Därför får vi inte missa att ställa om
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
DEBATT Att kompensera uteblivna lönehöjningar med aktier säkerställer att den som avstått en ökning faktiskt får ta del av framtida framgångar, skriver Mattias Göthberg och Patrik Witkowsky från Centrum för personalägande.
Om skribenterna:
Patrik Witkowsky är expert och rådgivare och Mattias Göthberg är jurist på Centrum för personalägande, samt författare till rapporten “ESOP för Sverige”.
Centrum för personalägande ger bland annat rådgivning till svenska företag, med målet att fler ska kunna ägas av medarbetarna själva.
Löneförhandlingar pågår för fullt ute på de svenska arbetsplatserna. Många anställda är bekymrade över löneutvecklingen och undrar vad som händer om de ställer krav på normala lönepåslag. Arbetsgivare undrar å andra sidan hur de ska kunna hålla arbetsmoralen uppe när löneökningarna är låga eller helt och hållet uteblir.
Ett svar på dessa frågor är att anställda görs till delägare i företagen där de arbetar. För arbetsgivare är det ett sätt att behålla kompetent personal och hålla motivationen uppe. För anställda är det ett sätt att få del av företagets framtida värdeutveckling. På samhällsnivå ligger nyttan i framväxten av nya affärsmodeller, som enligt forskningen visat sig vara mer produktiva och krisresistenta, och som samtidigt bidrar till en ökad jämlikhet.
När Svenskt Näringsliv i oktober skickade ut en enkät till sina medlemsföretag svarade 81 procent att pandemin minskar utrymmet för löneökningar i mycket eller ganska stor utsträckning. Den här inställningen har präglat avtalsrörelsen. 2020 blev ett förlorat år för merparten av Sveriges anställda eftersom löneökningarna sköts upp från i våras och i regel inte höjts retroaktivt.
Många anställda uppger också att de är beredda att gå arbetsgivarna till mötes. Exempelvis visar en opinionsundersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionens medlemstidning Kollega att 43 procent skulle kunna tänka sig att avstå löneökning, förutsatt att de kompenseras för detta nästa år.
Hur ska då kompensationen säkerställas för landets arbetstagare, när lönerna hålls tillbaka? Vi menar att en bra lösning är att dela ut aktier till de anställda. Poängen är inte att byta löneökningar mot aktier utan att säkerställa att anställda som tvingas avstå löneökningar faktiskt får ta del av framtida framgångar.
En sådan lösning skulle i ett första skede leda till att de anställda får ett väldigt begränsat ägande i bolaget. Det kan dock vara ett startskott för konstruktioner som gör att de anställdas ägarandel kan öka på sikt. Redan i dag finns flera svenska företag där personalen själva är majoritetsägare, även om det är relativt sällsynt jämfört med andra länder. Ett exempel är Tjeders i Malmköping, ett industriföretag som tillverkar larmprodukter.
Ett stort personalförvärv som höll på att bli av var när Ford skulle sälja Volvo Personvagnar. Planerna på att de 40 000 anställda skulle ta över ägandet av den svenska industriklenoden var långt gångna. Men på grund av avsaknad av smidiga modeller för att i praktiken genomföra detta förvärv hamnade ägandet istället i händerna på en kinesisk industriman. Situationen visar på behovet av åtgärder för att undvika att misstaget upprepar sig.
För att övergången till ett utbyggt personalägande ska kunna ske på bred front har vi en rad förslag på lagändringar, något vi skrivit om i andra sammanhang. Men nu har en historisk möjlighet öppnat sig för grupper av anställda och arbetsgivare att själva ta det här steget.
Att kompensera för en låg eller utebliven löneökning i form av aktier påverkar inte bolagets pandemipressade kassaflöde samtidigt som det ger den anställde rätt att ta del av en eventuell framtida uppgång. Det går att avtala om detta individuellt, men det kan med fördel vara ett verktyg som används av både lokala fackklubbar och i de centrala löneförhandlingarna mellan parterna.
Den empiriska forskningen har nämligen visat att delägandet ger bäst resultat när det inkluderar samtliga anställda och kombineras med ett verkligt inflytande. Den typen av personalägande kan organiseras på olika sätt, exempelvis genom en vinstandelsstiftelse (såsom i Handelsbanken där de som varit anställda länge kan gå i pension som miljonärer).
Vi föreslår därför att:
- Den som får sänkt lön eller utebliven löneökning kompenseras med aktier i bolaget där den är anställd.
- Arbetsmarknadens parter, på både central och lokal nivå, använder vinstandelsstiftelser som ett verktyg i löneförhandlingarna.
Pandemin och dess efterdyningar ställer oss inför nya utmaningar som kräver nya lösningar. Här finns en möjlighet att lägga grunden för framtidens företagande, där landets medarbetare har ett direkt intresse i de svenska bolagens långsiktiga utveckling.
