Industriarbetarnas tidning

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

8 april, 2021

Skrivet av

Fler elfordon i verkstäderna innebär nya risker. Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Foto: Sören Håkanlind

Vi är oroliga för att man ska ta genvägar och göra sådant man inte har kunskap om.

Philip Källström, regionalt skyddsombud.

Än är det bara ett fåtal kunder med elfordon som Mattias Adielsson, delägare på Ekebäcks fordonsverkstad i Göteborg, tvingats neka hjälp. Men i takt med att andelen elfordon ökar, kommer kraven på alla verkstäder att öka.

– Just nu har vi inte kunskap eller utrustning att arbeta med elfordon. Det är kraftiga strömmar på runt 300 ampere, gör du fel dör du, säger Mattias Adielsson.

På Ekebäcks arbetar fyra mekaniker, som tar emot mellan tio till tolv bilar per dag. För att kunna ta emot elfordon behöver de, enligt Mattias Adielsson, göra stora investeringar i rätt utrustning och utbildning för mekanikerna.

– Vi behöver också riktlinjer i branschen för att arbeta med den här typen av fordon. Vi är inte förberedda, som det ser ut nu.

I dag finns inte några minimikrav för att få utföra arbeten på elfordon. Vilket gör det svårt att säkerställa att arbetet utförs på ett säkert sätt, något som Philip Källström, regionalt skyddsombud på avdelning 36 Göteborg, märker när han besöker arbetsplatser.

– Allt går så snabbt, branschen hänger inte riktigt med. Vi är oroliga för att man ska ta genvägar och göra sådant man inte har kunskap om. Säkerhetstänket har inte hunnit med och när krockskadade elfordon rullar in i verkstäder ställer det ännu högre krav eftersom bilens inbyggda säkerhets­system kan vara satt ur spel.

Han tror att de regionala skyddsombuden kommer att behöva arbeta mer med att se till att arbetsgivare och de som arbetar på golvet har den kompetens som krävs. Det finns också stora skillnader mellan hur förberedda olika typer av verkstäder är.

– Märkesverkstäder är mer förberedda och har större tillgång till kompetens­utveckling. Generalagenterna som jobbar mot dem kräver att man ska ha vissa utbildningar för att få skruva i deras bilar. På mindre verkstäder blir det ett större problem, det finns inget krav och utbildningar kostar en hel del.

Ett sätt att öka säkerheten kan vara att arbeta med validering, som ett sätt att fastställa kompetensen i branschen och därifrån kunna se om de behöver vidareutbildningar, menar han.

– Skyddsombud saknas också på väldigt många småverkstäder. Det borde vara ett av de första stegen i förberedelser likväl som utbildning säger Philip Källström. 

På gång med ny branschstandard

Just nu pågår ett arbete med att ta fram branschstandarder för att få utföra arbeten på elfordon. Syftet är att säkerställa att alla arbeten och all hantering av el- och hybridfordon sker på ett säkert sätt av personal med rätt utbildning.
Standarden ska vara ett komplement till tillverkarens anvisningar. Under våren i år ska branschstandarderna presenteras.

Arbetet har pågått sedan augusti 2020 och tagits fram av Sveriges fordonsverkstäders förening (SFVF), Motorbranschens Riksförbund (MRF), Verkstadsföretagarna och BIL Sweden. På deras hemsidor kommer man att kunna ta del av standarderna. Informationen kommer även att skickas ut till utbildningsföretag, leverantörer, skolor och verkstäder.

Obundna verkstäder kommer sannolikt att försöka så gott man kan, eller med ett finare uttryck som är vanligt förekommande i branschen ”learning by doing”.

Per Svensson, ombudsman IF Metall.

IF Metall:
”Vi behöver expertresurser på området”

Omställning. Per Svensson, ombudsman för IF Metall Stockholms län, ser en nödvändig omställning men inte utan risker, när allt fler elfordon rullar in på verkstadsgolven.

Vilket ansvar har ni som fackförbund i den här omställningen?

– Vi har ett ansvar att sprida information, hjälpa till att rekrytera och utbilda skyddsombud, organisera besök av regionala skyddsombud. Vi måste också lyssna på våra medlemmar ute i företagen och hålla oss uppdaterade på vad som händer.
Jag tycker även att förbundet behöver se till att vi har expertresurser på området, förr hade man centrala ombudsmän med ansvar för arbetsmiljö- och branschfrågor även i mindre branscher.

Har ni sett några skillnader mellan märkesobundna verkstäder och märkesverkstäder när det kommer till förutsättningar att utbilda sin personal för att arbeta med elfordon?

– Små verkstäder som saknar kompetensen kommer sannolikt inte att betala dyra kursavgifter för sina anställda om de kan slippa. Vi har sett att tillverkarna och generalagenterna inte gillar EU-reglerna om att märkesobundna verkstäder ska kunna konkurrera med märkesverkstäder. Det har därför förekommit att de på olika sätt försvårat för obundna verkstäder att få tillgång till utbildning eller reparationsanvisningar och även reservdelar.

– Vi har också sett att det förekommit skillnader i vad man betalar för utbildningarna. Märkesverkstäder har genom sina avtal möjlighet till rabatter på utbildningar eller andra tjänster som ingår i återförsäljaravtalen, som obundna verkstäder inte har och därför blir det dyrare för dem. Obundna verkstäder kommer sannolikt att försöka så gott man kan, eller med ett finare uttryck som är vanligt förekommande i branschen ”learning by doing”.

Vad behövs framåt?

– Kraven behöver bli tydliga om att man måste ha en viss kompetens, genom utbildning eller validering, för att få utföra reparationer och service på fordon som har högspänning, gas eller motsvarande i sina drivsystem.
Det skulle behövas en bättre tillsyn så att företagen följer reglerna i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. Frågan blir även ifall Arbetsmiljöverket kommer att ha kompetens att kunna bedöma om arbetsgivaren följer föreskriften.

Elfordon i Sverige

Totalt fanns 193 205 laddbara fordon i Sverige januari 2021.

Personbilar: 184 801
Lätta lastbilar: 5 948
Motor­cyklar: 1 965
Elbussar: 491

Laddbara bilar utgör 3 procent av personbilsflottan i Sverige.

Tillväxt de senaste 12 månaderna: 80 % på laddbara fordon.
Prognosen för 2030: 2,5 miljoner laddbara fordon.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Laddat samarbete på snabbväxande fabrik

Laddat samarbete på snabbväxande fabrik

Vid årsskiftet ska produktionen i Europas största elbilsbatterifabrik starta. Samtidigt pågår arbetet med arbetsmiljön i Skelleftefabriken. Och utmaningarna är flera. 

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Vägen till en ny bil­industri

Vägen till en ny bil­industri

I elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Vägen till en ny bil­industri

I elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Jakten på en fossilfri chipspåse

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.