Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss
29 april, 2021 - 16:01
Skrivet av Elinor Torp
Efter Dagens Arbetes granskning har Samhall nu bestämt sig för att ha en nollvision för arbetsolyckor. ”Varje gång en medarbetare utsätts för risk är det ett misslyckande”, säger Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.
För två veckor sedan bestämde regeringen att det ska bli tydligare vilken målgrupp som ska erbjudas arbete på Samhall.
Hur kommer det att påverka Samhall?
– I princip inte alls, inte Samhall. Men det kan påverka de som kommer till Samhall.
När den allra största delen av jobben i dag är städning ute hos kund, hur anpassar ni arbetsuppgifterna så att det fungerar för de här människorna?
– Man måste sätta det i perspektiv till vad personerna hade innan de kom till Samhall. Här får de ett yrke. De får en stolthet. De får en kunskap som efterfrågas. Städ har den fördelen att du inte behöver göra hela momentet själv. De moment som passar din nedsättning kan du göra.
Människor vi träffat på Samhall på flera olika platser i landet vittnar om att de blivit sjukare av att vara på Samhall än vad de var innan de kom hit. Hur förklarar du det?
– För oss är det en katastrof, och förfärligt, om medarbetare hamnar i ett sånt läge att man blir sämre av ett arbete på Samhall. Det ska inte ske hos oss. Sen blir ju alla äldre och kanske skröpligare på olika sätt. Men inte kopplat till en arbetssituation. Då är det fel. Då har vi ett systemfel hos oss.
I Studio Ett i en intervju om DA:s granskning sa du att det är låga sjuktal på Samhall. Redan innan pandemin låg sjukskrivningarna bland de anvisade på 15 – 20 procent. Tycker du det är lågt?
– Sjukskrivningarna hos oss ska man sätta i relation till målgruppen vi har. Människorna som kommer till Samhall är de mest utsatta på arbetsmarknaden och har en problematik med sig in i Samhall. Däremot ska sjuktalen gå åt rätt håll hos oss. Inte fel håll.
Ni har fått kritik från andra städföretag och tidigare chefer på Samhall att ni ger er in i upphandlingar hos stora kunder trots att ni inte har tillräcklig bemanning. Din kommentar?
– Jag känner inte igen den beskrivningen. Det är väl kanske ingen slump att det är konkurrenterna som säger det.
Även chefer hos er.
– Ja, men jag känner inte igen berättelsen varför vi skulle ha underbemanning. Jag förstår inte frågan.
Jag har själv suttit med när driftledarna har möten på mornarna och inte får ihop bemanningen. Det är för lite folk till alla uppdragen. Så är det hela tiden, vittnar Samhalls driftledare om. Vad säger du om det?
– Jag hävdar bestämt att det måste vara undantag. Jag ser det inte framför mig det du säger, inte härifrån. Men låt mig titta på det. Skulle det vara så, då tar jag på mig den saken. Då lovar jag att titta på det. Det är ett löfte.
Innan ni tar er an de här stora städuppdragen, hur kollar ni så att ni har personal nog för att uppfylla ert uppdrag?
– Det ingår i hela vår process, hur vi tar en affär. Det är både en kalkylfas där vi tittar på hur vi skulle kunna ta det rent ekonomiskt, till ett bärkraftigt pris. Men också om vi har resurserna. Finns inte de två parametrarna på plats så blir det ingen offert.
Vi vill signalera tydligt att vi ska ha en nollvision framåt. Det är direkt kopplat till er granskning. Det räcker inte att vi minskar olyckorna. Vi måste vara tuffare i våra krav.
Mats Eliasson.
Vi har pratat med ett antal chefer, både nuvarande och tidigare, som tydligt säger att Samhall inte längre tar emot människor med svårare funktionsnedsättning. Vad säger du om det?
– Vi väljer inte medarbetarna som finns på Samhall. Vi tar emot den målgrupp som är vald att vara på Samhall. Som processen fungerar så är det de som står längst ifrån arbetsmarknaden och har prövat andra åtgärder innan, men inte lyckats med dem, då finns det en chans att Arbetsförmedlingen förmedlar dem till Samhall.
Vi vet att det finns många första linjens chefer med arbetsmiljöansvar som har hoppat av när de upptäcker att Samhall inte är det företag de trodde, det vill säga att utveckla människor med funktionsnedsättning?
