Industriarbetarnas tidning

Individuella löner – då lyftes kvinnorna

29 mars, 2021 - 10:58

Skrivet av

Lönesättning Först var facket skeptiskt.
Men utvecklingen mot individuella löner på Uponor har ökat löneglidningen och kvinnorna har gynnats.
– För 16 år sedan körde jag truck. Nu jobbar jag med kvalitetsarbete, säger Virpi Koski.

Digitalisering och automation. Robotisering. Industri 4.0. Dessa är ledord för stora delar av svensk industri som konkurrerar på världsmarknaden. Uponor i Virsbo som tillverkar olika typer av plaströr är inget undantag. Här jobbar man flitigt för att ställa om och öka produktiviteten.

År 2016 sade företaget ensidigt upp befattningslönesystemet. I stället ville man gå över till helt individuella löner. IF Metallklubbens ordförande satte kaffet i halsen. Äldre medlemmar som jobbat länge på fabriken blev förbannade.

– Om jag hade fått bestämma hade vi haft kvar det gamla och moderniserat det. Men det viktiga var att vi fick till ett avtalat lönesystem, om än med individuell lönesättning, säger klubbordföranden Joakim Göransson.

Kvinnorna har visat sig bli vinnare i Uponors nya lönesystem. Bilden är tagen 2018 innan pandemin stängde fabriksgolvet helt för besökare. Foto: David Lundmark

Han lutar sig tillbaka i fåtöljen. Vi sitter strax innanför receptionen på företaget. Coronarestriktioner gör att inga besök tillåts inne på fabriksgolvet. Joakim Göransson knäpper händerna över bröstet samtidigt som han konstaterar att kvinnorna har visat sig vara vinnare när lönerna sätts mer individuellt.

– Tjejerna är mer intresserade av att lära sig nytt och byta arbetsuppgifter, säger han.

Utvecklingen mot mer individuella löner har gjort Virpi Koski till en vinnare. Hon har fått en annan tjänst och ökat sin lön rejält. Foto: Anna Björkegren.

Jag upplever att tjejerna är mer hungrig­a att söka den här typen av tjänster.

Virpi Koski, kvalitetskoordinator och skyddsombud på Uponor.

Det gamla lönesystemet var stelbent och saknade flexibilitet. Många slog tidigt i taket vilket inte uppmuntrade till utveckling. Samtidigt som industri­arbetarnas jobb är i ständig förändring.

– Vi tar över alltmer tjänstemannauppgifter. Lägre produktionsnära tjänstemän är utrotningshotade, säger Joakim Göransson.

Kriterierna som används vid lönesättningen är bland annat skydd/säkerhet, kvalité, mångkunnighet och resultat. Industriarbetarnas prestation mäts på en skala mellan 1 och 4 för respektive kategori.

Hur undviker ni att det blir godtycklig­t?

– Klubben har insyn och vi går igenom lönesättningen med företaget person för person. Varje höst görs också en extra översyn.

– Vi har även en miniminivå. Ingen kan bli nollad. Företaget brukar morra om garantin, säger Joakim Göransson.

På Uponor jobbar åttio procent av arbetsstyrkan femskift. I lönesystemet finns inget tak så det är inget ovanligt att vissa välutbildade och motiverade industriarbetare tjänar runt 40 000 kronor i månaden, mer än en del tjänstemän på fabriken.

– Löneglidningen har ökat. Det fanns en rädsla för att det skulle bli subjektivt. Men löneskillnaderna är inte omotiverat stora, konstaterar Joakim Göransson.
Virpi Koski har jobbat i företaget i 16 år och är en av vinnarna. Hon började på lagret med arbetsuppgifter som inte var särskilt avancerade. Nästa steg i karriären blev som truckförare när lagret flyttade. Men ryggen strejkade av att sitta i trucken så Virpi Koski hamnade en period på ”avhaspningen” innan hon tog chansen och hoppade på jobbet som kvalitetskoordinator.

– Nu följer jag processer och är med och säkrar bra produkter, säger hon.
Hennes jobb består till stor del i att dokumentera och komma med förslag på förbättringar. Virpi Koski är även skyddsombud. På Uponor kan de som är pådrivande i säkerhetsarbetet premieras i löneförhandlingarna.

Om klubbordföranden Joakim Göransson hade fått som han ville hade företaget haft kvar det gamla lönesystemet och moderniserat det. Men han är nöjd över att de har ett avtalat lönesystem över huvud taget. Foto: Anna Björkegren

– Jag upplever att tjejerna är mer hungriga att söka den här typen av tjänster, säger hon.

