Industriarbetarnas tidning

Vi publicerar ett urval av artiklar från Dagens Arbetsmiljö, ett magasin som riktar sig till skyddsombud och förtroendevalda inom LO, men även andra som jobbar med arbetsmiljö.

Hon vill skydda de oskyddade

29 mars, 2021

Skrivet av

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Maj-Len ­Holmquist

Ålder: 52 år.

Bor: Hus utanför Eskilstuna.

Familj: Sambo, son och katten Nisse.

Fritid: ”Finns ingen tid. Jomen jo, odling i träd­gården.”

Jobbar: Drift­ledare på Samhall.

Fackliga uppdrag: Huvudskyddsombud, förhandlare och klubbord­förande.

År som skyddsombud: 17.

I en ögrupp vid receptionen är Eskilstunas nio driftledare placerade. Varje dag ska de få ihop tillräckligt med städpersonal till alla kunder. Är de i lokalen samtidigt får tre av dem stå för det finns bara sex platser. Och rummet för fackmöten krympte till en skrubb när Samhall bytte lokaler nyligen.

Driftledaren Maj-Len Holmquist, som är huvudskydds­ombud, klubbordförande och förhandlare på Samhall, har bara en hurts där hon förvarar alla sina fackliga papper.

– Företaget motarbetar fackliga. Det är en attitydförändring. Så var det inte från början. Då kunde man mötas på ett helt annat sätt. I dag har man en fientlig inställning till facket.

Maj-Len har jobbat på Samhall i snart tjugotre år. Hon har själv en ADHD-diagnos som gör att hon behöver struktur. När hon började på Samhall 1998 var det i tvätteriet i Strängnäs.

– Då fick man vara annorlunda, udda. Arbetet anpassades efter människan.

Samhall såg till att hon fick jobb även i Eskilstuna när hon flyttade. Här gick hon över till att städa.

– Redan då såg jag att människor for illa. Jag kände att jag måste hjälpa. Jag var med på ett fackmöte och blev invald i klubben som skyddsombud, och på den vägen är det.

I dag är hon allas Maj-Len. Till henne kommer medarbetarna när de inte mår bra. Jobbet som driftledare är stressigt. Men det är ingenting mot att vara huvudskyddsombud på Samhall.

– Vi har ju städ ute hos kund så det är verksamhet 365 dagar om året. Alla stora matkedjor och varuhus tecknar vi kontrakt med utan att ha personal så att det riktigt räcker till.

Maj-Len påpekar igen och igen att städarna måste ha rätt skyddsutrustning, rätt utbildning och att riktiga riskbedömningar måste göras – innan Samhall skickar ut sina städare till kund.

Maj-Len har bara en hurts där hon förvarar alla sina fackliga papper. Foto: David Lundmark

Under coronapandemin ställdes allt på sin spets. Redan våren 2020 kunde tidningen Fastighetsfolket berätta om de dåliga smittskyddsrutinerna.

– Människor i riskgrupp städar på platser där smittan sprids som värst. Och vi tvättar moppar och trasor från offentliga toaletter. Ändå säger de att vi inte har någon risktvätt.

En ständigt återkommande fråga är risk­bedömningar. Där måste Maj-Len som huvudskyddsombud trycka på.

– När det kommer till centralt upphandlade kunder som Willys, Coop och Citygross, som Samhall har kontrakt med över hela Sverige, görs riskbedömningen från huvudkontoret i Stockholm.

Maj-Len är orolig för städarna. Flera av dem har blivit sjuka i covid. Men det är inte bara det nya viruset. Annat kan hända också.

– Har de rätt utbildning, våra städare? Det ser för jävligt ut på toaletterna där de städar. Det är nästan så att man måste ha saneringsutbildning. Man måste åtminstone ha rätt skyddsutrustning!

När hon lyfter frågan med cheferna går det ett par veckor.

– Vi återkommer säger de. Men jag får inget svar. Sen händer tio andra grejer. Det bara läggs på lager.

