Industriarbetarnas tidning

En lång pappershistoria går i graven

29 april, 2021

Skrivet av

Tyst FabrikPå golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

För ett år sedan såg Ortvikens avdelnings­ordförande Jan Öberg fram emot att gå i pension. Säga adjö till arbetskamraterna, checka ut och sedan promenera hem över Sundsvallsbron under tiden som han skulle blicka
ut över bruket och se skorstenarna ryka för fullt.

Men nu blev det inte så. En morgon i augusti fick han och de övriga SCA-anställda besked om att all produktion av tryckpapper skulle läggas ner inom kort. Ekonomin bar sig inte längre. Den sedan flera år pågående digitaliseringen – nu starkt påskyndad av pandemin – har kort sagt lett till att allt färre köper papperstidningar.

– Ja, även jag. Numera har jag bara e-prenumerationer, erkänner Jan Öberg med ett snabbt leende när DA träffar honom på avdelning 16:s expedition ett drygt halvår senare.

Förhoppningsvis löser det sig för all­a så småningom, men visst är det tufft för väldigt många.

Jan Öberg.

Den minskade efterfrågan återspeglas också i tillverkningssiffrorna. Under de senaste tjugo åren har produktionen av traditionellt tidningspapper i Sverige minskat med drygt två tredjedelar – 71 procent. En minskning som man alltså märkt av på nära håll inte bara här på Ortviken, utan också på exempelvis Kvarnsveden i Dalarna och Hallstavik i Uppland, bruk som sedan flera år upphört helt med den här typen av tillverkning.

I dag, våren 2021, återstår endast två maskiner på två bruk som gör standardtidningspapper, och de finns i östgötska Braviken och halländska Hyltebruk. Men även där är tillverkningsvolymen en helt annan än den en gång har varit. Inte minst på Stora Enso i Hyltebruk, som ju helt nyligen stängde en av sina två maskiner. Nyligen tvingades 24 anställda lämna sina jobb där.

Det var i september ifjol som Stora Enso meddelade att man skulle lägga ner en av Hylte bruks två tidnings­pappersmaskiner, PM3, samt dess returpappersanläggning. I samband med detta varslades en tredjedel av hela personalstyrkan – 140 av totalt 430 anställda.

Enligt avdelningsordförande Esa Huttu har alltså 24 av dem nu tvingats lämna sina jobb, medan övriga har sluta­t eller kommer att sluta genom antinge­n egna uppsägningar, avgångsvederlag eller pensionsavgångar.

– Vi har följt las-listan så gott vi har kunnat. Men man lider ju med dem som får gå hem, säger han.

För att öka lönsamheten har Stora Enso sedan tidigare beslutat att verksamheten ska fokusera på produktion av termomekanisk massa.

Jan Öberg. Foto: Pontus Ohlin

Jan Öberg på Ortviken suckar medan han går igenom sina pärmar och papper. Under sina sju år som avdelningsordförande har han nu tvingats vara med om att stänga fyra maskiner och därmed sett en 63 år lång pappershistoria gå i graven.

I stället ska SCA nu satsa 1,45 miljarder kronor på produktion av termomekanisk passa, CTMP. Produktion som endast kan sysselsätta en tiondel av de totalt 460 kollektivanställda som nyligen arbetade på drift och underhåll.

Men de övriga då? Jan Öberg vet, men letar för säkerhets skull fram en lapp som han har på bordet.

– Det här kan du skriva: 47 stannar kvar, 35 går till Östrand, 78 får avgångspension, 13 blev uppsagda med 14 månadslöner  … Och  … ja, resten, ungefär 285, går ut i arbetslöshet.

Han tillägger dock att ett fåtal av dem nu lyckats få jobb på bland annat Novryon, Northvolt och Kriminalvården.

– Förhoppningsvis löser det sig för all­a så småningom, men visst är det tufft för väldigt många.

Senare i år ska företaget Renewcell bygga en anläggning för återvinning av textilier på Ortviken, på samma plats där PM5 nu håller på att monteras ner. Där väntas ett femtiotal nya arbetstillfällen.

Minskad efterfrågan på tidningspapper

I takt med minskat papperstidningsläsande har tillverkningen av dags- och kvällstidningspapper också minskat. Så har det sett ut för varje år under 2000-talet, visar siffror från Skogsindustrierna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tuffa tider för tidningspapper

Tuffa tider för tidningspapper

På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

Hur länge överlever det inhemska dagstidningspapperet? I dag finns bara en maskin kvar i Sverige som tillverkar det. DA har besökt Hylte.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

”En kalldusch för oss alla!” säger samordnande huvudskyddsombudet Jan Grundelius. 440 anställda på Kvarnsveden berörs.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

Snabb omställning på Klippans bruk

Snabb omställning på Klippans bruk

Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.

”M är inte för vanligt folk”

”Att göra fattiga människor fattigare är inte ett sätt att skapa ett tryggare Sverige”, skriver Jan Öberg, ordförande för Pappers Avdelning 16 i Ortviken.

”Det är kul att lösa svåra situationer”

”Det är kul att lösa svåra situationer”

Till vardags jobbar Sara Wiinikka som ombudsman på Pappers. På fritiden är hon fotbollsdomare i högsta division – damallsvenskan.

Tuffare tag på bruken igen

Tuffare tag på bruken igen

Den senaste coronavågen har tvingat massa- och pappersbruken att återigen införa hårdare regler och restriktioner.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?