Virpi Koski tycker att den största skillnaden mot förr är att arbetet blivit mer varierande och inte så statiskt. Negativt är att hon tar med sig jobbet hem på ett sätt hon inte gjorde förut.

– Det kan vara en stress. Men arbetsdagarna går fort och jag fick ett rejält lönelyft.

I inledningen av texten konstaterades att svensk industri behöver ständig utveckling för att hänga med i konkurrensen. På Uponor har medelåldern sänkts de senaste tio åren och ungefär hälften av de cirka 250 IF Metallarna pendlar in till fabriken i Virsbo varje dag.

– Ökad flexibilitet är det som krävs i den nya industrin, säger Joakim Göransson.
Ett stort projekt om kompetensutveckling pågår men coronaviruset har stått i vägen för många av utbildningarna som ska genomföras på arbetstid. Hittills har inte produktionen påverkats märkbart av pandemin, korttidsarbete har inte varit aktuellt. Men fortfarande är det ovisst hur det kommer att se ut på den viktiga Europamarknaden under år 2021.

Coronarestriktioner gör att inga besökare tas emot inne på Uponors fabrik i Virsbo. Dagens Arbete får göra intervjuer i anslutning till receptionen. Foto: Anna Björkegren

– Det är lite läskigt med den här pandemin. Det kan bli som ett Arbogaöl, komma surt efter, säger Joakim Göransson.

När det är dags för fotografering utomhus så ropar några arbetskamrater att han och Virpi Koski ska skratta mer. Joakim Göransson skiner upp en stund innan han återkommer till lönerna.

– Det finns inget perfekt system. Vi gör så gott vi kan med det vi har, säger han.  

Individuell lönesättning

Bakåt i historien var det själva arbetet som lönesattes oavsett vem som utförde arbetet. Genom åren har det luckrats upp och arbetare, precis som tjänstemän, har löner som baseras mer på individens prestation.

Det har legat i arbetsgivarnas intresse att påverka mot mer individuell lönesättning, lönen blir ett styr­medel och belöning. På en del avtal inom LO är det i dag liten, om alls någon, skillnad jämfört med tjänstemannaavtal.

Enligt IF Metalls löneprinciper så ska lönesättningen vara differentierad efter individuella eller andra grunder. ”Men lönen ska alltid vara sakligt motiverad”, säger Darko Davidovic, IF Metalls förbundsjurist som har bakgrund som förhandlingsombudsman.

Enligt principerna ska medarbetare veta på vilka grunder lönen satts och vad personen kan göra för att öka lönen.

Det finns LO-förbund som är emot individuell lönesättning, till exempel Transportarbetareförbundet som formulerar det så här: ”Transport har länge varit motståndare mot individuell lönesättning då vi anser att det skapar fler frågetecken än det löser.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Pappers tappar medlemmar

Pappers tappar medlemmar

Pappers företrädare: Ett fackligt medlemstapp kan snabbt omsättas i minskad facklig styrka.

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Jobbar du hos någon av de stora biltillverkarna hör du till ”vinnarna” i de lokala löneförhandlingarna – i alla fall jämfört med andra.

Tacka kineserna för löneökningen

Tacka kineserna för löneökningen

Svensk industri köper mycket från Kina. Det är bra för din lön. Hur kan det komma sig? En färsk rapport visar hur Sverige hamnar på plus i slutändan.

”Det var på tiden, ärligt talat”

”Det var på tiden, ärligt talat”

Bra löneökning. Helt okej. Vi får se vad det ger i lönekuvertet i slutändan. Dagens Arbete pratade med några anställda på Katrinefors bruk om nya avtalet.

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer”

”Inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer”

Lite klent, faktiskt nöjd, ett år för långt. Det är några av reaktionerna på helgens avtal.

Klart: Här är Pappers nya avtal

Klart: Här är Pappers nya avtal

Efter intensiva förhandlingar har nu även Pappers och Industriarbetsgivarna enats om ett avtal. ”Vi är mycket nöjda”, säger Pappers förhandlingschef Robert Sjunnebo.

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Lag om minimilön – ja och nej!

Lag om minimilön – ja och nej!

Sverige måste införa EU:s nya regler om minimilön. Samtidigt försöker man stoppa dem via domstol. Hur går det ihop? Vi har träffat utredaren Carina Gunnarsson.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.