Industriarbetarnas tidning

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

8 april, 2021

Skrivet av

Fler elfordon i verkstäderna innebär nya risker. Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Foto: Sören Håkanlind

Vi är oroliga för att man ska ta genvägar och göra sådant man inte har kunskap om.

Philip Källström, regionalt skyddsombud.

Än är det bara ett fåtal kunder med elfordon som Mattias Adielsson, delägare på Ekebäcks fordonsverkstad i Göteborg, tvingats neka hjälp. Men i takt med att andelen elfordon ökar, kommer kraven på alla verkstäder att öka.

– Just nu har vi inte kunskap eller utrustning att arbeta med elfordon. Det är kraftiga strömmar på runt 300 ampere, gör du fel dör du, säger Mattias Adielsson.

På Ekebäcks arbetar fyra mekaniker, som tar emot mellan tio till tolv bilar per dag. För att kunna ta emot elfordon behöver de, enligt Mattias Adielsson, göra stora investeringar i rätt utrustning och utbildning för mekanikerna.

– Vi behöver också riktlinjer i branschen för att arbeta med den här typen av fordon. Vi är inte förberedda, som det ser ut nu.

I dag finns inte några minimikrav för att få utföra arbeten på elfordon. Vilket gör det svårt att säkerställa att arbetet utförs på ett säkert sätt, något som Philip Källström, regionalt skyddsombud på avdelning 36 Göteborg, märker när han besöker arbetsplatser.

– Allt går så snabbt, branschen hänger inte riktigt med. Vi är oroliga för att man ska ta genvägar och göra sådant man inte har kunskap om. Säkerhetstänket har inte hunnit med och när krockskadade elfordon rullar in i verkstäder ställer det ännu högre krav eftersom bilens inbyggda säkerhets­system kan vara satt ur spel.

Han tror att de regionala skyddsombuden kommer att behöva arbeta mer med att se till att arbetsgivare och de som arbetar på golvet har den kompetens som krävs. Det finns också stora skillnader mellan hur förberedda olika typer av verkstäder är.

– Märkesverkstäder är mer förberedda och har större tillgång till kompetens­utveckling. Generalagenterna som jobbar mot dem kräver att man ska ha vissa utbildningar för att få skruva i deras bilar. På mindre verkstäder blir det ett större problem, det finns inget krav och utbildningar kostar en hel del.

Ett sätt att öka säkerheten kan vara att arbeta med validering, som ett sätt att fastställa kompetensen i branschen och därifrån kunna se om de behöver vidareutbildningar, menar han.

– Skyddsombud saknas också på väldigt många småverkstäder. Det borde vara ett av de första stegen i förberedelser likväl som utbildning säger Philip Källström. 

På gång med ny branschstandard

Just nu pågår ett arbete med att ta fram branschstandarder för att få utföra arbeten på elfordon. Syftet är att säkerställa att alla arbeten och all hantering av el- och hybridfordon sker på ett säkert sätt av personal med rätt utbildning.
Standarden ska vara ett komplement till tillverkarens anvisningar. Under våren i år ska branschstandarderna presenteras.

Arbetet har pågått sedan augusti 2020 och tagits fram av Sveriges fordonsverkstäders förening (SFVF), Motorbranschens Riksförbund (MRF), Verkstadsföretagarna och BIL Sweden. På deras hemsidor kommer man att kunna ta del av standarderna. Informationen kommer även att skickas ut till utbildningsföretag, leverantörer, skolor och verkstäder.

Obundna verkstäder kommer sannolikt att försöka så gott man kan, eller med ett finare uttryck som är vanligt förekommande i branschen ”learning by doing”.

Per Svensson, ombudsman IF Metall.

IF Metall:
”Vi behöver expertresurser på området”

Omställning. Per Svensson, ombudsman för IF Metall Stockholms län, ser en nödvändig omställning men inte utan risker, när allt fler elfordon rullar in på verkstadsgolven.

Vilket ansvar har ni som fackförbund i den här omställningen?

– Vi har ett ansvar att sprida information, hjälpa till att rekrytera och utbilda skyddsombud, organisera besök av regionala skyddsombud. Vi måste också lyssna på våra medlemmar ute i företagen och hålla oss uppdaterade på vad som händer.
Jag tycker även att förbundet behöver se till att vi har expertresurser på området, förr hade man centrala ombudsmän med ansvar för arbetsmiljö- och branschfrågor även i mindre branscher.

Har ni sett några skillnader mellan märkesobundna verkstäder och märkesverkstäder när det kommer till förutsättningar att utbilda sin personal för att arbeta med elfordon?

– Små verkstäder som saknar kompetensen kommer sannolikt inte att betala dyra kursavgifter för sina anställda om de kan slippa. Vi har sett att tillverkarna och generalagenterna inte gillar EU-reglerna om att märkesobundna verkstäder ska kunna konkurrera med märkesverkstäder. Det har därför förekommit att de på olika sätt försvårat för obundna verkstäder att få tillgång till utbildning eller reparationsanvisningar och även reservdelar.

– Vi har också sett att det förekommit skillnader i vad man betalar för utbildningarna. Märkesverkstäder har genom sina avtal möjlighet till rabatter på utbildningar eller andra tjänster som ingår i återförsäljaravtalen, som obundna verkstäder inte har och därför blir det dyrare för dem. Obundna verkstäder kommer sannolikt att försöka så gott man kan, eller med ett finare uttryck som är vanligt förekommande i branschen ”learning by doing”.

Vad behövs framåt?

– Kraven behöver bli tydliga om att man måste ha en viss kompetens, genom utbildning eller validering, för att få utföra reparationer och service på fordon som har högspänning, gas eller motsvarande i sina drivsystem.
Det skulle behövas en bättre tillsyn så att företagen följer reglerna i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. Frågan blir även ifall Arbetsmiljöverket kommer att ha kompetens att kunna bedöma om arbetsgivaren följer föreskriften.

Elfordon i Sverige

Totalt fanns 193 205 laddbara fordon i Sverige januari 2021.

Personbilar: 184 801
Lätta lastbilar: 5 948
Motor­cyklar: 1 965
Elbussar: 491

Laddbara bilar utgör 3 procent av personbilsflottan i Sverige.

Tillväxt de senaste 12 månaderna: 80 % på laddbara fordon.
Prognosen för 2030: 2,5 miljoner laddbara fordon.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Laddat samarbete på snabbväxande fabrik

Laddat samarbete på snabbväxande fabrik

Vid årsskiftet ska produktionen i Europas största elbilsbatterifabrik starta. Samtidigt pågår arbetet med arbetsmiljön i Skelleftefabriken. Och utmaningarna är flera. 

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Vägen till en ny bil­industri

Vägen till en ny bil­industri

I elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Vägen till en ny bil­industri

I elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Jakten på en fossilfri chipspåse

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.