– Då har vi ett problem. Men det du beskriver känner jag inte igen. Till skillnad från dem så är jag väldigt stolt i det företag jag är. Självklart finns det situationer där första linjens chefer eller någon av våra medarbetare hamnar i ett läge där vi inte kan vara förenliga med det vi tror på. Men Samhall är en arbetsplats också. Samhall är inte en anordning som handlar om vård. Utveckling på Samhall bygger på att du ska utföra ett arbete som någon annan är villig att betala för. Vi tror på utveckling genom att bli sedd i ett arbete du utför.
Läs också
Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag
Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.
Ett socialt företag vi besökte hade åtta anställda hos sig med funktionsnedsättning. De jobbade med alla möjliga arbetsuppgifter, bland annat städ. Ingen utav dem hade ens fått frågan av Arbetsförmedlingen om att få komma till Samhall. Hur kommer det sig?
– Du vet mitt svar. Skulle jag gå in i den frågan skulle jag göra ett tjänstefel. Det är inte Samhall som väljer.
Verksamhetsledaren för detta företag hävdar att Samhall ljuger i sin marknadsföring, att ni inte alls hjälper människor med funktionsnedsättning som står längst ifrån arbetsmarknaden. Ni ljuger för kunder som köper era städtjänster, hävdar denna företagare, som själv är funktionsnedsatt. Vad säger du om den kritiken?
– Jag har full respekt för att man tycker så, men det är inte sant. De här människorna som jobbar hos oss har fått nej på kanske femtio sextio jobb innan de kommer till oss. De som säger att de inte står längst ifrån arbetsmarknaden, de vet jag inte var de är födda någonstans. Självklart är det så att de medarbetarna som jobbar hos oss är de mest utsatta som finns på svensk arbetsmarknad, bevisligen.
Varför tar ni inte längre emot människor med Downs syndrom?
– Du vet mitt svar. Vi bestämmer inte.
Träffas Samhall och Arbetsförmedlingen regelbundet på central, regional och lokal nivå?
– Ja, regelbundet.
Vad kommer ni överens om på dessa möten?
– Vi utbyter information från varandras organisationer. Lokalt är det informationsträffar, där vi samordnar hur många människor som finns på inskrivna på Arbetsförmedlingen i vår målgrupp, behovet och lite andra saker. Centralt är det mer samordnande frågor.
Vi har talat med flera arbetsförmedlare som vittnar om att ni visst styr vilka ni tar emot. Vad är din kommentar till det?
– Enda gången vi påpekar för Arbetsförmedlingen att vi behöver ta en dialog, det är när vi upplever att personen inte är redo att ta arbetsplatsreglerna på det allvar vi måste leva upp till. Ta exempel skyddskläder eller att komma i tid till jobbet. Om vi upptäcker att en person inte är redo för en arbetsmarknadsåtgärd då går vi tillbaka till Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlarna säger att Samhall kräver att få starka friska människor, och jag har själv talat med människor som städar på Arlanda flygplats som enbart opererat sin menisk. Varför är det så?
– Vi väljer inte våra medarbetare. Och skulle vi göra det så begår vi tjänstefel. Då är det skäl för uppsägning. Samhall har en enkel uppgift. Det är att ta emot de som anvisas från Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlare säger så här. Din kommentar?
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem.”
”Samhall är inte det Samhall som det var förut utan har blivit affärsmässiga vilket utestänger en stor grupp människor som verkligen behöver all hjälp de kan få.”
”Samhall ska i princip ha friska människor idag. De människor som verkligen behöver Samhalls hjälp är inte tillräckligt friska.”
– Affärsmässigheten har inte förändrats. Vi måste konkurrera för att få våra affärer. Så affärsmässigheten är statisk sedan 1980. Men vi är inte det Samhall som fanns förut. Och alla får inte plats på Samhall. Det står 150 000 på kö till Samhall. Det är inte heller den medicinska kunskapen som Samhall är bäst på eller ska vara bäst på. Bedömningen ska ske innan man kommer till Samhall.
Hur kommer det sig att så många båda funktionsnedsatta själva, föräldrar till funktionsnedsatta, sociala företag och nu också arbetsförmedlare hävdar motsatsen, att Samhall nekar folk med får låg arbetsförmåga?
