Industriarbetarnas tidning

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

8 april, 2021

Skrivet av

Fler elfordon i verkstäderna innebär nya risker. Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Foto: Sören Håkanlind

Vi är oroliga för att man ska ta genvägar och göra sådant man inte har kunskap om.

Philip Källström, regionalt skyddsombud.

Än är det bara ett fåtal kunder med elfordon som Mattias Adielsson, delägare på Ekebäcks fordonsverkstad i Göteborg, tvingats neka hjälp. Men i takt med att andelen elfordon ökar, kommer kraven på alla verkstäder att öka.

– Just nu har vi inte kunskap eller utrustning att arbeta med elfordon. Det är kraftiga strömmar på runt 300 ampere, gör du fel dör du, säger Mattias Adielsson.

På Ekebäcks arbetar fyra mekaniker, som tar emot mellan tio till tolv bilar per dag. För att kunna ta emot elfordon behöver de, enligt Mattias Adielsson, göra stora investeringar i rätt utrustning och utbildning för mekanikerna.

– Vi behöver också riktlinjer i branschen för att arbeta med den här typen av fordon. Vi är inte förberedda, som det ser ut nu.

I dag finns inte några minimikrav för att få utföra arbeten på elfordon. Vilket gör det svårt att säkerställa att arbetet utförs på ett säkert sätt, något som Philip Källström, regionalt skyddsombud på avdelning 36 Göteborg, märker när han besöker arbetsplatser.

– Allt går så snabbt, branschen hänger inte riktigt med. Vi är oroliga för att man ska ta genvägar och göra sådant man inte har kunskap om. Säkerhetstänket har inte hunnit med och när krockskadade elfordon rullar in i verkstäder ställer det ännu högre krav eftersom bilens inbyggda säkerhets­system kan vara satt ur spel.

Han tror att de regionala skyddsombuden kommer att behöva arbeta mer med att se till att arbetsgivare och de som arbetar på golvet har den kompetens som krävs. Det finns också stora skillnader mellan hur förberedda olika typer av verkstäder är.

– Märkesverkstäder är mer förberedda och har större tillgång till kompetens­utveckling. Generalagenterna som jobbar mot dem kräver att man ska ha vissa utbildningar för att få skruva i deras bilar. På mindre verkstäder blir det ett större problem, det finns inget krav och utbildningar kostar en hel del.

Ett sätt att öka säkerheten kan vara att arbeta med validering, som ett sätt att fastställa kompetensen i branschen och därifrån kunna se om de behöver vidareutbildningar, menar han.

– Skyddsombud saknas också på väldigt många småverkstäder. Det borde vara ett av de första stegen i förberedelser likväl som utbildning säger Philip Källström. 

På gång med ny branschstandard

Just nu pågår ett arbete med att ta fram branschstandarder för att få utföra arbeten på elfordon. Syftet är att säkerställa att alla arbeten och all hantering av el- och hybridfordon sker på ett säkert sätt av personal med rätt utbildning.
Standarden ska vara ett komplement till tillverkarens anvisningar. Under våren i år ska branschstandarderna presenteras.

Arbetet har pågått sedan augusti 2020 och tagits fram av Sveriges fordonsverkstäders förening (SFVF), Motorbranschens Riksförbund (MRF), Verkstadsföretagarna och BIL Sweden. På deras hemsidor kommer man att kunna ta del av standarderna. Informationen kommer även att skickas ut till utbildningsföretag, leverantörer, skolor och verkstäder.

Obundna verkstäder kommer sannolikt att försöka så gott man kan, eller med ett finare uttryck som är vanligt förekommande i branschen ”learning by doing”.

Per Svensson, ombudsman IF Metall.

IF Metall:
”Vi behöver expertresurser på området”

Omställning. Per Svensson, ombudsman för IF Metall Stockholms län, ser en nödvändig omställning men inte utan risker, när allt fler elfordon rullar in på verkstadsgolven.

Vilket ansvar har ni som fackförbund i den här omställningen?

– Vi har ett ansvar att sprida information, hjälpa till att rekrytera och utbilda skyddsombud, organisera besök av regionala skyddsombud. Vi måste också lyssna på våra medlemmar ute i företagen och hålla oss uppdaterade på vad som händer.
Jag tycker även att förbundet behöver se till att vi har expertresurser på området, förr hade man centrala ombudsmän med ansvar för arbetsmiljö- och branschfrågor även i mindre branscher.

Har ni sett några skillnader mellan märkesobundna verkstäder och märkesverkstäder när det kommer till förutsättningar att utbilda sin personal för att arbeta med elfordon?

– Små verkstäder som saknar kompetensen kommer sannolikt inte att betala dyra kursavgifter för sina anställda om de kan slippa. Vi har sett att tillverkarna och generalagenterna inte gillar EU-reglerna om att märkesobundna verkstäder ska kunna konkurrera med märkesverkstäder. Det har därför förekommit att de på olika sätt försvårat för obundna verkstäder att få tillgång till utbildning eller reparationsanvisningar och även reservdelar.

– Vi har också sett att det förekommit skillnader i vad man betalar för utbildningarna. Märkesverkstäder har genom sina avtal möjlighet till rabatter på utbildningar eller andra tjänster som ingår i återförsäljaravtalen, som obundna verkstäder inte har och därför blir det dyrare för dem. Obundna verkstäder kommer sannolikt att försöka så gott man kan, eller med ett finare uttryck som är vanligt förekommande i branschen ”learning by doing”.

Vad behövs framåt?

– Kraven behöver bli tydliga om att man måste ha en viss kompetens, genom utbildning eller validering, för att få utföra reparationer och service på fordon som har högspänning, gas eller motsvarande i sina drivsystem.
Det skulle behövas en bättre tillsyn så att företagen följer reglerna i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. Frågan blir även ifall Arbetsmiljöverket kommer att ha kompetens att kunna bedöma om arbetsgivaren följer föreskriften.

Elfordon i Sverige

Totalt fanns 193 205 laddbara fordon i Sverige januari 2021.

Personbilar: 184 801
Lätta lastbilar: 5 948
Motor­cyklar: 1 965
Elbussar: 491

Laddbara bilar utgör 3 procent av personbilsflottan i Sverige.

Tillväxt de senaste 12 månaderna: 80 % på laddbara fordon.
Prognosen för 2030: 2,5 miljoner laddbara fordon.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Laddat samarbete på snabbväxande fabrik

Laddat samarbete på snabbväxande fabrik

Vid årsskiftet ska produktionen i Europas största elbilsbatterifabrik starta. Samtidigt pågår arbetet med arbetsmiljön i Skelleftefabriken. Och utmaningarna är flera. 

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Vägen till en ny bil­industri

Vägen till en ny bil­industri

I elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Opinion

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.