Industriarbetarnas tidning

Jämlikheten som försvann

7 april, 2021

Skrivet av

Ny klassanalys. Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

När coronaviruset nådde Sverige tog det inte hänsyn till den svenska självbilden som världens jämlikaste land. Inte heller hindrades smittspridningen av att vi tror oss ha en unikt stark välfärdsstat. Viruset slog lika ojämnt och orättvist som det klassamhälle vi låtsas att vi inte lever i.

Av de som dog under första vågen i Stockholmsområdet hade 72 procent låg eller medellåg inkomst. Det var arbetarklassen och fattigpensionärerna – de som välfärden är byggd för att skydda – som tog den hårdaste smällen.
År 1980 var Sverige ett av världens jämlikaste länder med en stark offentlig sektor. Med start på 30-talet hade folkrörelserna drivit på utjämningen av inkomster, förmögenheter och livsvillkor. Sedan vände kurvan.

Boken ”Klass i Sverige” från Katalys.

I den omfångsrika antologin Klass i Sverige, sammanställd av tankesmedjan Katalys, finns ett svar på vart vi nu hamnat. Det är tillnyktrande läsning. Samhällsklassernas utveckling kan sammanfattas så här: botten har gått ur, toppen har stuckit iväg. Och mellan-skiktet präglas av en rädsla att falla ner.

Forskarna som medverkar i antologin konstaterar att ett halvt sekels jämlikhetspolitik snart är utplånad. I Sverige ökar ojämlikheten snabbast i västvärlden. Sett till förmögenhet är Sverige i dag mer ojämlikt än något annat land i Västeuropa – i nivå med USA, Brasilien och Sydafrika.

Sedan 2002 har den rikaste hundradelens andel av vår samlade förmögenhet ökat från 18 till 42 procent. De rikas privata förmögenheter har gödslats med skattesänkningar. Om Sverige hade haft samma skattekvot som vid millennieskiftet hade staten årligen haft 300 miljarder kronor mer att röra sig med. Det är skillnaden mellan väl fungerande och krisande välfärd. Eller skillnaden på en pandemiberedskap och en dålig ursäkt.

På 90-talet hade Sverige 4 300 intensivvårdsplatser med respirator och 50 mobila fältsjukhus med 10 000 vårdplatser.

När pandemin slog till hade vi 573 IVA-platser och två fältsjukhus med 96 bäddar. I slutet av 80-talet besökte en hemtjänstpersonal i snitt fyra äldre per dag. I dag ligger snittet på tolv, varav hälften av besöken är på 15 minuter.

I dagens Sverige får vi ingen ”samhällspridning”, utan en klass-spridning. En koncentration av smitta i arbetarklassens mest otrygga utmarker, bland människor som bor trångt och jäktar på timvikariat mellan tolv olika gamlingar om dagarna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.