– Om 1 av 6 som har behovet får plats på Samhall så kommer det ju vara fem besvikna och en som är lycklig för att få ett arbete. Åtgärderna på arbetsmarknaden för den här målgruppen är för små i relation till den kö som finns.
Läs också
Unga slås ut – platsar inte på Samhall
Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet. De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.
Det är en mycket stor omsättning av första linjens chefer på Samhall. Vad beror det på?
– Jag har inte detaljkunskap om det. Men vi har uppfattat att första linjens chefer har det tuffaste jobbet på Samhall. Det kan jag ge dig ett löfte på. I framtiden måste vi bli duktigare på att ge stöd och näring för den rollen. För det är vårt ansikte mot våra medarbetare. Där behöver vi stärka upp i framtiden.
Under arbetet med granskningen är det en mängd medarbetare och chefer som hört av sig och berättat om missförhållanden inom Samhall men ytterst få vågar vittna öppet, även fackliga och chefer. Människor i er organisation är så oerhört rädda för att prata öppet. Hur kommer det sig? Vad beror det på?
– Är det som du säger så är det förfärligt. Vi måste vara ett företag där vi är lyssnande och förstår den vardag som finns därute för våra medarbetare. Vi måste också bli duktigare på att fånga upp vad det finns för synpunkter. Jag tar er granskning på väldigt stort allvar. För så som du beskriver det vill vi inte vara. Vi vill vara tvärtom. Vi vill vara det företaget som lyssnar på våra medarbetare.
Vi vet att anställda som pratat med media har kallats in till affärschefer och distriktschefer och blivit utskällda. Vad anser du om det?
– Har det skett så är det förkastligt. Det är absolut inte okej. Varje gång det händer så är det fel.
Varför jobbar inte era chefer helg?
– Det vet jag inte.
Samhalls personal med funktionsnedsättning städar ju ute hos kunderna på helgerna. De vittnar om att de inte har någonstans att vända sig om något skulle hända. Hur rimmar det med ert uppdrag?
– Så ska det inte vara. Det finns ju ett arbetsmiljöansvar om inte annat.
Hur tänker du att det inte finns chefer att vända sig till eftersom de inte jobbar på helgen?
– Stämmer det så måste vi ta tag i det.
I Samhalls lokal i Eskilstuna är det en vägg och en låst dörr mellan chefer och medarbetare. Hur kommer det sig att inte tjänstemän och anvisade med funktionsnedsättning jobbar och fikar tillsammans?
– Nu är det en generell beskrivning du gör.
Nej, väldigt konkret. En vägg med en låst dörr emellan.
– Vi ska inte skilja på de olika kategorierna på Samhall. Det finns inte tjänstemän och de som jobbar i kollektivet. På Samhall finns det mellan 26 000 och 28 000 medarbetare. Det är inte vi och dom. Vi gör det här gemensamt. Vi vill alltid ha en blandning, en integration och en vi-känsla. Annars är vi på fel väg. Det här tar jag med mig! Om din beskrivning stämmer. Då måste vi jobba med våra värderingar. För det ska alltid vara VI på Samhall.
Hur har du reagerat på den kritik som riktats mot Samhall?
– Det är viktigt att vi utsätts för granskning. Det gör ni bra. Vi ska granskas av den enkla anledningen att vi rör oss med en målgrupp som är skör och behöver känna en trygghet.
Hur kommer Samhall jobba med kritiken som riktats mot ert företag?
– De saker som ni hittat lovar vi att göra någonting åt. Det som vi tycker att vi behöver ta tag i, det måste vi ta tag i. Lite grann upplever jag Dagens Arbetes resa genom vårt företag som en revision. Ni ser på vårt företag med lite andra ögon än vad vi gör. Skulle jag åka ut så skulle det vara lite mer städat, lite mer i ordning. För att direktören kommer från huvudkontoret. När du kommer så får du det lite mer osminkat. Vi tycker det är bra! Det är bra att ni gör ert jobb.
Vad är det första ni ska ta tag i?
– Arbetsolyckorna. Vi gick till styrelsen förra veckan och sa att vi vill signalera tydligt att vi ska ha en nollvision framåt. Det är direkt kopplat till er granskning. Det räcker inte att vi minskar olyckorna. Vi måste vara tuffare i våra krav. Varje gång en medarbetare utsätts för risk då är det ett misslyckande. Då räcker det inte att säga att olyckorna ska minska till trehundra. Utan vi måste ner på noll.