Industriarbetarnas tidning

Medlemmar strömmar till facken under krisen

23 april, 2021

Skrivet av

För första gången sedan mitten av 1990-talet växte den fackliga medlemsbasen förra året. Industrin bröt en fyraårig negativ utveckling och är nu åter den mest organiserade branschen inom LO. 

Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Facken går stärkta ur krisen. I dryga 25 år har den fackliga organisationsgraden sakta sjunkit i Sverige. Men nu ser det ut att ha skett ett trendbrott. Under pandemiåret 2020 strömmade medlemmarna till och andelen fackligt anslutna steg från 68 till 69 procent på den svenska arbetsmarknaden. Uppgången omfattade både arbetare och tjänstemän.  

Totalt fick facken 75 000 fler medlemmar, flest anslöt sig under det första halvåret 2020 och den största medlemstillväxten skedde bland gruppen utrikesfödda. Det visar statistik från professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som presenteras i en rapport från tankesmedjan Arena Idé. 

Anders Kjellberg bedömer att det rör sig om ett trendbrott, snarare än en tillfällig uppgång under krisen. 

– Redan 2019 kunde man börja fråga sig om det handlade om ett trendbrott, eftersom det då planade ut. Det är svårt att förutse uppgångar och nedgångar, men det ser ut som om det har vänt eftersom utvecklingen började redan innan pandemiåret, säger han. 

Störst ökning skedde hos TCO där Unionen stod för merparten av de drygt 34 000 nya medlemmarna. LO fick drygt 24 000 fler medlemmar varav merparten anslöt sig till Kommunal och Handels. På LO-sidan ökade graden av fackanslutna från 60 till 61 procent, medan TCO och Saco ökade från 72 till 73 procent.  

Bland arbetare är uppgången uteslutande ett resultat av att fler utrikes födda gått med i facket. De utrikes födda har dock fortfarande en betydligt lägre anslutningsgrad jämfört med inrikes födda, 52 respektive 64 procent. Men uppgången får stor betydelse eftersom utrikesfödda i dag utgör nästan en tredjedel av de yrkesaktiva LO-arbetarna.  

– Många i den gruppen kom som flyktingar utan att kunna språket och utan större kunskaper om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den här utvecklingen kan vara ett tecken på att fler har kommit in i det svenska samhället mer, säger Anders Kjellberg.  

För industrifacken låg medlemsantalen under förra året i princip stilla, eller minskade något. Orsaken beror troligtvis på att antalet arbetstillfällen inom industrin minskade något eftersom organisationsgraden samtidigt ökade från 72 till 73 procent. Det innebär ett positivt trendbrott. Under de fyra föregående åren har andelen fackanslutna inom industrin successivt minskat. Industrin är nu åter den sektor inom LO med högst andel organiserade arbetare, tätt följt av den offentliga sektorn. 

Anders Kjellberg poängterar dock att utvecklingen kan ha sina strukturella orsaker. 

– Vid neddragningar får de inhyrda eller visstidsanställda gå först. I den gruppen är färre fackligt anslutna. Så ökningen i organisationsgrad kan delvis vara en effekt av det, säger han. 

Även om fackanslutningen ökade under 2020, så ökade anslutningen till de fackliga a-kassorna betydligt mer. Jämfört med de 75 000 nya fackmedlemmarna fick de fackliga a-kassorna drygt 230 000 fler medlemmar under samma tid. Bland LO-arbetarna var det särskilt många som valde att enbart ansluta sig till a-kassan. Där var medlemstillströmningen till a-kassorna hela fyra gånger större än till facken.  

– Framförallt är det de lågavlönade grupperna som bara ansluter sig till a-kassan. För många lågavlönade är det kämpigt ekonomiskt att betala både fack- och a-kasseavgift, och då väljer många det mest nödvändiga, säger Anders Kjellberg.  

Lågavlönade grupper har heller inte så stor nytta av den inkomstförsäkring som facket erbjuder, eftersom de i regel tjänar mindre än taket i arbetslöshetsförsäkringen. En annan förklaring, enligt Anders Kjellberg, kan vara att de som nyligen blivit arbetslösa valt att gå ur facket och enbart stå kvar i a-kassan. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

Vilse i den fackliga labyrinten

Vilse i den fackliga labyrinten

Påhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag – ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

Facket måste våga förändring

De unga lär sig att facket inte är för dem. Det om något hotar den svenska modellen, skriver Helle Klein.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

”Min bild är att vi får ett reellt inflytande”

”Min bild är att vi får ett reellt inflytande”

Josefine Larsson, utredare på IF Metall, ska ingå i regeringens las-grupp.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Rätt av Kommunal och IF Metall

Rätt av Kommunal och IF Metall

Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.