyckor per år – inte lika obegriplig.  

Här är några av olyckorna

Här är några av olyckorna

När en allvarlig arbetsolycka inträffat är arbetsgivaren skyldig att anmäla den till Arbetsmiljöverket. Här är utdrag från anmälningarna.

Här är Sveriges farligaste industrier

Här är Sveriges farligaste industrier

Här är Sveriges farligaste stora industriarbetsplatser. I en unik kartläggning kan Dagens Arbete avslöj­a var det är störst risk att skada sig.

Inga höjda böter för företagen i sikte

Inga höjda böter för företagen i sikte

2020 höjdes taket för företagsbot i Sverige. Nu skulle det kännas mer för arbetsgivaren att göra fel, trodde många. Men Dagens Arbetsmiljös granskning visar att beloppen ligger kvar på samma nivåer som tidigare.

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

På takfabriken i Västerås flyter samarbetet med fackets regionala skyddsombud. Maina Bejefalk önskar att hon även fick besöka arbetsplatser utan GS-medlemmar.

LO-projekt ska stärka facken och arbetsmiljöarbetet

LO-projekt ska stärka facken och arbetsmiljöarbetet

Maktbalansen på arbetsplatserna har starkt förskjutits mot arbetsgivarsidan de senaste årtiondena, säger Carola Löfstrand. Hon håller i LO:s program ”Det goda arbetet i en ny tid”.

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar från sitt tidigare förslag att totalförbjuda gruvarbete under jord för gravida och ammande.

”Det fanns de som inte ville leva”

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.