Industriarbetarnas tidning

En lång pappershistoria går i graven

29 april, 2021

Skrivet av

Tyst FabrikPå golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

För ett år sedan såg Ortvikens avdelnings­ordförande Jan Öberg fram emot att gå i pension. Säga adjö till arbetskamraterna, checka ut och sedan promenera hem över Sundsvallsbron under tiden som han skulle blicka
ut över bruket och se skorstenarna ryka för fullt.

Men nu blev det inte så. En morgon i augusti fick han och de övriga SCA-anställda besked om att all produktion av tryckpapper skulle läggas ner inom kort. Ekonomin bar sig inte längre. Den sedan flera år pågående digitaliseringen – nu starkt påskyndad av pandemin – har kort sagt lett till att allt färre köper papperstidningar.

– Ja, även jag. Numera har jag bara e-prenumerationer, erkänner Jan Öberg med ett snabbt leende när DA träffar honom på avdelning 16:s expedition ett drygt halvår senare.

Förhoppningsvis löser det sig för all­a så småningom, men visst är det tufft för väldigt många.

Jan Öberg.

Den minskade efterfrågan återspeglas också i tillverkningssiffrorna. Under de senaste tjugo åren har produktionen av traditionellt tidningspapper i Sverige minskat med drygt två tredjedelar – 71 procent. En minskning som man alltså märkt av på nära håll inte bara här på Ortviken, utan också på exempelvis Kvarnsveden i Dalarna och Hallstavik i Uppland, bruk som sedan flera år upphört helt med den här typen av tillverkning.

I dag, våren 2021, återstår endast två maskiner på två bruk som gör standardtidningspapper, och de finns i östgötska Braviken och halländska Hyltebruk. Men även där är tillverkningsvolymen en helt annan än den en gång har varit. Inte minst på Stora Enso i Hyltebruk, som ju helt nyligen stängde en av sina två maskiner. Nyligen tvingades 24 anställda lämna sina jobb där.

Det var i september ifjol som Stora Enso meddelade att man skulle lägga ner en av Hylte bruks två tidnings­pappersmaskiner, PM3, samt dess returpappersanläggning. I samband med detta varslades en tredjedel av hela personalstyrkan – 140 av totalt 430 anställda.

Enligt avdelningsordförande Esa Huttu har alltså 24 av dem nu tvingats lämna sina jobb, medan övriga har sluta­t eller kommer att sluta genom antinge­n egna uppsägningar, avgångsvederlag eller pensionsavgångar.

– Vi har följt las-listan så gott vi har kunnat. Men man lider ju med dem som får gå hem, säger han.

För att öka lönsamheten har Stora Enso sedan tidigare beslutat att verksamheten ska fokusera på produktion av termomekanisk massa.

Jan Öberg. Foto: Pontus Ohlin

Jan Öberg på Ortviken suckar medan han går igenom sina pärmar och papper. Under sina sju år som avdelningsordförande har han nu tvingats vara med om att stänga fyra maskiner och därmed sett en 63 år lång pappershistoria gå i graven.

I stället ska SCA nu satsa 1,45 miljarder kronor på produktion av termomekanisk passa, CTMP. Produktion som endast kan sysselsätta en tiondel av de totalt 460 kollektivanställda som nyligen arbetade på drift och underhåll.

Men de övriga då? Jan Öberg vet, men letar för säkerhets skull fram en lapp som han har på bordet.

– Det här kan du skriva: 47 stannar kvar, 35 går till Östrand, 78 får avgångspension, 13 blev uppsagda med 14 månadslöner  … Och  … ja, resten, ungefär 285, går ut i arbetslöshet.

Han tillägger dock att ett fåtal av dem nu lyckats få jobb på bland annat Novryon, Northvolt och Kriminalvården.

– Förhoppningsvis löser det sig för all­a så småningom, men visst är det tufft för väldigt många.

Senare i år ska företaget Renewcell bygga en anläggning för återvinning av textilier på Ortviken, på samma plats där PM5 nu håller på att monteras ner. Där väntas ett femtiotal nya arbetstillfällen.

Minskad efterfrågan på tidningspapper

I takt med minskat papperstidningsläsande har tillverkningen av dags- och kvällstidningspapper också minskat. Så har det sett ut för varje år under 2000-talet, visar siffror från Skogsindustrierna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.