Industriarbetarnas tidning

Individuella löner – då lyftes kvinnorna

29 mars, 2021

Skrivet av

Lönesättning Först var facket skeptiskt.
Men utvecklingen mot individuella löner på Uponor har ökat löneglidningen och kvinnorna har gynnats.
– För 16 år sedan körde jag truck. Nu jobbar jag med kvalitetsarbete, säger Virpi Koski.

Digitalisering och automation. Robotisering. Industri 4.0. Dessa är ledord för stora delar av svensk industri som konkurrerar på världsmarknaden. Uponor i Virsbo som tillverkar olika typer av plaströr är inget undantag. Här jobbar man flitigt för att ställa om och öka produktiviteten.

År 2016 sade företaget ensidigt upp befattningslönesystemet. I stället ville man gå över till helt individuella löner. IF Metallklubbens ordförande satte kaffet i halsen. Äldre medlemmar som jobbat länge på fabriken blev förbannade.

– Om jag hade fått bestämma hade vi haft kvar det gamla och moderniserat det. Men det viktiga var att vi fick till ett avtalat lönesystem, om än med individuell lönesättning, säger klubbordföranden Joakim Göransson.

Kvinnorna har visat sig bli vinnare i Uponors nya lönesystem. Bilden är tagen 2018 innan pandemin stängde fabriksgolvet helt för besökare. Foto: David Lundmark

Han lutar sig tillbaka i fåtöljen. Vi sitter strax innanför receptionen på företaget. Coronarestriktioner gör att inga besök tillåts inne på fabriksgolvet. Joakim Göransson knäpper händerna över bröstet samtidigt som han konstaterar att kvinnorna har visat sig vara vinnare när lönerna sätts mer individuellt.

– Tjejerna är mer intresserade av att lära sig nytt och byta arbetsuppgifter, säger han.

Utvecklingen mot mer individuella löner har gjort Virpi Koski till en vinnare. Hon har fått en annan tjänst och ökat sin lön rejält. Foto: Anna Björkegren.

Jag upplever att tjejerna är mer hungrig­a att söka den här typen av tjänster.

Virpi Koski, kvalitetskoordinator och skyddsombud på Uponor.

Det gamla lönesystemet var stelbent och saknade flexibilitet. Många slog tidigt i taket vilket inte uppmuntrade till utveckling. Samtidigt som industri­arbetarnas jobb är i ständig förändring.

– Vi tar över alltmer tjänstemannauppgifter. Lägre produktionsnära tjänstemän är utrotningshotade, säger Joakim Göransson.

Kriterierna som används vid lönesättningen är bland annat skydd/säkerhet, kvalité, mångkunnighet och resultat. Industriarbetarnas prestation mäts på en skala mellan 1 och 4 för respektive kategori.

Hur undviker ni att det blir godtycklig­t?

– Klubben har insyn och vi går igenom lönesättningen med företaget person för person. Varje höst görs också en extra översyn.

– Vi har även en miniminivå. Ingen kan bli nollad. Företaget brukar morra om garantin, säger Joakim Göransson.

På Uponor jobbar åttio procent av arbetsstyrkan femskift. I lönesystemet finns inget tak så det är inget ovanligt att vissa välutbildade och motiverade industriarbetare tjänar runt 40 000 kronor i månaden, mer än en del tjänstemän på fabriken.

– Löneglidningen har ökat. Det fanns en rädsla för att det skulle bli subjektivt. Men löneskillnaderna är inte omotiverat stora, konstaterar Joakim Göransson.
Virpi Koski har jobbat i företaget i 16 år och är en av vinnarna. Hon började på lagret med arbetsuppgifter som inte var särskilt avancerade. Nästa steg i karriären blev som truckförare när lagret flyttade. Men ryggen strejkade av att sitta i trucken så Virpi Koski hamnade en period på ”avhaspningen” innan hon tog chansen och hoppade på jobbet som kvalitetskoordinator.

