Majoriteten av skyddsstoppen under coronakrisen hävdes
Första stoppet kom i mars. En våg av skyddsombudsstopp drog fram över landet med anledning av coronaviruset under våren 2020. Men Arbetsmiljöverket hävde fler än hälften.
Industriarbetarnas tidning
24 mars, 2021
Skrivet av Johanna Edström
Arbetsmiljöverkets arbete med att banta ner antalet regler har mött stenhård kritik. Nu ska ställföreträdande generaldirektör Håkan Olsson försöka bygga upp förtroendet för verkets arbete igen.
Arbetsmiljöverket har sorterat in cirka 2300 paragrafer i en ny struktur, från nuvarande 67 häften med föreskifter till 14. Arbetet har pågått sedan 2016.
Förra året var förslaget ute på remiss och möttes av hård kritik från flera håll.
De nya föreskrifterna ska börja gälla första kvartalet 2023.
Är ni förvånade över kritiken?
– Nej, i grunden är vi inte förvånade över att det kommit kritik på förslaget utifrån ett arbete av den här omfattningen. Vi har fått in över 5 000 synpunkter från drygt 120 remissinstanser, som vi nu ska analysera.
Varför tror ni att de är så kritiska?
– Jag skulle säga att det finns väldigt många åsikter om det här arbetet. Alla sitter med olika perspektiv om vad det innebär just för deras medlemmar eller organisation.
Hur har ni förankrat ert arbete med parterna?
– Vi har haft flera samrådsmöten sedan arbetet startade år 2016. Det här förslaget är inte någon blixt från en klarblå himmel för inblandade parter.
Trots det verkar de inte känna sig hörda – vad tror du det beror på?
– För närvarande är vi inte överens med parterna om vilka problem som behöver lösas, och i vilken ordning vi ska hantera det, vilket gör att vi ibland pratar förbi varandra.
Läs också
Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.
Ålder: 62 år.
Yrke: Arbetsmiljöverkets ställföreträdande generaldirektör sedan 2016.
LO gick så långt att de menade att deras förtroende för er till viss del är förbrukat. Hur ska ni bygga upp förtroendet?
– Vi ska utveckla dialogen. Vi förstår och respekterar den oro som parterna förmedlat. Därför vill vi skapa transparens om hur vi jobbar och tänker, och med det som grund hoppas vi att parterna har förtroende i vårt arbete framåt.
Med facit i hand, finns det något ni kunde gjort annorlunda?
– Vi kanske kunde jobbat tydligare med förankringsprocessen tidigare.
Vad vill ni uppnå med nya regelstrukturen?
– Vi vill skapa ett framåtsyftande regelverk som ska vara tydligt och tillgängligt för chefer, skyddsombud och andra som behöver kunskap om arbetsmiljö.
På vilket sätt är det tydligare och tillgängligare när ni i förslaget hänvisar till regler i EU-lagstiftningen?
– Vi kan hålla med om att de reglerna är svårtillgängliga, men många av våra regler bygger på EU-direktiv och vi har begränsade möjligheter att förenkla dessa.
Behåller ni skyddsnivån med detta förslag?
– Jag anser fullt ut att vi med det här förslaget inte sänkt skyddsnivån.
Den övervägande delen av allmänna råd som förtydligar reglerna har tagits bort, eller reducerats. I kritiken menar man att det blir svårare att förstå tillämpning och även att det förenklade språket leder till ett sämre skydd för arbetstagaren. Vad tänker ni göra åt det?
– Just språket kan vara något som behöver förtydligas. Vi har tagit bort allmänna råd som inte uppfyller kriterier för allmänna råd. Men vi ska ta till vara på råden när vi utvecklar stödmaterial till reglerna.
Skyddsombud känner sig oroliga för att deras roll osynliggörs i förslaget. Vad vill du säga till dem?
– Skyddsombudens roll och ställning finns beskrivet i arbetsmiljölagen och den har inte förändrats. Men eftersom vi tagit bort en del allmänna råd där man tidigare kunnat läsa om skyddsombud så kan det finnas skäl att förtydliga vissa bitar i det nya förslaget och väga in delar om skyddsombuden igen. Vi har absolut inte haft för avsikt att osynliggöra deras roll.
Ni har framför allt gjort konsekvensutredningar som analyserat kostnader och genomförande för arbetsgivare. När det gäller skyddslagstiftning bör inte huvudfokus alltid vara skyddsobjekten, det vill säga arbetstagarna?
– Självfallet ska vi se till arbetstagarna. Vi har fått in synpunkter på att konsekvensanalyserna framför allt analyserat kostnader för arbetsgivare och vi ska titta vidare på de synpunkterna.
Kan det bli aktuellt att göra ett omtag kring arbetet med nya regelstrukturen?
– Nej, inte ett helt omtag, det tycker jag inte behövs.
Läs också
Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindre där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.