Redan tidigt under pandemin förlorade Samhall i Eskilstuna en medarbetare i covid-19. Han körde tvätt och städare mellan de olika kunduppdragen. Samtidigt tvingades hans son, som också jobbar på Samhall, in i en poliscell där en bekräftat covid-sjuk suttit inlåst. När sonen vägrade och ringde till Maj-Len för att vädja till henne som huvudskyddsombud hotade hon med att stoppa arbetet. Men sonen tvingades ändå in i cellen. Dagarna senare dog hans pappa Samhall-­chauffören på IVA.

– Samhall slarvar väldigt mycket, säger Maj-Len. Chaufförerna som kör personal och smutsiga moppar har inte ens munskydd. Och bilarna ska bara städas med vatten, sprayflaskor med vatten. Usch. Det är nästan så man inte orkar bråka längre.

Hon visar sin hurts i skrubben, och väggen bakom vilken cheferna sitter. En låst dörr skiljer dem åt. Det blir så tydligt, menar Maj-Len.

– Där sitter de. Och här är vi.

På möten med Samhalledningen och HR från Stockholm påpekar skyddsombud hur folk sitter tätt ihop i köket på luncherna. Att de som skyddsombud tvingas vakta på sina arbetskamrater. Att ingen chef sätter sin fot i den delen av lokalen. Och att det inte alls går att hålla coronadistans i de minimala fikarummen ute hos kund. Hos en kund trängs åtta Samhallstädare i en omgjord dusch.

– Jag har alltid sagt rakt ut vad jag tycker. Jag struntar i om det är vd:n själv. Förra vd:n Monica var faktiskt nere hos oss. Vi kallade på henne. Och hon lovade att komma tillbaka och ta tag i det här. Men inget hände.

Techjätten Amazon, ökänd för sin arbetsmiljö, vann Samhall ett uppdrag hos under pandemiåret.

– Har de ens kollektivavtal? frågade jag, men fick inget svar. Nu verkar den kunden vara borta, men jag vet inte varför, de har inte sagt något till mig.

Smittrisken under pandemin är bara en i mängden av brister som är alarmerande akut att åtgärda. Det finns medarbetare som far så illa på jobbet att de är på väg att ta sitt liv. Stress, press och oro skär genom Samhall i Eskilstuna. Chefer som är lojala uppdraget hotas med uppsägning eller trollas bort.

Kvar blir piskorna – de chefer som går med på att mätas enligt en tydlig mall. Eftersom Maj-Len själv är driftledare och har en syster som är områdeschef i samma distrikt så vet hon hur hård pressen på arbetsledarna är. Och hur de chefer som värnar om medarbetarna motarbetas på samma sätt som hon som facklig. En del slutar redan efter kort tid eftersom Samhall inte var som de hade tänkt sig.

Peter Larsson, lokalt skyddsombud. Foto: David Lundmark

Peter Larsson är lokalt skyddsombud och hoppar in för Maj-Len när det i perioder blir för mycket och hon tvingas till sjukskrivning.

– Jag fattar inte hur hon orkar, säger Peter.

Lösningen är att vara två, enligt Maj-Len.

– Jag har fått lära mig att aldrig gå ensam. Att alltid ha en kollega med dig. Du behöver någon att bolla med hela tiden. Peter är den personen för mig här på plats.

Båda ser hur den ena efter den andra slås ut av kraven som ökar i takt med att kunderna blir fler och större. Allt går i dag ut på att blidka kunderna. Som om Samhall glömt bort varför de får alla sina miljarder från staten.

Det är Peter som tänker högt och Maj-Len som lyssnar. Oftast är det tvärtom, Maj-Len som håller ett rasande högt tempo och pratar i samma hastighet för att hinna med allt som måste fixas.

– Problemet är att så många skyddsombud hos oss är sjukskrivna. Och två av dem har inte fått utbildning ännu. Så då hamnar det ändå på mig och Peter att täcka upp och gå skyddsrond ute hos kund.

