Industriarbetarnas tidning

Medlemmar strömmar till facken under krisen

23 april, 2021 - 06:01

Skrivet av

För första gången sedan mitten av 1990-talet växte den fackliga medlemsbasen förra året. Industrin bröt en fyraårig negativ utveckling och är nu åter den mest organiserade branschen inom LO. 

Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Facken går stärkta ur krisen. I dryga 25 år har den fackliga organisationsgraden sakta sjunkit i Sverige. Men nu ser det ut att ha skett ett trendbrott. Under pandemiåret 2020 strömmade medlemmarna till och andelen fackligt anslutna steg från 68 till 69 procent på den svenska arbetsmarknaden. Uppgången omfattade både arbetare och tjänstemän.  

Totalt fick facken 75 000 fler medlemmar, flest anslöt sig under det första halvåret 2020 och den största medlemstillväxten skedde bland gruppen utrikesfödda. Det visar statistik från professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som presenteras i en rapport från tankesmedjan Arena Idé. 

Anders Kjellberg bedömer att det rör sig om ett trendbrott, snarare än en tillfällig uppgång under krisen. 

– Redan 2019 kunde man börja fråga sig om det handlade om ett trendbrott, eftersom det då planade ut. Det är svårt att förutse uppgångar och nedgångar, men det ser ut som om det har vänt eftersom utvecklingen började redan innan pandemiåret, säger han. 

Störst ökning skedde hos TCO där Unionen stod för merparten av de drygt 34 000 nya medlemmarna. LO fick drygt 24 000 fler medlemmar varav merparten anslöt sig till Kommunal och Handels. På LO-sidan ökade graden av fackanslutna från 60 till 61 procent, medan TCO och Saco ökade från 72 till 73 procent.  

Bland arbetare är uppgången uteslutande ett resultat av att fler utrikes födda gått med i facket. De utrikes födda har dock fortfarande en betydligt lägre anslutningsgrad jämfört med inrikes födda, 52 respektive 64 procent. Men uppgången får stor betydelse eftersom utrikesfödda i dag utgör nästan en tredjedel av de yrkesaktiva LO-arbetarna.  

– Många i den gruppen kom som flyktingar utan att kunna språket och utan större kunskaper om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den här utvecklingen kan vara ett tecken på att fler har kommit in i det svenska samhället mer, säger Anders Kjellberg.  

Läs också

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

För industrifacken låg medlemsantalen under förra året i princip stilla, eller minskade något. Orsaken beror troligtvis på att antalet arbetstillfällen inom industrin minskade något eftersom organisationsgraden samtidigt ökade från 72 till 73 procent. Det innebär ett positivt trendbrott. Under de fyra föregående åren har andelen fackanslutna inom industrin successivt minskat. Industrin är nu åter den sektor inom LO med högst andel organiserade arbetare, tätt följt av den offentliga sektorn. 

Anders Kjellberg poängterar dock att utvecklingen kan ha sina strukturella orsaker. 

– Vid neddragningar får de inhyrda eller visstidsanställda gå först. I den gruppen är färre fackligt anslutna. Så ökningen i organisationsgrad kan delvis vara en effekt av det, säger han. 

Även om fackanslutningen ökade under 2020, så ökade anslutningen till de fackliga a-kassorna betydligt mer. Jämfört med de 75 000 nya fackmedlemmarna fick de fackliga a-kassorna drygt 230 000 fler medlemmar under samma tid. Bland LO-arbetarna var det särskilt många som valde att enbart ansluta sig till a-kassan. Där var medlemstillströmningen till a-kassorna hela fyra gånger större än till facken.  

– Framförallt är det de lågavlönade grupperna som bara ansluter sig till a-kassan. För många lågavlönade är det kämpigt ekonomiskt att betala både fack- och a-kasseavgift, och då väljer många det mest nödvändiga, säger Anders Kjellberg.  

Lågavlönade grupper har heller inte så stor nytta av den inkomstförsäkring som facket erbjuder, eftersom de i regel tjänar mindre än taket i arbetslöshetsförsäkringen. En annan förklaring, enligt Anders Kjellberg, kan vara att de som nyligen blivit arbetslösa valt att gå ur facket och enbart stå kvar i a-kassan. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

Vilse i den fackliga labyrinten

Vilse i den fackliga labyrinten

Påhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag – ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

Facket måste våga förändring

De unga lär sig att facket inte är för dem. Det om något hotar den svenska modellen, skriver Helle Klein.

Facket måste hålla emot SD

Facket måste hålla emot SD

Arbetarrörelsen har i sitt DNA att alltid stå upp för idén om människors lika värde. Därför kan facket inte normalisera ett rasistiskt parti som Sverigedemokraterna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Lägstalönerna en stötesten för LO

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

Svårt för LO att enas i avtalsrörelsen

Svårt för LO att enas i avtalsrörelsen

Inflationen slår hårt mot alla – men allra mest mot dem som har små marginaler. Hur facken hanterar det kan avgöra om LO håller samman eller inte i avtalsrörelsen. 
”Det här sätter hela LO:s möjlighet att komma överens på ett enormt prov”, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.