Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

1 mars, 2021

Skrivet av Mattias Göthberg och Patrik Witkowsky

DEBATT Att kompensera uteblivna lönehöjningar med aktier säkerställer att den som avstått en ökning faktiskt får ta del av framtida framgångar, skriver Mattias Göthberg och Patrik Witkowsky från Centrum för personalägande. 

Om skribenterna:

Patrik Witkowsky är expert och rådgivare och Mattias Göthberg är jurist på Centrum för personalägande, samt författare till rapporten “ESOP för Sverige”. 

Centrum för personalägande ger bland annat rådgivning till svenska företag, med målet att fler ska kunna ägas av medarbetarna själva.

Löneförhandlingar pågår för fullt ute på de svenska arbetsplatserna. Många anställda är bekymrade över löneutvecklingen och undrar vad som händer om de ställer krav på normala lönepåslag. Arbetsgivare undrar å andra sidan hur de ska kunna hålla arbetsmoralen uppe när löneökningarna är låga eller helt och hållet uteblir.

Ett svar på dessa frågor är att anställda görs till delägare i företagen där de arbetar. För arbetsgivare är det ett sätt att behålla kompetent personal och hålla motivationen uppe. För anställda är det ett sätt att få del av företagets framtida värdeutveckling. På samhällsnivå ligger nyttan i framväxten av nya affärsmodeller, som enligt forskningen visat sig vara mer produktiva och krisresistenta, och som samtidigt bidrar till en ökad jämlikhet.

När Svenskt Näringsliv i oktober skickade ut en enkät till sina medlemsföretag svarade 81 procent att pandemin minskar utrymmet för löneökningar i mycket eller ganska stor utsträckning. Den här inställningen har präglat avtalsrörelsen. 2020 blev ett förlorat år för merparten av Sveriges anställda eftersom löneökningarna sköts upp från i våras och i regel inte höjts retroaktivt.

Många anställda uppger också att de är beredda att gå arbetsgivarna till mötes. Exempelvis visar en opinionsundersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionens medlemstidning Kollega att 43 procent skulle kunna tänka sig att avstå löneökning, förutsatt att de kompenseras för detta nästa år. 

Hur ska då kompensationen säkerställas för landets arbetstagare, när lönerna hålls tillbaka? Vi menar att en bra lösning är att dela ut aktier till de anställda. Poängen är inte att byta löneökningar mot aktier utan att säkerställa att anställda som tvingas avstå löneökningar faktiskt får ta del av framtida framgångar.

En sådan lösning skulle i ett första skede leda till att de anställda får ett väldigt begränsat ägande i bolaget. Det kan dock vara ett startskott för konstruktioner som gör att de anställdas ägarandel kan öka på sikt. Redan i dag finns flera svenska företag där personalen själva är majoritetsägare, även om det är relativt sällsynt jämfört med andra länder. Ett exempel är Tjeders i Malmköping, ett industriföretag som tillverkar larmprodukter.

Ett stort personalförvärv som höll på att bli av var när Ford skulle sälja Volvo Personvagnar. Planerna på att de 40 000 anställda skulle ta över ägandet av den svenska industriklenoden var långt gångna. Men på grund av avsaknad av smidiga modeller för att i praktiken genomföra detta förvärv hamnade ägandet istället i händerna på en kinesisk industriman. Situationen visar på behovet av åtgärder för att undvika att misstaget upprepar sig. 

För att övergången till ett utbyggt personalägande ska kunna ske på bred front har vi en rad förslag på lagändringar, något vi skrivit om i andra sammanhang. Men nu har en historisk möjlighet öppnat sig för grupper av anställda och arbetsgivare att själva ta det här steget. 

Att kompensera för en låg eller utebliven löneökning i form av aktier påverkar inte bolagets pandemipressade kassaflöde samtidigt som det ger den anställde rätt att ta del av en eventuell framtida uppgång. Det går att avtala om detta individuellt, men det kan med fördel vara ett verktyg som används av både lokala fackklubbar och i de centrala löneförhandlingarna mellan parterna.

Den empiriska forskningen har nämligen visat att delägandet ger bäst resultat när det inkluderar samtliga anställda och kombineras med ett verkligt inflytande. Den typen av personalägande kan organiseras på olika sätt, exempelvis genom en vinstandelsstiftelse (såsom i Handelsbanken där de som varit anställda länge kan gå i pension som miljonärer). 

Vi föreslår därför att:

  1. Den som får sänkt lön eller utebliven löneökning kompenseras med aktier i bolaget där den är anställd.
  2. Arbetsmarknadens parter, på både central och lokal nivå, använder vinstandelsstiftelser som ett verktyg i löneförhandlingarna. 

Pandemin och dess efterdyningar ställer oss inför nya utmaningar som kräver nya lösningar. Här finns en möjlighet att lägga grunden för framtidens företagande, där landets medarbetare har ett direkt intresse i de svenska bolagens långsiktiga utveckling.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Mer åsiktsmaterial

Att måla är som att kratta löv

Att måla är som att kratta löv

Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vi förtjänar bättre än så här

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Du kanske också vill läsa…

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Det är nu vi måste sätta ner foten

Det är nu vi måste sätta ner foten

Ojämlikheten är tillbaka på 1930-talets nivå och skär rakt igenom den svenska arbetarklassen, skriver tre yrkesarbetare inom LO.

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Nu är det upp till regering, riksbank och direktörer att göra sin del, så vi snabbt kan komma tillbaka till ett läge där vi kan få mer pengar i plånboken, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Det blev bästa möjliga avtal

Reallöneökningar är vårt självklara mål. Med det här avtalet kan vi nå dit redan nästa år, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Dags att tacka nej, direktörer!

Vi stod emot kraven på inskränkt makt, men löneökningarna kommer inte att motsvara kostnadsökningarna. Nu är det arbetsgivarnas tur att ta ansvar för sina löner och bonusar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Ta chansen att plugga vidare!

Det är vi som står för den svenska produktionen, i praktiken, på industrigolven. Snacka om yrkeskunskap, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.