Räddningen blev Richard, ett regionalt skyddsombud, som Maj-Len fick kontakt med när uppdraget som huvudskyddsombud på Samhall blev övermäktigt.

– Jag är så himla tacksam att jag lärt känna Richard. Det har varit ett otroligt stöd. Det borde finnas en Richard på varje ort, säger Maj-Len vars tips till andra skyddsombud är just att vända sig till sin avdelning och ta kontakt med arbetsmiljöansvariga där.

– Vi får inte stå själva. För vi blir överkörda. Det är tufft. Till slut orkar man inte.

Våren 2020 gör Richard i samråd med Maj-Len en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket. HR kommer från Stockholm. Möten hålls om arbetsmiljön för Samhallpersonalen och cheferna i Eskilstuna. Men parterna lyckas inte enas. I december kallar Arbetsmiljöverket skyddsombuden och arbets­givaren till möte.
Men 6:6a-anmälan läggs ner. Richard som regionalt skyddsombud hade inte rätt att göra framställan. Samhall har en egen skydds­kommitté.

– Men det har ändå lett till förändring sedan Richard var här. Jag som huvudskyddsombud har fått en årlig planering. Det har blivit lite mer insyn. Det är positivt, säger Maj-Len.

I slutet av februari, när pandemin pågått ett år, gör till sist Arbetsmiljöverket en digital corona­inspektion. Maj-Len och Peter är med, liksom fyra chefer från Samhall i Sörmland. Maj-Len kopplar på högtalaren i telefonen när hon ringer dagen efter inspektionen.

– Så att Peter hör.

– Wow, säger Peter i bakgrunden. Allt vi tagit upp! Vi fick rätt, till slut.

Maj-Len fyller i:

– Arbetsmiljöverket ifrågasatte Samhalls luddiga riskbedömningar och undrade vad rätt skyddsutrustning betyder.

Hon läser i kraven som Arbetsmiljöverket, skriftligen, redan samma dag, riktar mot Samhall. Det handlar om att riskbedöma arbetsmoment, smittvägar, smittämnen, vilken typ av skydd som ska användas och hur utrustningen i sin tur ska göras ren.

– Inspektören hittade en del annat märkligt också, som att Samhall använder ett egentillverkat desinfektionsmedel som inte heller har riskbedömts, berättar Peter.

Maj-Len läser vidare i inspektionsmeddelandet.

– Vilka eller hur allvarliga konsekvenser kan det få för enskilda arbetstagare att bli utsatta för smittämnet? Då ska man ju riskbedöma arbets­tagaren också, vilka som är i farozonen. Det är ju det här som Richard har påpekat hela tiden och Samhall slagit bort! 

Maj-Lens tips till skyddsombud

Så skyddar du dig själv som skyddsombud

  1. Gå aldrig ensam. Var två. Bolla med varandra.
  2. Hitta en ersättare om du blir sjuk.
  3. Ta hjälp från arbetsmiljöansvariga på avdelningen, regionala skyddsombud, om det blir övermäktigt på arbetsplatsen.
  4. Avsätt tid. Peka på dina rättigheter enligt lag.
  5. Dokumentera. Se till att protokoll förs på mötena. Ha ordning på alla papper.

Så lägger du en 6:6a-anmälan på rätt sätt

Arbetsmiljöverket avfärdar i dag många 6:6a-anmälningar som inte är gjorda enligt regelboken.

Finns det en lokal skyddskommitté så är det skyddsombuden på arbetsplatsen som ska larma. Inte ett regionalt skyddsombud.

Andra fallgropar:

  • Att du inte vänt dig till arbetsgivaren först.
  • Att du inte med dokumentation kan visa att arbetsgivaren haft chansen.
  • Att du inte skickar med arbetsgivarens svar på ditt mejl/brev.
  • Att du inte på ett begripligt sätt beskrivit problemet och vad som behöver göras.
  • Att du lagt till något eller att det du skriver skiljer sig från det du begärt av arbetsgivaren.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.