Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

1 mars, 2021

Skrivet av Mattias Göthberg och Patrik Witkowsky

DEBATT Att kompensera uteblivna lönehöjningar med aktier säkerställer att den som avstått en ökning faktiskt får ta del av framtida framgångar, skriver Mattias Göthberg och Patrik Witkowsky från Centrum för personalägande. 

Om skribenterna:

Patrik Witkowsky är expert och rådgivare och Mattias Göthberg är jurist på Centrum för personalägande, samt författare till rapporten “ESOP för Sverige”. 

Centrum för personalägande ger bland annat rådgivning till svenska företag, med målet att fler ska kunna ägas av medarbetarna själva.

Löneförhandlingar pågår för fullt ute på de svenska arbetsplatserna. Många anställda är bekymrade över löneutvecklingen och undrar vad som händer om de ställer krav på normala lönepåslag. Arbetsgivare undrar å andra sidan hur de ska kunna hålla arbetsmoralen uppe när löneökningarna är låga eller helt och hållet uteblir.

Ett svar på dessa frågor är att anställda görs till delägare i företagen där de arbetar. För arbetsgivare är det ett sätt att behålla kompetent personal och hålla motivationen uppe. För anställda är det ett sätt att få del av företagets framtida värdeutveckling. På samhällsnivå ligger nyttan i framväxten av nya affärsmodeller, som enligt forskningen visat sig vara mer produktiva och krisresistenta, och som samtidigt bidrar till en ökad jämlikhet.

När Svenskt Näringsliv i oktober skickade ut en enkät till sina medlemsföretag svarade 81 procent att pandemin minskar utrymmet för löneökningar i mycket eller ganska stor utsträckning. Den här inställningen har präglat avtalsrörelsen. 2020 blev ett förlorat år för merparten av Sveriges anställda eftersom löneökningarna sköts upp från i våras och i regel inte höjts retroaktivt.

Många anställda uppger också att de är beredda att gå arbetsgivarna till mötes. Exempelvis visar en opinionsundersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionens medlemstidning Kollega att 43 procent skulle kunna tänka sig att avstå löneökning, förutsatt att de kompenseras för detta nästa år. 

Hur ska då kompensationen säkerställas för landets arbetstagare, när lönerna hålls tillbaka? Vi menar att en bra lösning är att dela ut aktier till de anställda. Poängen är inte att byta löneökningar mot aktier utan att säkerställa att anställda som tvingas avstå löneökningar faktiskt får ta del av framtida framgångar.

En sådan lösning skulle i ett första skede leda till att de anställda får ett väldigt begränsat ägande i bolaget. Det kan dock vara ett startskott för konstruktioner som gör att de anställdas ägarandel kan öka på sikt. Redan i dag finns flera svenska företag där personalen själva är majoritetsägare, även om det är relativt sällsynt jämfört med andra länder. Ett exempel är Tjeders i Malmköping, ett industriföretag som tillverkar larmprodukter.

Ett stort personalförvärv som höll på att bli av var när Ford skulle sälja Volvo Personvagnar. Planerna på att de 40 000 anställda skulle ta över ägandet av den svenska industriklenoden var långt gångna. Men på grund av avsaknad av smidiga modeller för att i praktiken genomföra detta förvärv hamnade ägandet istället i händerna på en kinesisk industriman. Situationen visar på behovet av åtgärder för att undvika att misstaget upprepar sig. 

För att övergången till ett utbyggt personalägande ska kunna ske på bred front har vi en rad förslag på lagändringar, något vi skrivit om i andra sammanhang. Men nu har en historisk möjlighet öppnat sig för grupper av anställda och arbetsgivare att själva ta det här steget. 

Att kompensera för en låg eller utebliven löneökning i form av aktier påverkar inte bolagets pandemipressade kassaflöde samtidigt som det ger den anställde rätt att ta del av en eventuell framtida uppgång. Det går att avtala om detta individuellt, men det kan med fördel vara ett verktyg som används av både lokala fackklubbar och i de centrala löneförhandlingarna mellan parterna.

Den empiriska forskningen har nämligen visat att delägandet ger bäst resultat när det inkluderar samtliga anställda och kombineras med ett verkligt inflytande. Den typen av personalägande kan organiseras på olika sätt, exempelvis genom en vinstandelsstiftelse (såsom i Handelsbanken där de som varit anställda länge kan gå i pension som miljonärer). 

Vi föreslår därför att:

  1. Den som får sänkt lön eller utebliven löneökning kompenseras med aktier i bolaget där den är anställd.
  2. Arbetsmarknadens parter, på både central och lokal nivå, använder vinstandelsstiftelser som ett verktyg i löneförhandlingarna. 

Pandemin och dess efterdyningar ställer oss inför nya utmaningar som kräver nya lösningar. Här finns en möjlighet att lägga grunden för framtidens företagande, där landets medarbetare har ett direkt intresse i de svenska bolagens långsiktiga utveckling.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

Saila Quicklund (M): Samhall snedvrider konkurrensen samtidigt som många vittnar om allvarliga brister i arbetsmiljön.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Kvinnornas löner ökar för sakta

Kvinnornas löner ökar för sakta

Lönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

Det är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Arbetsgivarna ska betala för det du offrar”

”Arbetsgivarna ska betala för det du offrar”

Det är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt – och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Industrins parter har gjort sitt”

”Industrins parter har gjort sitt”

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.