Medlemmar strömmar till facken under krisen

För första gången sedan mitten av 1990-talet växte den fackliga medlemsbasen förra året. Industrin bröt en fyraårig negativ utveckling och är nu åter den mest organiserade branschen inom LO. 

Facken går stärkta ur krisen. I dryga 25 år har den fackliga organisationsgraden sakta sjunkit i Sverige. Men nu ser det ut att ha skett ett trendbrott. Under pandemiåret 2020 strömmade medlemmarna till och andelen fackligt anslutna steg från 68 till 69 procent på den svenska arbetsmarknaden. Uppgången omfattade både arbetare och tjänstemän.  

Totalt fick facken 75 000 fler medlemmar, flest anslöt sig under det första halvåret 2020 och den största medlemstillväxten skedde bland gruppen utrikesfödda. Det visar statistik från professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som presenteras i en rapport från tankesmedjan Arena Idé. 

Anders Kjellberg bedömer att det rör sig om ett trendbrott, snarare än en tillfällig uppgång under krisen. 

– Redan 2019 kunde man börja fråga sig om det handlade om ett trendbrott, eftersom det då planade ut. Det är svårt att förutse uppgångar och nedgångar, men det ser ut som om det har vänt eftersom utvecklingen började redan innan pandemiåret, säger han. 

Störst ökning skedde hos TCO där Unionen stod för merparten av de drygt 34 000 nya medlemmarna. LO fick drygt 24 000 fler medlemmar varav merparten anslöt sig till Kommunal och Handels. På LO-sidan ökade graden av fackanslutna från 60 till 61 procent, medan TCO och Saco ökade från 72 till 73 procent.  

Bland arbetare är uppgången uteslutande ett resultat av att fler utrikes födda gått med i facket. De utrikes födda har dock fortfarande en betydligt lägre anslutningsgrad jämfört med inrikes födda, 52 respektive 64 procent. Men uppgången får stor betydelse eftersom utrikesfödda i dag utgör nästan en tredjedel av de yrkesaktiva LO-arbetarna.  

– Många i den gruppen kom som flyktingar utan att kunna språket och utan större kunskaper om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den här utvecklingen kan vara ett tecken på att fler har kommit in i det svenska samhället mer, säger Anders Kjellberg.  

Läs också

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

För industrifacken låg medlemsantalen under förra året i princip stilla, eller minskade något. Orsaken beror troligtvis på att antalet arbetstillfällen inom industrin minskade något eftersom organisationsgraden samtidigt ökade från 72 till 73 procent. Det innebär ett positivt trendbrott. Under de fyra föregående åren har andelen fackanslutna inom industrin successivt minskat. Industrin är nu åter den sektor inom LO med högst andel organiserade arbetare, tätt följt av den offentliga sektorn. 

Anders Kjellberg poängterar dock att utvecklingen kan ha sina strukturella orsaker. 

– Vid neddragningar får de inhyrda eller visstidsanställda gå först. I den gruppen är färre fackligt anslutna. Så ökningen i organisationsgrad kan delvis vara en effekt av det, säger han. 

Även om fackanslutningen ökade under 2020, så ökade anslutningen till de fackliga a-kassorna betydligt mer. Jämfört med de 75 000 nya fackmedlemmarna fick de fackliga a-kassorna drygt 230 000 fler medlemmar under samma tid. Bland LO-arbetarna var det särskilt många som valde att enbart ansluta sig till a-kassan. Där var medlemstillströmningen till a-kassorna hela fyra gånger större än till facken.  

– Framförallt är det de lågavlönade grupperna som bara ansluter sig till a-kassan. För många lågavlönade är det kämpigt ekonomiskt att betala både fack- och a-kasseavgift, och då väljer många det mest nödvändiga, säger Anders Kjellberg.  

Lågavlönade grupper har heller inte så stor nytta av den inkomstförsäkring som facket erbjuder, eftersom de i regel tjänar mindre än taket i arbetslöshetsförsäkringen. En annan förklaring, enligt Anders Kjellberg, kan vara att de som nyligen blivit arbetslösa valt att gå ur facket och enbart stå kvar i a-kassan. 

Mikael Färnbo