Industriarbetarnas tidning

Jämlikheten som försvann

7 april, 2021

Skrivet av

Ny klassanalys. Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

När coronaviruset nådde Sverige tog det inte hänsyn till den svenska självbilden som världens jämlikaste land. Inte heller hindrades smittspridningen av att vi tror oss ha en unikt stark välfärdsstat. Viruset slog lika ojämnt och orättvist som det klassamhälle vi låtsas att vi inte lever i.

Av de som dog under första vågen i Stockholmsområdet hade 72 procent låg eller medellåg inkomst. Det var arbetarklassen och fattigpensionärerna – de som välfärden är byggd för att skydda – som tog den hårdaste smällen.
År 1980 var Sverige ett av världens jämlikaste länder med en stark offentlig sektor. Med start på 30-talet hade folkrörelserna drivit på utjämningen av inkomster, förmögenheter och livsvillkor. Sedan vände kurvan.

Boken ”Klass i Sverige” från Katalys.

I den omfångsrika antologin Klass i Sverige, sammanställd av tankesmedjan Katalys, finns ett svar på vart vi nu hamnat. Det är tillnyktrande läsning. Samhällsklassernas utveckling kan sammanfattas så här: botten har gått ur, toppen har stuckit iväg. Och mellan-skiktet präglas av en rädsla att falla ner.

Forskarna som medverkar i antologin konstaterar att ett halvt sekels jämlikhetspolitik snart är utplånad. I Sverige ökar ojämlikheten snabbast i västvärlden. Sett till förmögenhet är Sverige i dag mer ojämlikt än något annat land i Västeuropa – i nivå med USA, Brasilien och Sydafrika.

Sedan 2002 har den rikaste hundradelens andel av vår samlade förmögenhet ökat från 18 till 42 procent. De rikas privata förmögenheter har gödslats med skattesänkningar. Om Sverige hade haft samma skattekvot som vid millennieskiftet hade staten årligen haft 300 miljarder kronor mer att röra sig med. Det är skillnaden mellan väl fungerande och krisande välfärd. Eller skillnaden på en pandemiberedskap och en dålig ursäkt.

På 90-talet hade Sverige 4 300 intensivvårdsplatser med respirator och 50 mobila fältsjukhus med 10 000 vårdplatser.

När pandemin slog till hade vi 573 IVA-platser och två fältsjukhus med 96 bäddar. I slutet av 80-talet besökte en hemtjänstpersonal i snitt fyra äldre per dag. I dag ligger snittet på tolv, varav hälften av besöken är på 15 minuter.

I dagens Sverige får vi ingen ”samhällspridning”, utan en klass-spridning. En koncentration av smitta i arbetarklassens mest otrygga utmarker, bland människor som bor trångt och jäktar på timvikariat mellan tolv olika gamlingar om dagarna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.