– Nu följer jag processer och är med och säkrar bra produkter, säger hon.
Hennes jobb består till stor del i att dokumentera och komma med förslag på förbättringar. Virpi Koski är även skyddsombud. På Uponor kan de som är pådrivande i säkerhetsarbetet premieras i löneförhandlingarna.

Om klubbordföranden Joakim Göransson hade fått som han ville hade företaget haft kvar det gamla lönesystemet och moderniserat det. Men han är nöjd över att de har ett avtalat lönesystem över huvud taget. Foto: Anna Björkegren

– Jag upplever att tjejerna är mer hungriga att söka den här typen av tjänster, säger hon.

Virpi Koski tycker att den största skillnaden mot förr är att arbetet blivit mer varierande och inte så statiskt. Negativt är att hon tar med sig jobbet hem på ett sätt hon inte gjorde förut.

– Det kan vara en stress. Men arbetsdagarna går fort och jag fick ett rejält lönelyft.

I inledningen av texten konstaterades att svensk industri behöver ständig utveckling för att hänga med i konkurrensen. På Uponor har medelåldern sänkts de senaste tio åren och ungefär hälften av de cirka 250 IF Metallarna pendlar in till fabriken i Virsbo varje dag.

– Ökad flexibilitet är det som krävs i den nya industrin, säger Joakim Göransson.
Ett stort projekt om kompetensutveckling pågår men coronaviruset har stått i vägen för många av utbildningarna som ska genomföras på arbetstid. Hittills har inte produktionen påverkats märkbart av pandemin, korttidsarbete har inte varit aktuellt. Men fortfarande är det ovisst hur det kommer att se ut på den viktiga Europamarknaden under år 2021.

Coronarestriktioner gör att inga besökare tas emot inne på Uponors fabrik i Virsbo. Dagens Arbete får göra intervjuer i anslutning till receptionen. Foto: Anna Björkegren

– Det är lite läskigt med den här pandemin. Det kan bli som ett Arbogaöl, komma surt efter, säger Joakim Göransson.

När det är dags för fotografering utomhus så ropar några arbetskamrater att han och Virpi Koski ska skratta mer. Joakim Göransson skiner upp en stund innan han återkommer till lönerna.

– Det finns inget perfekt system. Vi gör så gott vi kan med det vi har, säger han.  

Individuell lönesättning

Bakåt i historien var det själva arbetet som lönesattes oavsett vem som utförde arbetet. Genom åren har det luckrats upp och arbetare, precis som tjänstemän, har löner som baseras mer på individens prestation.

Det har legat i arbetsgivarnas intresse att påverka mot mer individuell lönesättning, lönen blir ett styr­medel och belöning. På en del avtal inom LO är det i dag liten, om alls någon, skillnad jämfört med tjänstemannaavtal.

Enligt IF Metalls löneprinciper så ska lönesättningen vara differentierad efter individuella eller andra grunder. ”Men lönen ska alltid vara sakligt motiverad”, säger Darko Davidovic, IF Metalls förbundsjurist som har bakgrund som förhandlingsombudsman.

Enligt principerna ska medarbetare veta på vilka grunder lönen satts och vad personen kan göra för att öka lönen.

Det finns LO-förbund som är emot individuell lönesättning, till exempel Transportarbetareförbundet som formulerar det så här: ”Transport har länge varit motståndare mot individuell lönesättning då vi anser att det skapar fler frågetecken än det löser.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

117 miljoner kronor extra till Volvocheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden, skriver Harald Gatu.

Får han sitta med vid förhandling?

Är det okej att klubbordföranden även sitter med när hans egen lön förhandlas? Juristen Henric Ask reder ut.

Kan jag ta ut semesterdagarna i pengar?

Finns det stöd i semesterlagen för att man måste ta ut dagarna i ledighet? Juristen Henric Ask reder ut.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Sjuka Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet. De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.