Industriarbetarnas tidning

Medlemmar strömmar till facken under krisen

23 april, 2021

Skrivet av

För första gången sedan mitten av 1990-talet växte den fackliga medlemsbasen förra året. Industrin bröt en fyraårig negativ utveckling och är nu åter den mest organiserade branschen inom LO. 

Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Facken går stärkta ur krisen. I dryga 25 år har den fackliga organisationsgraden sakta sjunkit i Sverige. Men nu ser det ut att ha skett ett trendbrott. Under pandemiåret 2020 strömmade medlemmarna till och andelen fackligt anslutna steg från 68 till 69 procent på den svenska arbetsmarknaden. Uppgången omfattade både arbetare och tjänstemän.  

Totalt fick facken 75 000 fler medlemmar, flest anslöt sig under det första halvåret 2020 och den största medlemstillväxten skedde bland gruppen utrikesfödda. Det visar statistik från professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som presenteras i en rapport från tankesmedjan Arena Idé. 

Anders Kjellberg bedömer att det rör sig om ett trendbrott, snarare än en tillfällig uppgång under krisen. 

– Redan 2019 kunde man börja fråga sig om det handlade om ett trendbrott, eftersom det då planade ut. Det är svårt att förutse uppgångar och nedgångar, men det ser ut som om det har vänt eftersom utvecklingen började redan innan pandemiåret, säger han. 

Störst ökning skedde hos TCO där Unionen stod för merparten av de drygt 34 000 nya medlemmarna. LO fick drygt 24 000 fler medlemmar varav merparten anslöt sig till Kommunal och Handels. På LO-sidan ökade graden av fackanslutna från 60 till 61 procent, medan TCO och Saco ökade från 72 till 73 procent.  

Bland arbetare är uppgången uteslutande ett resultat av att fler utrikes födda gått med i facket. De utrikes födda har dock fortfarande en betydligt lägre anslutningsgrad jämfört med inrikes födda, 52 respektive 64 procent. Men uppgången får stor betydelse eftersom utrikesfödda i dag utgör nästan en tredjedel av de yrkesaktiva LO-arbetarna.  

– Många i den gruppen kom som flyktingar utan att kunna språket och utan större kunskaper om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den här utvecklingen kan vara ett tecken på att fler har kommit in i det svenska samhället mer, säger Anders Kjellberg.  

För industrifacken låg medlemsantalen under förra året i princip stilla, eller minskade något. Orsaken beror troligtvis på att antalet arbetstillfällen inom industrin minskade något eftersom organisationsgraden samtidigt ökade från 72 till 73 procent. Det innebär ett positivt trendbrott. Under de fyra föregående åren har andelen fackanslutna inom industrin successivt minskat. Industrin är nu åter den sektor inom LO med högst andel organiserade arbetare, tätt följt av den offentliga sektorn. 

Anders Kjellberg poängterar dock att utvecklingen kan ha sina strukturella orsaker. 

– Vid neddragningar får de inhyrda eller visstidsanställda gå först. I den gruppen är färre fackligt anslutna. Så ökningen i organisationsgrad kan delvis vara en effekt av det, säger han. 

Även om fackanslutningen ökade under 2020, så ökade anslutningen till de fackliga a-kassorna betydligt mer. Jämfört med de 75 000 nya fackmedlemmarna fick de fackliga a-kassorna drygt 230 000 fler medlemmar under samma tid. Bland LO-arbetarna var det särskilt många som valde att enbart ansluta sig till a-kassan. Där var medlemstillströmningen till a-kassorna hela fyra gånger större än till facken.  

– Framförallt är det de lågavlönade grupperna som bara ansluter sig till a-kassan. För många lågavlönade är det kämpigt ekonomiskt att betala både fack- och a-kasseavgift, och då väljer många det mest nödvändiga, säger Anders Kjellberg.  

Lågavlönade grupper har heller inte så stor nytta av den inkomstförsäkring som facket erbjuder, eftersom de i regel tjänar mindre än taket i arbetslöshetsförsäkringen. En annan förklaring, enligt Anders Kjellberg, kan vara att de som nyligen blivit arbetslösa valt att gå ur facket och enbart stå kvar i a-kassan. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

Vilse i den fackliga labyrinten

Vilse i den fackliga labyrinten

Påhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag – ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

Facket måste våga förändring

De unga lär sig att facket inte är för dem. Det om något hotar den svenska modellen, skriver Helle Klein.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

”Min bild är att vi får ett reellt inflytande”

”Min bild är att vi får ett reellt inflytande”

Josefine Larsson, utredare på IF Metall, ska ingå i regeringens las-grupp.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Rätt av Kommunal och IF Metall

Rätt av Kommunal och IF Metall

Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.