Industriarbetarnas tidning

Medlemmar strömmar till facken under krisen

23 april, 2021 - 06:01

Skrivet av

För första gången sedan mitten av 1990-talet växte den fackliga medlemsbasen förra året. Industrin bröt en fyraårig negativ utveckling och är nu åter den mest organiserade branschen inom LO. 

Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Facken går stärkta ur krisen. I dryga 25 år har den fackliga organisationsgraden sakta sjunkit i Sverige. Men nu ser det ut att ha skett ett trendbrott. Under pandemiåret 2020 strömmade medlemmarna till och andelen fackligt anslutna steg från 68 till 69 procent på den svenska arbetsmarknaden. Uppgången omfattade både arbetare och tjänstemän.  

Totalt fick facken 75 000 fler medlemmar, flest anslöt sig under det första halvåret 2020 och den största medlemstillväxten skedde bland gruppen utrikesfödda. Det visar statistik från professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som presenteras i en rapport från tankesmedjan Arena Idé. 

Anders Kjellberg bedömer att det rör sig om ett trendbrott, snarare än en tillfällig uppgång under krisen. 

– Redan 2019 kunde man börja fråga sig om det handlade om ett trendbrott, eftersom det då planade ut. Det är svårt att förutse uppgångar och nedgångar, men det ser ut som om det har vänt eftersom utvecklingen började redan innan pandemiåret, säger han. 

Störst ökning skedde hos TCO där Unionen stod för merparten av de drygt 34 000 nya medlemmarna. LO fick drygt 24 000 fler medlemmar varav merparten anslöt sig till Kommunal och Handels. På LO-sidan ökade graden av fackanslutna från 60 till 61 procent, medan TCO och Saco ökade från 72 till 73 procent.  

Bland arbetare är uppgången uteslutande ett resultat av att fler utrikes födda gått med i facket. De utrikes födda har dock fortfarande en betydligt lägre anslutningsgrad jämfört med inrikes födda, 52 respektive 64 procent. Men uppgången får stor betydelse eftersom utrikesfödda i dag utgör nästan en tredjedel av de yrkesaktiva LO-arbetarna.  

– Många i den gruppen kom som flyktingar utan att kunna språket och utan större kunskaper om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den här utvecklingen kan vara ett tecken på att fler har kommit in i det svenska samhället mer, säger Anders Kjellberg.  

Läs också

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

För industrifacken låg medlemsantalen under förra året i princip stilla, eller minskade något. Orsaken beror troligtvis på att antalet arbetstillfällen inom industrin minskade något eftersom organisationsgraden samtidigt ökade från 72 till 73 procent. Det innebär ett positivt trendbrott. Under de fyra föregående åren har andelen fackanslutna inom industrin successivt minskat. Industrin är nu åter den sektor inom LO med högst andel organiserade arbetare, tätt följt av den offentliga sektorn. 

Anders Kjellberg poängterar dock att utvecklingen kan ha sina strukturella orsaker. 

– Vid neddragningar får de inhyrda eller visstidsanställda gå först. I den gruppen är färre fackligt anslutna. Så ökningen i organisationsgrad kan delvis vara en effekt av det, säger han. 

Även om fackanslutningen ökade under 2020, så ökade anslutningen till de fackliga a-kassorna betydligt mer. Jämfört med de 75 000 nya fackmedlemmarna fick de fackliga a-kassorna drygt 230 000 fler medlemmar under samma tid. Bland LO-arbetarna var det särskilt många som valde att enbart ansluta sig till a-kassan. Där var medlemstillströmningen till a-kassorna hela fyra gånger större än till facken.  

– Framförallt är det de lågavlönade grupperna som bara ansluter sig till a-kassan. För många lågavlönade är det kämpigt ekonomiskt att betala både fack- och a-kasseavgift, och då väljer många det mest nödvändiga, säger Anders Kjellberg.  

Lågavlönade grupper har heller inte så stor nytta av den inkomstförsäkring som facket erbjuder, eftersom de i regel tjänar mindre än taket i arbetslöshetsförsäkringen. En annan förklaring, enligt Anders Kjellberg, kan vara att de som nyligen blivit arbetslösa valt att gå ur facket och enbart stå kvar i a-kassan. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

Pandemieffekten utraderad – LO förlorade 22 000 medlemmar förra året

Pandemieffekten utraderad – LO förlorade 22 000 medlemmar förra året

Under pandemin fick fackförbunden för första gången på länge fler medlemmar. Men nu faller medlemstalen.
”Många anser att de inte har råd”, säger professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

Vilse i den fackliga labyrinten

Vilse i den fackliga labyrinten

Påhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag – ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

Facket måste våga förändring

De unga lär sig att facket inte är för dem. Det om något hotar den svenska modellen, skriver Helle Klein.

Pappers tappar medlemmar

Pappers tappar medlemmar

Pappers företrädare: Ett fackligt medlemstapp kan snabbt omsättas i minskad facklig styrka.

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Facket måste hålla emot SD

Facket måste hålla emot SD

Arbetarrörelsen har i sitt DNA att alltid stå upp för idén om människors lika värde. Därför kan facket inte normalisera ett rasistiskt parti som Sverigedemokraterna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.